Ja, brunt ska ju vara bra. Har inte kommit mer i trosskyddet och bara brunt på papperet när jag torkar, så jag räknar med att faran temporärt är över. Men det kommer att vara shakey här ett tag, känner jag 😅 Hur står det till för dig?
Kom inget mer inatt, men kände mycket molande nu på morgonen. Nu gick jag på toa precis. Mycket blod. Fan.
Nä, alltså allt hopp har nog lämnat mig nu ändå. Blöder liksom rejält. Fy. Fy fan. Så besviken.
Alltså pragmatiker som jag är tänker jag förstås på äl-testen 😅 Fyfan, så dumt. Tror du att du kan skicka tillbaka dem nu när du inte kommer att behöva dem? 🙈
Gör en chansning på gammal tråd. Men har för mig jag sett aktivitet i andra trådar.
Jag hoppas få igång min mens relativt tidigt, pga cykeln ska stabilisera sig inför syskonförsök.
Hur långt mellan amningarna hade ni när mensen kom tillbaka?
Grattis! Jag har för mig att jag läst det någonstans.
Ne det är så svårt att komma ihåg, jag tänkte att jag skulle komma ihåg hur min graviditet var i de olika trimestrarna men det är typ redan borta 😅
Vi har haft en kämpig amning (hade gett upp för länge sen om inte bebis växt så det knakar) så kommer börja pumpa och ge delvis ersättning istället. Men gissar att jag kommer gå över helt på ersättning efter ett tag då jag inte planerar att pumpa under nätterna. Vi har redan dagar där det går 4-5h mellan målen och 1-2 gånger om natten, så jag har ett litet hopp om att det ska komma igång. Har som lätt mensvärk ibland och hoppas alltid att det är på gång.
Vill mest ha igång cykeln så att den hinner stabilisera sig och få tillräckli lutealfas för att bli gravid. Det tog tif att bli gravid inför vårt första barn och även ett missfall innan, och räknar med den risken inför syskonförsök också. Är därför lite onödigt stressad över det hela.
Åh kan tänka att det var en dryg väntan innan mensen ens kom igång 😅 Jag fick lite rosa på pappret här en dag och hade lite hopp om att mensen skulle kicka igång, men det var det inte.
Det går ganska länge mellan amning/pump tillfällena nu, så lever med ett hopp om att den ska komma. Men kommer säkert ta tid bara för att 😂
Förstår det där med att livet står på paus, jag var besatt av äl tester och läsa på om tillskott och hålla koll på kroppen när vi försökte och det blev än värre efter missfallet. Hoppas verkligen inte hamna där igen utan kunna njuta av bebistiden ❤️
Skönt att det tog sig på riktigt till slut ändå och er bebis är på väg 🙏 Vi tänker att allt blev som det skulle till slut, att det var just vår son som skulle bli till ❤️
Och spännande med rosa flytningar! Kanske äl-flytning?
Alltså det här har varit min värsta graviditet av alla tre, så jag har inte kunnat njuta egentligen nånting av en liten 1,5-åring 😅 Mest velat sova och spy. Och nu är jag vallik, så jag drar mig för att klä på henne - så hemskt att böja sig ner!! Men snart äre över!
Ja, jag tänkte på det häromdagen faktiskt, för nu var det nästan ett år sen jag fick mitt första plus, vilket slutade i mens på BIM. Jag tänkte på hur det kändes som att allt tog så lång tid efter det och hur tärande det var på mitt psyke och även mitt förhållande (min sambo är mkt mer "avslappnad" än jag). Jag tänkte på hur det skulle ha varit om jag inte hade varit gravid nu... Vet fan inte om jag hade pallat det. Hela mitt liv kretsade kring det här, känns det som. Mycket tur för min del att det gick så pass snabbt ändå. Men jag önskar att jag hade kunnat ha en annan inställning till det, också en mer avslappnad. Och att jag hade kunnat tänka att det inte är do or die, precis som du säger. Jag hade redan två barn och var sjuuuuukt nöjd med det ju. Det här var verkligen bara grädden på moset, ändå kändes det så...viktigt. Nä, så det låter ju bra att du har den inställningen att du inte vill låta barnalstrande ta över ditt liv, om det nu skulle dröja (fast det tror jag säkert inte det gör - din kropp vet nog vad den ska göra nu).
Hur går det, nya tecken på äl?