Övertränad?

Hej!
Jag har under en period på 1 år tränat tvångsmässigt med ett för litet näringsintag.

Det har varit alltifrån simning, klättring, löpning och viss typ av styrketräning.
Det sista halvåret har jag nästan enbart löptränat sträckor på mellan 5 - 10km 4 dagar i veckan och utöver det gått ca 1 mil om dagen.

Jag har lidit av en ätstörning som gjort att mitt näringsintag varit bristfälligt och en hel natts sömn har inte existerat det senaste halvåret.

Jag förstår att mängden motion kan vara normal för en frisk person med goda sömnmönster och tillräckligt med näring.

Nu till min undran:

Jag har nu fått totalt träningsförbud från min läkare, jag kommer enbart få gå kortare promenader och göra lugnare form av yoga ett par gånger i veckan, detta ska jag hålla i minst 12 veckor.
För att sedan med hjälp av sjukvården trapp upp för att se hur min kropp reagerar.

Överträningen har lett till att min vilopuls gått rakt nedåt, problem med blodtryck, dåligt med sömn, ont i leder, och nu på senaste viktuppgång? vilket såklart skrämt mig.

När jag tog en paus från träningen 1 vecka för några månader sedan så rasade jag i vikt på 0 aktivitet, vilket också skrämde mig.

Vad har ni för erfarenhet av överträning? Och hur har ni hanterat träningsabstinens?

Friger

Sun 17 Sep 2023 15:31

#1

Det finns något som heter tv-spel. Provat?

Nix, har aldrig övertränat som du gjort. Ränner efter damer en hel del men de flesta har inte haft samma kondition som du, så det har inte varit någon fara.

Tror att ditt tillstånd är ovanligt. Men absolut, tar din kropp skada av det så måste du ju komma till rätta med det.

För att bryta en vana, gör det krångligt att genomföra vanan. Lämna träningskläderna på jobbet?

Anonym (Hin håle)

Sun 17 Sep 2023 15:35

#2

Inte varit övertränad i samma bemärkelse som du men slet ut leder och muskelfästen då jag tränade föt mycket under för lång tid.
För att få vardagen att gå ihop tog jag smärtstillande/antiinflammatoriskt (diklofenak) och varvade det med kortisonsprutor när det var som värst.

Var 34 år när jag till sist jag fick vila mig i form, var både stark, tung och vältränad men kunde inte ens bära hem matpåsen från ica när det var som värst, det blev vändningen.

Träningsabstinensen jag hade då botades med matlagning, lyssna på musik och umgås med vänner och familj.
Idag 10-15 år senare är jag både svagare och tunnare än men tränar i snitt varannan dag på gymmet utan smärta.

Lyssna på din kropp.....bara...lyssna på den.

Fjäril kär

Sun 17 Sep 2023 16:15

#3

Skriver samma sak här som i din förra tråd

För det första behöver du hjälp med att reda ut varför du har sån träningshets. Det hänger ju ihop med din ätstörning då träning är en del av ätstörningen . Att hantera abstinensen är ju att hantera den ångest och problematik som en gång gjorde att du blev sjuk. Du behöver proffshjälp av en kurator eller KBT. Då får du verktyg för att klara av tiden utan träning. Att trappa upp träningen igen låter som en idiotisk idé.. ungefär som att ge dig en kokbok med dietrecept efter du klarat av ätstörningen...

Du behöver bli frisk. Inte träna.

Mvh / ätstörd och träningsstörd

Anonym (Felicia) Trådstartaren

Sun 17 Sep 2023 16:23

#4

Fjäril kär skrev 2023-09-17 16:15:31 följande:

Skriver samma sak här som i din förra tråd

För det första behöver du hjälp med att reda ut varför du har sån träningshets. Det hänger ju ihop med din ätstörning då träning är en del av ätstörningen . Att hantera abstinensen är ju att hantera den ångest och problematik som en gång gjorde att du blev sjuk. Du behöver proffshjälp av en kurator eller KBT. Då får du verktyg för att klara av tiden utan träning. Att trappa upp träningen igen låter som en idiotisk idé.. ungefär som att ge dig en kokbok med dietrecept efter du klarat av ätstörningen...

Du behöver bli frisk. Inte träna.

Mvh / ätstörd och träningsstörd

ag har specialisthjälp och får intensiv terapi.
Så jag jobbar redan med olika strategier, men hade varit skönt att få tips från folk som faktiskt också varit övertränade och hur det tog sig uttryck och hur de hanterade det.

Och att på sikt börja träna igen är ju bara en bra sak, som alla mår bra av, och det kommer jag få hjälp med för att det inte ska gå över i tvångsmässighet igen.
men att ligga på soffan resten av livet bara för att man varit sjuk i en Ätstörning är inte riktigt rätt väg att gå.

Fjäril kär

Sun 17 Sep 2023 21:20

#5

Anonym (Felicia) skrev 2023-09-17 16:23:57 följande:

ag har specialisthjälp och får intensiv terapi.
Så jag jobbar redan med olika strategier, men hade varit skönt att få tips från folk som faktiskt också varit övertränade och hur det tog sig uttryck och hur de hanterade det.

Och att på sikt börja träna igen är ju bara en bra sak, som alla mår bra av, och det kommer jag få hjälp med för att det inte ska gå över i tvångsmässighet igen.
men att ligga på soffan resten av livet bara för att man varit sjuk i en Ätstörning är inte riktigt rätt väg att gå.

En sund träning på sikt är givetvis ett mål och det är bra att du får hjälp.

För min del bytte jag ut träningen till aktiva hobbys - fast stillasittande... körsång, teater, blev aktiv i föreningar och politik bland annat. Blev kreativ med att sy kläder, göra smycken, rita och måla. Jag köpte motorcykel. Då fick jag utlopp för kreativitet och slapp myror i häcken och min ångest dämpades av att faktiskt få vara aktiv men på ett nyttigt sätt. Så jag behövde på vissa punkter i livet skapa nya rutiner och ändra vanor.

Så mitt förslag är att se om det finns saker att engagera dig i som kan ge dig ett aktivt liv utan att trigga tvång. Nu är det höst. Kanske köpa en korg och gå ut och plocka svamp eller blåbär. Köp en systemkamera och gå med i nån fotoklubb? Odla bin? Köp ett växthus?

För min egen del kommer jag inte kunna ha något aktivt liv med träning längre. Jag har ett fysiskt jobb och mer än så kommer jag inte kunna vara aktiv. Min trigger sitter för djupt och jag kommer få leva så kanske resten av livet. Den biten kommer jag inte kunna bli frisk ifrån.

Övertränad?

INNEHÅLL