• Anonym (Jag)

    14 år äldre än bonusson

    Jag är tillsammans med en tjugo år äldre man och vi ska snart flytta ihop. Jag får hans artonåriga son på köpet och han får mina i grundskoleålder.

    Har inte reflekterat över det tidigare, men av någon anledning slog mig tanken idag att jag är mer jämngammal med sonen än blivande sambon.

    Finns det någon här i samma sits? Hur har det fungerat?

  • Svar på tråden 14 år äldre än bonusson
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Hmm) skrev 2023-08-28 17:43:29 följande:

    Varför skulle detta vara ett problem...?


    Kan tänka mig att vissa tonåringar kan ha svårt att acceptera att någon som är så pass nära dem i ålder kommer in i bilden och blir mamman i familjen.
  • Anonym (Jag)
    EpicF skrev 2023-08-28 18:07:28 följande:
    Blir mamman i familjen? 
    Nej, du kommer aldrig att bli hans mamma. Du är mamma till dina barn och din sambo är pappa till sin son. 
    Jag blir mamman i VÅR familj. Bonusmamma till honom.
  • Anonym (Jag)

    Att ni ska komma och säga vad jag kommer och inte kommer vara... sonen bor hemma och verkar se mig som en modersfigur idag. Han har aldrig haft en ansvarsfull mamma, utan bara en som varit onykter mer eller mindre hela hans liv. Vi har en fin relation idag, men vet ju inte hur det blir när man levt ihop ett tag. Han är extremt curlad och sånt tål inte jag.

  • Anonym (Jag)
    Anonym skrev 2023-08-28 21:23:38 följande:
    Oj en sådan självgod attityd. 
    Du dömer ut sonens mor, rakt igenom ansvarslös och onykter.
    Föräldrarna har misslyckats i sin fostran, sonen är extremt curlad. Och du slår fast att du inte tål det.
    Till skillnad från din fina relationen och att du ses som en modersfigur.
    Man storknar.
    Jag säger samma sak som både min blivande sambo och sonen säger. Jag har träffat henne flera gånger och vet att det stämmer. Nej han gör många saker jag inte tål och han är väldigt daltad. Det erkänner pappan själv, men också att han märker stor skillnad på sonen sen jag kom in i bilden. Jag kommer såklart inte in och styr och ställer, det är en balansgång, men ska vi leva ihop måste vissa av de beteendena förbättras. 
  • Anonym (Jag)
    Anonym skrev 2023-08-28 21:46:02 följande:
    Men förstår du inte att när man endast framhåller dåliga egenskaper hos en annan person samtidigt som man framhåller endast positiva egenskaper hos sig själv så är man självgod, oavsett om egenskaperna stämmer eller inte.
    Alla människor har såväl bra som dåliga sidor. Att då bara tala om sina egna bra sidor och jämföra med en annan persons dåliga sidor är ju en jämförelse som endast självgoda och omogna personer gör. Det är att försöka framhäva sig själv som den bättre personen och peka ut den andra som dålig.

     


    Jag har aldrig påstått att jag bara har positiva egenskaper? Men det finns ändå grader för vilka beteenden man känner är okej. Många av hans skulle de flesta nog ha problem med, men han är en jättesnäll kille i sig... han har bara fått en på tok för slapp uppfostran. Vuxenvärlden kommer inte bli snäll mot honom om han fortsätter som han gör nu. Ingen verkar någonsin ha hållit honom ansvarig för det han gör.

  • Anonym (Jag)
    Dexter dot com skrev 2023-08-29 07:06:37 följande:
    Eftersom pappan inte tagit tag i sonens beteenden så kan han ju inte tycka det är så hemskt. Hur har du tänkt att sonens beteenden ska ändas då pappan inte verkar hålla med dig och du inte ska komma och styra och ställa?

    Det känns som det kommer bli en mardröm för alla inblandade om du ska flytta in! Pappan kommer få krav från dig att ta tag i sonen, sonen kommer få krav från dig att ändra sig och du kommer inte stå ut med sonens beteenden. Vänta med flytt tills du ser om det blir nån förändring.

     


    Vad menar du? Pappan håller med mig helt och säger själv att det blivit så pga att sonen var så sjuk som liten så de klarade inte av att sägs ifrån, de var bara glada att han lever. Det märks redan skillnad på grabben och jag har inte gjort något speciellt, bara hållt honom till samma standard som jag har för mina barn. Fylla/tömma diskmaskinen, hålla efter rummet, inga fötter på bordet... att man inte rapar bara för att... och måste man så ber man om ursäkt... verkligen inga konstigheter.

    Jag ska inte flytta in, det är de som flyttar in.

  • Anonym (Jag)
    Dexter dot com skrev 2023-08-29 10:04:12 följande:
    Så varför har pappan inte tagit tag i sonens problem på alla dessa år om han tycker det är viktigt?
    Han har inte tänkt på det, han är ju van vid beteendet.
  • Anonym (Jag)
    Anonym skrev 2023-08-29 22:42:10 följande:

    Varför ska ens mannen och hans vuxna son flytta in hos dig?
    Om han gör det för att lösa sin boendesituation är det kanske inte konstigt med denna förståelse för att en myndig son helt plötsligt måste uppfostras. Väl inne i bostaden kommer ts uppfostringsiver snart att väcka irritation.


    För att vi vill flytta ihop?

    Ser det inte som uppfostring, utan som guidning. Det kommer antagligen bli väldigt tufft för honom i livet om han får fortsätta som nu. Och en 18-åring är inte alltid vuxen i annat än lagens ögon. Han känns inte mer mogen än min 14-åring.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (S-G) skrev 2023-08-30 08:41:01 följande:

    Du fick barn när du var vad, runt 25?
    Hade ni varit i samma ålder och du träffat din man då hade ni inte varit i fas, så han behövde kanske fler år.

    Men nej, du är närmre en 50+ än en 18-åring ändå, just på grund av hur mycket man utvecklas när man blir vuxen.


     18 när jag fick första.
Svar på tråden 14 år äldre än bonusson