Har precis fått veta att min man bedragit mig på flera sätt. Jag står o lyssnar på honom och hans prat om förlåt och ursäkter hit och dit. Han ska söka hjälp osv .
Men jag undrar kan man verkligen förlåta och kan det bli bra ? Jag är extreeeeemt osäker då det är så väldigt komplicerat alltihop....
Kan kan man väl men till vilket pris? Och vilka konsekvenser för det med sig?
Det jag mest blir förbannad på i såna här frågor är varför är det den bedragne som ska rädda förhållandet och städa upp skiten och förlåta? Allt medan det är såå synd om den som varit otrogen och ska daddas med och slipper ta konsekvenserna av sina handlingar då partnern ändå förlåtit....
Jag skulle vilja förlåta men hade inte kunnat göra det.
Otroheten skulle vara som ett skoskav och så fort han närmade sig mig så skulle jag se framför mig hur han knullade den andra kvinnan.
Så, nej jag skulle lämna hur ont det än hade gjort.
Om man har noll självrespekt och hatar sig själv så kan man förlåta. Har du en liten gnutta självrespekt och egenvärde så lämnar du.
Jag har blivit utsatt för otrohet två gånger.
Ena gången hade ett ex sex med en annan kille. De var gamla vänner som träffades under en period jag jobbade mycket. De hade inte träffats på flera år. Det slutade iaf med att de hade sex.
Hon var djupt ångerfull efteråt. Hon gjorde massor av saker för mig. Jag kom över det ganska snabbt. Inom några månader.
En andra gången hade min sambo en hemlig relation med en gammal vän. Dvs hon pratade med honom under några år utan min vetskap, visste inte ens om att personen existerade förrän jag fick upp honom som vänförslag i sociala medier.
Därefter började hon diskutera vår relation och snacka skit om mig med honom. Han var intresserad av henne. När jag kom på henne så ljög hon om alla detaljer. Jag läste i chattarna i sociala medier då jag misstänkte att något var konstigt. När jag konfronterade henne så var hon mer sur att jag läst än att hon haft denna hemliga kontakt. När jag påpekade saker hon skrivit (som jag till och med tog kort på) så raderade hon chattarna och förnekade vad hon skrivit.
Inget fysiskt hände vad jag vet men pga min sambos ovilja att erkänna att hon gjort detta bakom min rygg och att hon fortsatte ljuga så var det mycket värre än i fallet med mitt ex som hade sex med en kille.
Så en grundförutsättning för att förlåta är nog att ens partner visar det ordentligt. Sen är det ett personlighetsdrag hur lätt man har att förlåta. Jag har ganska lätt att förlåta. Det sägs att det tyder på känslomässig mognad att man kan förlåta (och kan be om ursäkt). Personer med stora egon har svårare att förlåta och att be om ursäkt.