Sömn och nyfödd

Fast just sova i soffa och sova på en vuxen är ju ett stort no-no om man vill skydda barnet från plötslig spädbarnsdöd. Tyvärr.

Kanske kan vara lättare om bebis sover på sidan i alla fall, TS?

Studier från Storbritannien rapporterar att det innebär en extra risk att sova tillsammans med sitt spädbarn på en soffa.

www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-3-3.pdf 

Med första barnet tog det 6-7 månader innan jag lärde mig att liggamma. Jag var uppe varje natt, satt i soffan och trodde att jag skulle dö.
Men så upptäckte jag hur fantastiska kuddar är! Amningskudde är ju den bästa uppfinningen!!

Jag satte mig i soffan och fällde ut recliner delen så jag blev lite halvliggande. Bäddad runt med kuddar och amningskudden. La filt om benen. Jag sov medan bebis ammade. Ibland blev det att jag vaknade av att min man gick upp på morgonen vid 6 tiden. Då hade jag fått sova minst 4 timmar. 

NÄr jag väl lärt mig att liggamma då samsov vi en tid för att underlätta. 

Något av barnen (minns inte om det var 1:an eller 2:an) hade jag en tunn filt om så när bebisen skulle läggas i sin egen säng då följde det med en varm filt så att bebisen inte hamnade i en kall säng. Filten hade jag dessutom haft mot min kropp så den luktade mig. 

Bebis vägrar sova på sida.

Har också läst de där studierna om PSD. Risken att jag tappar barnet är ju dock större när jag intefår sova alls och sitter och somnar med bebis i knä. Så trött är jag alltså just nu, nyper mig med naglar för att hålla mig vaken.

Tyvärr är det väl så det är för många med spädbarn. Det blir väldigt lite och väldigt uppstyckad sömn. Msn dår bita ihop och ta alla chanser man har till sömn. Jag minns också hur jag kände mig fysiskt sjuk och helt utmattad de första ca 3 månaderna. Du har rätt - det är helt ohållbart i längden, men som tur var kommer det inte vara för alltid, eller ens särskillt lång tid. 

Vad ni kan göra under tiden är att försöka avlasta varandra. Natten får väl du ta, eftersom du nattammar, men på morgonen, efter amning, tar pappan bebisen och du sover någon timme till. På dagen kan pappas ta bebisen i famnen eller i barnvagnen så kan du också få sova en timme eller så. På helgen sover du allt vad du kan. Bebisen behöver inte amma precis hela tiden - ni kan ge napp, hålla i famnen, ge sitt finger att suga på osv. 

När vi äntligen lyckades lägga ifrån oss sovande barn så var knepet att göra det så långsamt och försiktigt som möjligt så att han inte skulle märka. Först rullade vi försiktigt över på sidan med bebisen i famnen, och låg kvar så länge. Sen tog vi bort handen under. Efter ett tag drig vi bort överkroppen och huvudet men behöll handen på bebisens mabe och bröst. Till sist sista handen. Ofta vaknade han till, och då fick man gå tillbaka ett steg eller börja om. När vi till slut flyttade bort oss helt så lade vi varm vetekudde lch en använd tröja nära, så att han skulle ha värme, lite tyngd och mammas lukt kvar. Det gick, men det tog som sagt tid. 

Du låter så aggressiv. Det stod inget om amning i trådstarten. Han kan ge flaska. Om du inte vill han ska hjälpa till, och väljer att enbart amma, får du ju lida dig genom nätterna. Ditt eget val.

Du skulle anses vara en stor trafikfara, men ta hand om barn kan man anses gora iallafall. Hoppas det blir bättre snart.

 Min var prematur, så för oss var det naturligt att fortsätta kängurumetoden hemma. Det framgår inte rapporten hur man hade sovit med barnet i soffan, det är ju inte möbeln som dödar utan hur barnet är placerat. Det viktigaste enligt studien är position, fria luftvägar och temperatur + napp.

Ja jag kör inte bil de dagar jag sovit sämre eller inte fått sova ikapp. Det är helt säkert.Ber om ursäkt, tröttheten som skavt av tålamodet och hur jag uttrycker mig. Just nu väljer vi att inte ge flaska men det kommer nog bli ett alternativ längre fram när amningen blivit mer rutin för oss. Så det är väl att härda ut dit?

Med ett dibarn går ju inte det.