Palestinska flyktingar som fördrevs i 1947-49 och 1967 års krig och deras ättlingar nekas alltjämt rätten att återvända till sina tidigare hem. Israels sätt att utesluta flyktingar står i uppenbar strid med folkrätten och har lämnat miljontals tvångsförflyttade människor i utdragen limbo.
Palestinier i det annekterade östra Jerusalem tilldelas permanent uppehållstillstånd istället för medborgarskap, men i praktiken garanterar de inget permanent skydd. Sedan 1967 har över 14 000 palestinier fått sina uppehållstillstånd indragna av inrikesministeriet och blivit tvångsförflyttade utanför staden. "
"Palestinier som är medborgare i Israel utgör cirka 21 procent av befolkningen men utsätts för många former av institutionaliserad diskriminering. 2018 tog denna diskriminering plats i lagboken, då det israeliska parlamentet godkände lagstiftning som definierar Israel uteslutande som ?det judiska folkets nationalstat? och främjar byggandet av judiska bosättningar. Lagen avskaffade även arabiska som officiellt språk. "
"En bärande del i Israels apartheidsystem är fördrivningen av palestinier från deras hem. Från och med landets grundande har Israel genomfört storskaliga och grymma konfiskeringar av mark från palestinier, och än i dag tillämpas en rad olika lagar och regelverk för att tvinga palestinier in i små enklaver. Sedan 1948 har Israel rivit hundratusentals palestinska hem och annan egendom. Det har skett i samtliga områden som Israel kontrollerar."
"Palestinska samhällen i östra Jerusalem är ofta måltavlor för organisationer som representerar bosättare och som, med den israeliska regeringens fulla stöd, arbetar för att fördriva palestinska familjer och lämna över deras hem till bosättare. Ett sådant område är Sheikh Jarrah, som varit skådeplats för återkommande demonstrationer sedan maj 2021 och där familjer kämpar för att behålla sina hem under hot om åtal från bosättare."
För en fullständig rapport
www.amnesty.org/en/wp-content/uploads/2022/02/MDE1551412022ENGLISH.pdf