• Anonym (Anonym)

    Lever på hoppet!

    Jag och min sambo har varit med varandra sen 2009, Vi har 2 barn ihop.


    Ska ta detta så kortfattade det bara går, Under dessa snart 15 år har vi varit med om helvetet och himmel, allt från otrohet från min sida och lögner från henne så har vi alltid valt att fortsätta med varandra då vi alltid har trott på varandra, Jag som person älskar närhet och allt där till som tillhör. Men jag kan även bli väldigt svartsjuk också då dom känslorna tar över allt annat då jag har i bakhuvudet tanken av att hon skulle kunna göra detsamma mot mig som hämnd. Överlag så har våran relation varit och sett bra ut tycker jag personligen, men dom 3 senaste månaderna har varit grymt tuffa för både mig, henne och barnen, tyvärr. har börjat märka av att hon kan bli irriterad om jag vill visa närhet osv och att vi tjafsat om små onödiga saker, som bara bygger upp till något stort till slut. Tills några dagar sen sa hon att hon mår dåligt (delvis våra tjafs och mig) och inte är kär i mig längre, vilket var grymt tungt för mig att höra då jag verkligen vill vara med henne och älskar henne över allt annat. Hon säger att hon älskar mig och säger att jag och barnen är hennes trygga punkt, men är inte kär i mig och att relationen är dåliga på grund av dom senaste grälen, hon sa att känslorna har kommit och gått under dom senaste månaderna för mig, hon säger att detta är på grund av hennes mående att hon inte mår bra själv och orkar och kan inte göra min nöjd, har sagt att jag kommer att finnas där för henne och stötta henne, jag kan acceptera att hon vill ha utrymme , jag kan inte ge upp hoppet om oss då jag ser min framtid med henne och våra barn. Vi pratade även om att gå Parterapi efter allt vi gått igenom, och att hon skulle ta tag i sitt problem. Har själv mått dåligt under en period av andra orsaker och jag tycker att jag har fått den hjälpen jag behövde då. Mår jätte dåligt över allt detta då jag verkligen vill att det ska vara vi, och rädd att hon ska ge upp det sista som finns inom henne för mig. 


    Har någon varit med om en liknande händelse i ert förhållande och hur har det gått för er?


    Jag är beredd att kriga in i det sista med henne men osäker om hon känner detsamma för mig mer.


    Ber om ursäkt för långt inlägg hoppas någon tar sig tiden och läser den ändå!

  • Svar på tråden Lever på hoppet!
  • Anonym (Volvo)

    Om ni ska fortsätta tillsammans kräver det att ni båda går all in 100% med allt vad som krävs av er. Är ni verkligen beredd på att göra det ? Och gör ni det av rätt anledning?  

    Att vilja fortsätta ihop kräver också att ni båda måste ta era problem på allvar och verkligen ha självinsikten att se och förstå vad som är fel och varför.  Det är enda sättet att få detta att börja fungera igen och att ni verkligen förstår vad ni måste jobba på och vad det kräver av er i konsekvenser.  

    Att fortsätta ihop har tyvärr tendensen att göra att man sopar problemen under mattan och inte ser det som viktigt längre vilket gör att man sitter i skiten igen bara kort senare och då går det inte att rädda utan tvärtom har man fortfarande tuffat på med samma gamla tjafs och samma korkade beteenden. 

  • FiaLisannnN

    Hänger upp mig på att du tycker att hon ska ta tag i sitt problem.. Ni är väl ändå två om att det har blivit som det har blivit?? Men jag misstänker att hon har fått dra det tunga lasset hemma med allt vad det innebär och nu har ledsnat.

  • Anonym (Anonym)
    FiaLisannnN skrev 2024-02-19 17:21:17 följande:

    Hänger upp mig på att du tycker att hon ska ta tag i sitt problem.. Ni är väl ändå två om att det har blivit som det har blivit?? Men jag misstänker att hon har fått dra det tunga lasset hemma med allt vad det innebär och nu har ledsnat.


    Jag har aldrig beskyllt henne för detta. Och vars får du för dig att hon får dra det tunga lasset själv? Har försökt så gott jag kan för både henne och mina barn. Jag är verkligen inte den perfekta pappan eller sambon, har alltid funnits vid deras sidor när det behövts.

    Samt mår man dåligt så ska man ju självklart ta tag i problemet, eller har jag missat något?
  • Anonym (Anonym)

    Av någon anledning kan jag inte besvara dig (Volvo)

    Du har en bra poäng. Jag vet vad jag vill och jag är beredd på att ändra på mig själv  och främst för hennes skull. Men jag är osäker på om hon själv villig att göra det efter att hon fått jobba på sig själv. Då hon har sagt att hon vill fokusera på sig själv först och främst.

  • Anonym (Volvo)
    Anonym (Anonym) skrev 2024-02-19 18:08:21 följande:

    Av någon anledning kan jag inte besvara dig (Volvo)

    Du har en bra poäng. Jag vet vad jag vill och jag är beredd på att ändra på mig själv  och främst för hennes skull. Men jag är osäker på om hon själv villig att göra det efter att hon fått jobba på sig själv. Då hon har sagt att hon vill fokusera på sig själv först och främst.


    Då ger du henne det utrymmet och den respekten att hon får jobba på sig själv med proffshjälp och vad hon nu väljer att göra. 
    Det du däremot INTE ska göra what so ever är att tränga dig på och vilja vara den som löser problemet åt henne - för lets face it - du ÄR en del av problemet ni har och du gör allt bara värre med att klistra dig fast på henne i nån form av panik över att det kan ta slut om hon får tänka själv. 
  • FiaLisannnN
    Anonym (Anonym) skrev 2024-02-19 17:56:19 följande:
    Jag har aldrig beskyllt henne för detta. Och vars får du för dig att hon får dra det tunga lasset själv? Har försökt så gott jag kan för både henne och mina barn. Jag är verkligen inte den perfekta pappan eller sambon, har alltid funnits vid deras sidor när det behövts.

    Samt mår man dåligt så ska man ju självklart ta tag i problemet, eller har jag missat något?
    "Funnits vid deras sida när det behövts" - du har alltså varit nån form av jourhavande pappa och sambo? Men bara när hon själv gett uttryck för det, då har du hoppat in och "hjälpt" till..

    Nej du, du har nog sumpat dina chanser med henne. Dra lärdom av alla fel du gjorde och framför allt förändra din unkna kvinnosyn för den kommer knappast hjälpa dig ett hitta en ny kvinna.
  • Anonym (Anonym)
    FiaLisannnN skrev 2024-02-19 18:22:03 följande:
    "Funnits vid deras sida när det behövts" - du har alltså varit nån form av jourhavande pappa och sambo? Men bara när hon själv gett uttryck för det, då har du hoppat in och "hjälpt" till..

    Nej du, du har nog sumpat dina chanser med henne. Dra lärdom av alla fel du gjorde och framför allt förändra din unkna kvinnosyn för den kommer knappast hjälpa dig ett hitta en ny kvinna.Fortsätt du och göm dig under den sten du levt 😂
  • Anonym (Anonym)
    Anonym (Volvo) skrev 2024-02-19 18:20:23 följande:
    Då ger du henne det utrymmet och den respekten att hon får jobba på sig själv med proffshjälp och vad hon nu väljer att göra. 
    Det du däremot INTE ska göra what so ever är att tränga dig på och vilja vara den som löser problemet åt henne - för lets face it - du ÄR en del av problemet ni har och du gör allt bara värre med att klistra dig fast på henne i nån form av panik över att det kan ta slut om hon får tänka själv. 
    Absolut, skrämmande lite hur detta låter exakt som hennes egna ord, och jag är beredd att göra det även.
  • FiaLisannnN
    Anonym (Anonym) skrev 2024-02-19 18:35:01 följande:
    Tack för att du bevisar vilken douchebag du är :) Tror framtida kvinnor kommer flockas runt dig. Eller inte.
  • Anonym (Anonym)
    Anonym (Anonym) skrev 2024-02-19 18:35:01 följande:
    Kan besvara detta om någon har fått för sig något annat, Vad jag menar med att hon inte kan göra mig nöjd, är att hon känner att hon kan inte ge mig den kärleken, närhet m.m.
  • Anonym (Anonym)
    Anonym (Anonym) skrev 2024-02-19 18:50:29 följande:
    Kan besvara detta om någon har fått för sig något annat, Vad jag menar med att hon inte kan göra mig nöjd, är att hon känner att hon kan inte ge mig den kärleken, närhet m.m. som jag kanske vill ha och förväntar mig.
  • Anonym (Y)

    Det absolut sämsta man kan säga till någon som man inte Vill leva med är ju ?jag älskar dig men jag är inte kär?. De som gör det gör det gör det ju bara av feghet och för något sätt att visa att de bryr sig om den andre. Men hos partnern väcker det ju enbart hopp om att det inte är kört, precis som för dig. Förmodligen menar hon att hon tycker om dig som vän men inte vill leva i en relation med dig. 

  • Anonym (Volvo)

    Kan vara på sin plats och poängtera att det finns flera olika sorters kärlek och att älska någon inte automatiskt betyder att man vill leva ihop. Det betyder inte heller att man kan leva ihop , det kan finnas för mycket skit som gör att man måste lämna hur kär man än må vara. 

    Jag älskar mitt ex till döds , jag skulle göra allt för mitt ex då vi delat så många år ihop och har barn tillsammans.  Jag älskar verkligen människan av hela mitt hjärta men fan heller att jag skulle gå tillbaka och bli ihop igen. Inte ens om helvetet fryser till is . Det finns för många saker som är fel, trasigt och inte fungerar.  

    Kärlek är både blind, döv och dum i huvudet och det är därför man måste kunna använda sunda förnuftet och tänka rationellt och veta när man måste säga stopp. 

Svar på tråden Lever på hoppet!