• anonym gullviva

    Vår situation är så udda! Eller?

    Känns som min o sambons situation är otroligt udda, men det kanske den inte är? 
     
    Vi har varit ett par i 20+ år, upp och ner där mina känslor är utanpå och hans inombords, men vi har aldrig pausat, gnisslat eller ens funderat på en separation. Vår kärlek har alltid varit grundad i betong och vi är verkligen allra bästa vänner. 
     
    Sen hände ngt i våras. Sambon bytte jobb, från ett osocialt mansdominerad yrke till ett helt annat med mkt nytt folk och han som är rätt osocial blommade upp och fick nya fina arbetskamrater. Han mådde superbra! Och då mådde vi alla bra! (tung tid med dottern med ångest och lite allmänt vardagsstress) 
     
    Han blev mkt god vän med en tjej på jobbet, han pratade mkt om henne, hon anförtodde sig för honom då hon inte hade så mkt vänner. Jag tyckte det var fint men ngt kändes inte rätt.. De började träffas efter jobbet o promenera och prata. 
    Och en kväll hade de sett på film och han kom hem med världens ångest då de hånglat. 
     
    Han berättade alltså direkt och mådde superdåligt av det. 
    Jag blev såklart chockad o vädligt ledsen men inte arg! Besviken sviken... Men genuint inte arg. Vi pratade mkt om det efter och de fortsatte träffas som vänner då han mådde bra av det, kanske dumt men alternativet var att kasta ut honom men det ville jag inte. Inte kasta bort 20 år kärlek o vänskap. 
    Det gick rätt så bra från och till, absolut svartsjuk och mkt ångest från bådas håll när han började känna att han han tyckte om henne mer och mer. Men vi var hela tiden öppna o pratade mkt. 
    Han visste inte vad han kände och jag vara beredd för familjens skull att bara låta tiden gå ett tag, andas... 
    Vi umgicks hemma, och han sov alltid hemma och vi hade mkt sex som var fantastisk! Han sa ofta att han aldrig vill mista mig, hur allt än blir. Att skulle vi separera skulle det vara som allra bästa vänner. Och jag kände exakt likadant!
    Men hoppet att han inte skulle lämna fanns alltid...
    Tyvärr blev min ångest för jobbig så vi bestämde att vi ska pausa "oss", bo i hop som vi gör och reda ut allt i lugn o ro med barn hus ekonomi. Men att jag skulle kunna släppa på svartsjukan o ångesten.
     
    Inte lätt men faktiskt blev jag lugnare!
    Jag släppte alla mina misstankar mot deras sms, vad de gjorde när de sågs. Nu var det inte min sak på ngt sätt? Och han var mkt öppen med det mesta. 
    De inledde en relation o i går sa han att han vill vara med henne, exklusivt.
    Men att vi ska separera som vänner och inte skynda med ngt. Som vi redan bestämt. Vi grät kramades, ja vi hade även sex... Som ett avslut? 
     
    Otroligt smärtsamt.  Men vi är så fruktansvärt tighta! Vi kan gå från gråt till skratt på en minut.
    Vi har haft fantastisk sex och pratat mer än någonsin! Till och med haft sex fast vi sagt att det är över. Vi känner så mkt för varann! Är det galet om vi båda mår bra av det?? 
    Nu ska det vara de 2 så då gissar jag att sexbiten försvinner men vi vill fortsätta göra saker ihop, umgås. 
     
    Och han säger att man aldrig vet vad framtiden bär med sig, men att han aldrig vill mista mig eller familjen helt. Att vi är en del av varandra för evigt. Han tänker på oss varje dag och undrar om han gör rätt, men han mår så bra med henne.
     
    Jag känner honom utan o innan o tror genuint på hans ord. Jag är fortfarande inte ett dugg arg. Sorgsen mest.
    Det går upp o ner men när vi träffas mår jag så bra!
     
    Tanken är bo kvar  ihop över årsskiftet sen börja se över försäljning av hus etc. I lugn o ro.
     
    Kommer vi kunna fortsätt vara bästa vänner som vi vill?
    Skulle han komma i morgon o säga ta mig tillbaka skulle jag inte ens tveka. Vi har så.mkt historia, så sammanväxta. Men känner att vara hans vän skulle betyda så mkt... 
     
    Har vi en chans att fixa detta på ett bra sätt? 
  • Svar på tråden Vår situation är så udda! Eller?
  • anonym gullviva
    DominantPoly skrev 2023-11-07 12:44:46 följande:

    Har du träffat henne? Varför kan ni inte vara tillsammans alla tre?


    Sett henne ej pratat hon är rädd för mig säger hon. 
    Nej jag har inte gått i tankarna faktiskt. 
  • Anonym (Brbf)
    Anonym (Betty) skrev 2023-11-07 12:39:30 följande:
    Jag tycker i och för sig inte att det är överdrivet om någon skulle vilja riva upp himmel och jord om partnern varit otrogen. Och om relationen och samarbetet förstörs för all framtid är det väl snarare den otrogna partens fel och inte den som rev upp himmel och jord. 

    Hur som helst. Ts, du skriver att ni vill ha en så bra och fin separation som möjligt. Så lite drama som möjligt. Ni ska kunna fortsätta vara vänner osv.

    Problemet är att det är inte NI som jobbar för en så bra separation som möjligt. Det är DU som gör det. Han har ju tvärtom skött separationen osnyggt. Han har varit otrogen. Han har fortsätt träffa henne efter att han var otrogen osv. 

    Sen slätar du över detta svek han har gjort med att ni minsann kan prata om detta så bra osv. Du skriver att han minsann vill dig och familjens bästa osv. Ja nu ja är det klart han vill det. Det är klart att han vill att ni skiljs åt så smidigt som möjligt nu så att hans samvete ska vara så rent som möjligt. Han smörar väl järnet nu efter det han har gjort för han inser väl också att det inte varit så snyggt och nu gör han allt för att vara så tillmötesgående som möjligt så att du ska vara så lugn som möjligt. Allt annat skulle ju bara vara svinjobbigt för honom.  

    Sen är jag inte alls säker på vad ni kommer ha för sorts relation när ni väl flyttat och han bor med sin nya. Ni kanske inte kommer vara bästisar då längre. Inte säkert att hans nya kommer tolerera det. Det kanske rent och skärt bara kommer vara kommunikation kring dottern på sikt. Så du kämpar ju för en relation som det inte ens är säkert att du kommer att ha. 

    Håller med! Han är inte snäll någonstans. Han gör ju verkligen ingenting för att de ska få en bra separation och båda må bra. Likaså verkar han knappast bry sig om sitt barns mående heller.


    Ts som utsatt är det lätt att förneka och inte lyssna på vad andra säger om hur dum personen är. Man tycker ju att man känner sin man bäst. Men det kvittar! Det räcker med den informationen vi fått, han är INTE snäll. 

  • Anonym (Brbf)
    anonym gullviva skrev 2023-11-07 13:53:58 följande:
    Sett henne ej pratat hon är rädd för mig säger hon. 
    Nej jag har inte gått i tankarna faktiskt. 
    Rädd för dig? Då har han ju intalat henne något, att du antingen är helt galen eller arg på henne.
  • Anonym (Brbf)

    Folk intalar ju deras nya helt galna saker ibland. Kan var tex att påstå att det inte går att skiljas på ett vettigt sätt för du är efter honom men att han absolut hellre vill vara med henne. 


    Ja annars säger han väl då att du är otroligt arg på henne.


    Varför skulle hon annars vara rädd för dig. 


     

  • Anonym (Betty)
    Anonym (Brbf) skrev 2023-11-07 14:03:14 följande:
    Rädd för dig? Då har han ju intalat henne något, att du antingen är helt galen eller arg på henne.
    Ja det låter ju skumt eftseom ts verkar vara väldigt snäll, godhjärtad, lugn och tillmötesgående. 
  • Anonym (Brbf)
    Anonym (Betty) skrev 2023-11-07 14:43:59 följande:
    Ja det låter ju skumt eftseom ts verkar vara väldigt snäll, godhjärtad, lugn och tillmötesgående. 
    Ja verkligen.
  • Anonym (Maria)
    Anonym (Betty) skrev 2023-11-07 14:43:59 följande:
    Ja det låter ju skumt eftseom ts verkar vara väldigt snäll, godhjärtad, lugn och tillmötesgående. 
    Det vet väl inte hon. Eller tror du att hon läst tråden och fått samma uppfattning av TS som du, men ändå är rädd?
  • Anonym (Brbf)
    Anonym (Maria) skrev 2023-11-07 14:57:53 följande:
    Det vet väl inte hon. Eller tror du att hon läst tråden och fått samma uppfattning av TS som du, men ändå är rädd?
    Varför skulle hon vara rädd för någons ex? Snälla nån. Det är man väl normalt sett inte. 
  • Anonym (Maria)
    Anonym (Brbf) skrev 2023-11-07 15:16:17 följande:
    Varför skulle hon vara rädd för någons ex? Snälla nån. Det är man väl normalt sett inte. 
    Det vet jag inte, men kan tänka mig flera anledningar.

    Men nu opponerade jag mig mot att använda argumentet titta TS som är så snäll och god, hur kan man vara rädd för henne? Då måste man ju faktiskt veta det först.
  • Anonym (alternativ)
    Anonym (Brbf) skrev 2023-11-07 15:16:17 följande:
    Varför skulle hon vara rädd för någons ex? Snälla nån. Det är man väl normalt sett inte. 
    Det är väl inget konstigt alls, det finns hur många tänkbara förklaringar som helst till detta. 
    Först och främst vet ingen här exakt vem som sagt exakt vad och på vilket sätt. Det är exet som beskrivit att kvinnan är "rädd". Det är hans ordval och tolkningen behöver inte vara så skarp.

    Den andra kvinnan kanske är mesig och försynt, känner skuld för att hon "stulit" en annans man och skäms. Att hon är "rädd" kan innebära att hon skäms och inte  riktigt vågar se ts i ögonen.

    Det är naturligtvis inte säkert att det är som jag skriver men en fullständigt tänkbar förklaring som skulle kunna vara sann. 
    För min del känns detta minst lika rimligt (kanske mer) än att kvinnan är "rädd" på riktigt och fruktar för sin säkerhet.

    I slutändan vet bara de allra närmast inblandade vad kvinnan faktiskt känner och varför. Det är bara att släppa
Svar på tråden Vår situation är så udda! Eller?