• Anonym (Skäms)

    ADHD - raseriutbrott

    Hej! Viktig bakgrund, jag har ADHD, än så länge omedicinerad pga. extremt lång väntetid. Diagnosticerad för ca ett halvår sen.
    Vet knappt var jag ska börja. Hade problem med raseriutbrott när jag var yngre, men för ca ett år sen (blev sambo) så började det igen. Det är något som triggar, jag känner att jag börjar varva upp, går i affekt och det blir liksom svart. Blir så jävla arg, och tyvärr också aggressiv. Fixar inte att hantera detta själv, väntar på tid för samtalsstöd till att börja med.

    Triggers då, ja. Oftast min sambo tyvärr. Han jobbar inom psykiatri och detta gör att han inte kan ha fel och håller stenhårt på sina "principer". Principerna handlar om hur han ska bete sig mot mig när detta händer (inte ge mig någon reaktion), principerna är inte diskuterbara. Han ignorerar mig, vägrar prata med mig och tillslut blir det "namecalling", hur jävla trög jag är, jag är ett psykfall, jag är så känslig, blabla. Detta triggar mig nåt oerhört och puttar mig snabbt och effektivt över gränsen varenda gång.
    Göra slut är inte ett alternativ, när jag är lugn är allting bra, jag äger min del i det här. Nån som har tips om hur jag ska hantera mina utbrott, och nån som har en sambo eller annat som har liknande approach som min? 
  • Svar på tråden ADHD - raseriutbrott
  • Anonym (Kalle)

    Din sambo är dum i huvudet. Varför är det inte ett alternativ att göra slut? Kommer du trilla död ner då?

  • Anonym (Noll koll)
    Anonym (Dotter till mamma med ADHD och borderline) skrev 2023-06-01 17:23:12 följande:
    Jag har läst dina inlägg i tråden. Jag får en uppfattning av att du vet noll om ADHD. Du strider för att det är vuxna människor, detta visar att du inte förstår diagnosen. Jag förstår att du har haft det svårt som barn, men du vet inget om hur det var för din mor. Om det varit så enkelt som du tror, hade det inte funnits några problem med vissa diagnoser efter 18 års ålder.
  • Anonym (Dotter till mamma med ADHD och borderline)
    Anonym (Noll koll) skrev 2023-06-02 18:20:31 följande:
    Jag har läst dina inlägg i tråden. Jag får en uppfattning av att du vet noll om ADHD. Du strider för att det är vuxna människor, detta visar att du inte förstår diagnosen. Jag förstår att du har haft det svårt som barn, men du vet inget om hur det var för din mor. Om det varit så enkelt som du tror, hade det inte funnits några problem med vissa diagnoser efter 18 års ålder.

    Jag vet hur det var att vara barn och aldrig kunna känna mig trygg och älskad. Hela familjen anpassade alltid sig till mamma , tassade på tå för att inte provocera. Ingen av oss barn har lärt oss att utrycka våra egna önskemål på ett bra sätt, för allt handlade om mamma. Båda vi syskon har skadats psykiskt. 
    Kommer mamma att skrika ikväll? Kommer hon skrika fula ord? Vågar jag ta hem en kompis efter skolan? Nör hon blev arg och aggressiv så ville hon också skada. Ord som jag sagt i förtroende använde hon emot mig, hon kunde vara infernaliskt elak. Samtidigt älskade jag henne. Hon var ju min mamma. Mamma betedde sig perfekt utanför hemmet, så hon kunde ju uppföra sig. 
    Det värsta var att hon inte tog ansvar för något hon gjorde. Det berodde alltid på något vi barn gjort, alternativt så var det så stressigt. Allt skulle bortförklaras, det var inte hennes fel. 


    Jag ser samma mönster  i trådstarten. TS börjar i och för sig med att säga att hon skäms men sen är hon snabb med att lägga skulden på sambon som triggar henne skriver hon. 


    Jag förstår att ni kvinnor med dessa agressionsproblem inte kommer att lyssna på mig, så jag vänder mig till de män som läser det här. En stor och stark man kanske inte bryr sig om hans kvinna får aggressiva attacker och skriker fula ord och elakheter, särskilt om hon charmig och sexig i övrigt, men tänk på barnen. Barn är små och oskyddade och sårbara och alla barn älskar sin mamma , vilket gör att de skadas ännu mer. 


     

  • Anonym (Våld i nära relation)

    Jag tänker att det inte spelar någon roll exakt vilken diagnos TS har, utan att det faktiskt är viktigt att man undersöker vad som triggar en och att man faktiskt tar ansvar för detta.

    Själv tänker jag att det kanske är så att TS just nu faktiskt inte bör vara sambo med en person som faktiskt väckt upp gammalt beteende som inte varit ett problem på många år.

    Jag tänker att det också är rätt sjukt att i ditt privatliv ha ett professionellt bemötande, särskilt om detta inte fungerar. Anhöriga är anhöriga och personal är personal. Att behandla flickvän som en patient tyder inte på en sund relation någonstans!

  • Anonym (Dotter till mamma med ADHD och borderline)
    Anonym (Mm) skrev 2023-06-02 20:25:31 följande:
    Din mamma har adhd och BORDERLINE.. ADHD och borderline är inte riktigt samma sak...

    ADHD har ofta växt upp med narcissistiska föräldrar, och har haft ett precis lika kärlekslöst liv som du haft med...

    Det lustiga med dina inlägg, är att även du beter dig som en manipulerande och shameande liten borderline.. 

    Varsågod att dela med dig utav dina åsikter, men läs på..Och sluta att försvara assholes. 

    TS kan enkelt bevisa att allt jag sagt är fel. Det enda hon behöver göra är att logga in och säga
    "fast det är inte sant. Han har inte medvetet provocerat mig i timmar innan han kallar mig för ett psykfall.. Utan det är nog mest bara jag som har för lätt att bli förbannad..."

    Det är inget du behöver sitta här och överbevisa hur fel jag har. För det är ingenting som du vet ett jävla smack om hur han är.. 

    Men är det så, att killen medvetet provocerar henne i timmar. För att sedan avsluta dagen med att inte snacka om något. Och sen säga "du har för lätt att bli förbannad.."
    Då är han ett psykfall. 
    För det är sånt som psykfall gör och det är en mental misshandels teknik som ingår under det som kallas för att Gaslighta någon. 

    Dvs mobba någon i timmar. Och när den reagerar börja kalla den ett psykfall.

    Det står tydligt i trådstarten att sambon kallar henne för psykfall,EFTER, att hon fått sina utbrott.

    Varför får inte sambon bli arg på TS när hon varit så aggressiv mot honom? Han har ingen skyldighet att vara hennes terapeut, han är en jämbördig partner som har rätt att också säga sin mening, samma rätt som TS som tar sig.


    ADHD ger inget frikort för att bete sig illa. Har man ADHD får man söka hjälp, gå i terapi, äta medicin och jobba med att behärska sig. Är man så psykiskt sjuk att man absolut aldrig kan lära sig att behärska sig ens efter medicinering. Då tycker jag inte att man bör ha vare sig partner eller barn, eftersom det kommer att skada familjen, 

  • Anonym (B)
    Anonym (Skäms) skrev 2023-06-01 14:18:04 följande:
    Triggers då, ja. Oftast min sambo tyvärr. Han jobbar inom psykiatri och detta gör att han inte kan ha fel och håller stenhårt på sina "principer". Principerna handlar om hur han ska bete sig mot mig när detta händer (inte ge mig någon reaktion), principerna är inte diskuterbara. Han ignorerar mig, vägrar prata med mig och tillslut blir det "namecalling", hur jävla trög jag är, jag är ett psykfall, jag är så känslig, blabla. Detta triggar mig nåt oerhört och puttar mig snabbt och effektivt över gränsen varenda gång.
    Göra slut är inte ett alternativ, när jag är lugn är allting bra, jag äger min del i det här. Nån som har tips om hur jag ska hantera mina utbrott, och nån som har en sambo eller annat som har liknande approach som min? 
    Om anledningen till att du inte lyckas hålla dig lugn är att han kallar dig för trög, psykfall etc. så är det inte ditt fel att du inte är lugn. Man ska bli upprörd när någon tilltalar en på det viset.

    Sedan är det förstås inte bra att du känner att du tappar kontrollen över dig själv, så terapi vore nog bra. Men sluta att se det som att det bara är du som gör fel!

    Din sambo behöver jobba med sitt eget beteende lika mycket som du behöver jobba med ditt. Han måste sluta att betrakta dig som patient (fram tills att han spricker och istället häver ur sig en massa skit) och lära sig hur man sätter gränser mot en partner på ett schysst och bra sätt.

    Kanske parterapi kan vara något?
  • Anonym (tjej)
    Anonym (Skäms) skrev 2023-06-01 14:18:04 följande:
    ADHD - raseriutbrott
    Hej! Viktig bakgrund, jag har ADHD, än så länge omedicinerad pga. extremt lång väntetid. Diagnosticerad för ca ett halvår sen.
    Vet knappt var jag ska börja. Hade problem med raseriutbrott när jag var yngre, men för ca ett år sen (blev sambo) så började det igen. Det är något som triggar, jag känner att jag börjar varva upp, går i affekt och det blir liksom svart. Blir så jävla arg, och tyvärr också aggressiv. Fixar inte att hantera detta själv, väntar på tid för samtalsstöd till att börja med.
    Triggers då, ja. Oftast min sambo tyvärr. Han jobbar inom psykiatri och detta gör att han inte kan ha fel och håller stenhårt på sina "principer". Principerna handlar om hur han ska bete sig mot mig när detta händer (inte ge mig någon reaktion), principerna är inte diskuterbara. Han ignorerar mig, vägrar prata med mig och tillslut blir det "namecalling", hur jävla trög jag är, jag är ett psykfall, jag är så känslig, blabla. Detta triggar mig nåt oerhört och puttar mig snabbt och effektivt över gränsen varenda gång.
    Göra slut är inte ett alternativ, när jag är lugn är allting bra, jag äger min del i det här. Nån som har tips om hur jag ska hantera mina utbrott, och nån som har en sambo eller annat som har liknande approach som min? 
    Alltså jag hade ju aldrig stannat i ett förhållande med någon som kallar mig psykfall och trög. Lite egenvärde måste man väl ändå ha.
  • Anonym (Dotter till mamma med ADHD och borderline)
    Anonym (Mm) skrev 2023-06-02 20:25:31 följande:
    Din mamma har adhd och BORDERLINE.. ADHD och borderline är inte riktigt samma sak...

    ADHD har ofta växt upp med narcissistiska föräldrar, och har haft ett precis lika kärlekslöst liv som du haft med...

    Det lustiga med dina inlägg, är att även du beter dig som en manipulerande och shameande liten borderline.. 

    Varsågod att dela med dig utav dina åsikter, men läs på..Och sluta att försvara assholes. 

    TS kan enkelt bevisa att allt jag sagt är fel. Det enda hon behöver göra är att logga in och säga
    "fast det är inte sant. Han har inte medvetet provocerat mig i timmar innan han kallar mig för ett psykfall.. Utan det är nog mest bara jag som har för lätt att bli förbannad..."

    Det är inget du behöver sitta här och överbevisa hur fel jag har. För det är ingenting som du vet ett jävla smack om hur han är.. 

    Men är det så, att killen medvetet provocerar henne i timmar. För att sedan avsluta dagen med att inte snacka om något. Och sen säga "du har för lätt att bli förbannad.."
    Då är han ett psykfall. 
    För det är sånt som psykfall gör och det är en mental misshandels teknik som ingår under det som kallas för att Gaslighta någon. 

    Dvs mobba någon i timmar. Och när den reagerar börja kalla den ett psykfall.
    ADHD och borderline är inte samma sak men det finns en stor samsjuklighet och liknande genetisk bakgrund till ADHD och borderline, enligt Kriminalvårdens hemsida. 
  • Anonym (Dotter till mamma med ADHD och borderline)

    Ja, jag förstår TS sambo. TS får aggressiva utbrott , det blir svart, hon skriver inte vad hon säger då till sin sambo, men jag gissar att det inte är trevliga saker. Han försöker göra som han lärt sig på jobbet, han går undan, använder sig av lågaffektivt bemötande. Till slut brister det och han är förbannad och säger saker som psykfall. Det är inte så konstigt, han är inte på jobbet, han är i sitt hem , hos sin partner och han borde i sitt hem inte bli utsatt för verbala agressionsattacker, det skall ingen behöva tåla.


    Det finns ju ett tydligt problem i denna relation, sambon tar rollen av psykiatrisk skötare. Det är fel, deras relation fungerar absolut inte. Om en sambo skall vara tvungen att bemöta sin partner lågaffektivt, då är relationen fel, då passar man inte för varandra. En partner är ingen skötare och ingen förälder 

  • Anonym (Hohim)
    Anonym (Prata!) skrev 2023-06-01 23:31:30 följande:
    Jag vet, det var inte direkt bokstavligt menat heller med en fysisk kram under ett raseriutbrott/ångestanfall. Men du fattar, bara finnas där, vara lite caring, visa att man står kvar när det blåser. Det är ju inte honom som ts är förbannad på egentligen, men han verkar göra sitt bästa för att elda på henne så att hon ska bli det!

    Ska apara denna tråden till nästa gång det kommer en tråd om en aggressiv man och ta fram argumentet att kvinnan kanske ska vara mer careing när mannen blir sp arg att det svartnar för ögonen och blit aggressiv..

    får se om nån håller med om det då.

    Så klart ska man inte trigga en person som håller på att slå över i den nivån av ilska, det är ju egentligen bara riskabelt för sin egen skull med, och onödigt. Men av TS låter det som att utbrotten kommer ändå men snabbas på av sambons ord - vad säger att han inte varit med om dem massa gånger och tillslut inte orkar och då i affekt tillbaka säger de saker han gör. 


    Som en kvinna som har en aggressiv man och är tyst första gångerna men inte orkar till slut och säger jävla idiot eller något til mannen. Förtjänar hon då att det slår över i svart hos honom och han blir aggressiv?

Svar på tråden ADHD - raseriutbrott