Leva separata liv som gifta

Maken och jag har glidit isär sen rätt många år nu men på senare tid har han börjat med en hobby som gör att det enda han tänker på är sig själv. 

Vi har barn i äldre tonåren och enda gången han pratar med dom är 5 minuter vid middagsbordet där han upprepar exakt samma basic-frågor varenda dag. Han berättar noll för egen del utan ställer bara sina frågor. Det här gör att barnen alltid frågar mig om pappa är hemma om dom vill honom nåt för han säger inte till dom när han ska iväg. Och det har gått så långt att han varit borta i flera dagar med jobbet innan barnen ens märkt att han inte är hemma. Sonen vill även ha viss bygghälp av maken pga ett projekt han jobbar med men maken kan, men är tämligen ointresserad att ta sig tid till det. 

Är det någon som varit i nån liknande situation där ni bara harvar på och lever helt separata liv? Hur slutade det?

Är SÅ less på att maken bara bryr sig om sig själv och har noll fokus på barnen. Känner mig också ekonomiskt svagare i dagsläget då jag har betydligt mindre lön än maken trots att den knappast kan räknas som dålig. Kommer dock ärva min moster om några år (tanten är 80 i år) och då kommer jag sitta på runt 4 mkr vilket gör min situation helt annorlunda.

Jag tänker såhär,

Tänk om både du och han drar ner varandra i detta. Ni båda orsakar varandras energibortfall. Vad skulle hända om ni separerade men förblir vänner?

Jag hade noll energi i mitt äktenskap. var ständigt grinig och flydde in i jobbet. När vi separerade Fick vi båda en helt annan energi. Båda blev glada. Båda byggde upp egna hem. Jag fick en helt annan lust till att umgås med barnen nu när jag fick styra upplägget och aktiviteterna utan att min partner skulle lägga sig i och kommentera. Jag blev den pappa jag ville vara och fick en jättebra relation med barnen- som sigel.

Därefter började vi umgås ibland hela familjen. Familjedagar. Och det var så avslappnat och skönt. Jag såg min exfru såsom hon var innan allt blev tungt. Glad och fylld med energi.

Ibland ska man inte -härda ut-

Dessutom, du ska ärva 4 miljoner. Skiljer du dig så blir pengarna bara dina.

Vad hade du gett för råd till en vän som kom och berättade detta för dig?
Vad hade du tyckt om hen stannat?
Vad hade du tyckt om hen om hen valt att skiljas?

inte säkert att du hamnar i lägenhet för att ni skiljer er, det är bara ett scenario. 

du vet heller inte hur din man reagerar, han kanske är villig att låta dig behålla huset.

Om mostern bara är 80 år så kan hon ju leva rätt så många år till även om hon inte mår prima. Men jag antar att du väntar på arvet eller att ungarna ska flytta hemifrån, för när något av dessa inträffar så kan du bo i ett fristående hus.

För barnens del spelar det kanske inte så stor roll om ni är gifta eller inte, deras relation med pappan blir kanske lika illa vid en separation. Och jag kan hålla med om att det är hans ansvar att få till en bra relation med dem. Du har gjort det du kan och barnen far inte illa.

Om du gör bedömningen att du mår bättre nu än vad du skulle göra som skild i en lägenhet så får du stå fast vid det. Men se till att göra roliga saker, inte bara ta hand om hem och barn. Om din man inte vill göra hälften av sysslorna får han köpa in tjänsterna.