Kan man förlåta otrohet ?

Ja man kan förlåta otrohet. Och att förlåta är viktigt för en själv även om man inte skulle stanna kvar i relationen. Förlåtelse är för ens egen skull, inte för den andres. Att förlåta är inte att glömma eller att den andre får lulla vidare som inget hänt utan att göra ett helhjärtat jobb för att bygga din tillit igen. 
Men sånt här är svårt att reda i själv. Det absolut viktigaste nu är att DU stärker dig själv. Jag hade valt att prata med någon professionell som kan hjälpa dig att bygga upp dig själv igen mitt i allt det här. Beslutet om ni ska fortsätta tillsammans ska du inte ta nu utan när du känner dig stark och i balans. 

Ja vill man inte skilja sig förr så vill man det väl då, herregud... 

Vissa av oss är inte lagda åt ältande oavsett vem det är som felat.

En enstaka otrohet och 45 månaders ältande = förstöra bådas livskvalitet under samma tid, enligt mig.

Vill han fortsätta relationen och jag inte lider brist på uppmärksamhet och sex så struntar jag i om han har det skönt med någon annan en enstaka gång, ärligt talat. Vi har mycket mer connection än bara sex.

Som flera redan har sagt, du behöver inte bestämma dig nu. Det kan vara klokt att försöka bearbeta det du fått reda på för att ta reda på om du tycker att det är värt att fortsätta kämpa för er. 

Jag skulle nog bara kunna fortsätta relationen om jag själv skulle tro att jag skulle kunna lita på min partner igen. 

Nu säger TS att det är flera svek. Inte en perfekt relation med ett knull på sidan av. Så jag svarade utifrån det. Riktigt djupa Svek som tar i en människa (ta frågar ju om det går att förlåta så då verkar inte ta känna det som en klackspark) tar visst inte en kvart att komma över. Jag synar den connection du påstår att ni har isf. Är det överenskommet att du får ha hur mkt sex du vill med någon annan så är det inte ens ett svek.

Fast genom att stanna har ju du redan förlåtit honom för det du säger i handlingar är "det spelar ingen roll om du är otrogen, jag kommer vara kvar vid din sida ändå". Sen om du förlåter eller inte förlåter känslomässigt är ju ganska irrelevant ur hans perspektiv för det kan han ju bara strunta i, i praktiken är ju du kvar ändå.

Om du bestämt dig för att stanna i förhållandet är det bäst att du förlåter.  
När man förlåter är det för end egen skull, ingen annans

Att förlåta. är fett aktivt val man själv bestämmer sig för. Det är ingenting som kommer över en så att säga

Eran fantastiska "connection" verkar ju vara ganska lös eftersom du verkar vara ok med att han sviker, ljuger och manipulerar dig. För du fattar väl att problemet med otrohet inte handlar om att man utbyter kroppsvätskor med andra utan om förtroende och om det öht går att lita på en person som sviker och ljuger?

Jag menar, om man är tycker det är ok att gå bakom ryggen och ljuga så gäller det såklart inte bara trohet utan allt, en person som tycker att svika och ljuga går ju givetvis inte att lita på i något sammanhang, och då kan man ju fråga sig om den där "connection" är ömsesidig och vad för slags "connection" som gör att den ene tycker svika och ljuga är ok och den andra är beredd att accepterar det?
Låter ju mer som panik för att bli lämnad eller bli ensam än att vara avslappnad.

Kan kan man väl men till vilket pris? Och vilka konsekvenser för det med sig? 

Det jag mest blir förbannad på i såna här frågor är varför är det den bedragne som ska rädda förhållandet och städa upp skiten och förlåta?  Allt medan det är såå synd om den som varit otrogen och ska daddas med och slipper ta konsekvenserna av sina handlingar då partnern ändå förlåtit....

Nja, jag tycker du blandar ihop saker, visst förlåtelse är viktigt för att inte hamna i bitterhet men förlåtelse innebär ju inte att man måste acceptera incidenten eller försonas med personen som sårade en och det är ju vad precis vad man gör när man är kvar i en relation med personen som sårade en, man accepterar incidenten och försöker försonas med personen som sårade en.

Kan man inte förlåta så kan man givetvis inte heller vara i en relation med personen. Många ggr kan det faktiskt vara mycket lättare att förlåta när man kommer bort ifrån skiten och får lite distans till det än om man är kvar i mitt smeten och blir ständigt påmind om det.

Det skulle jag aldrig göra, och fortsätt ett förhållande där partnern är otrogen skulle inte hända.