Hatar vardagar

Vad är det du ska orka? Du vill ju lugn egentid. 

Gå ner i tid om 5 timmar inte räcker (17-22). 

Jag är som du och behöver massor av lugn tid för mig själv. Jag har valt att jobba deltid. 

Ja, exakt alla människor önskar nog att dygnet hade fler timmar.

Lite svårt att ta inlägget på allvar när lugn egentid redan är det du har maximalt av utan att gå ner i arbetstid.

Därför undrar jag om du verkligen upplever tidsbrist eller om det snarare är så att du känner dig dränerad på energi och att du inte hinner med något för att du inte använder din fritid till något som ger verklig glädje, mening och kraft för dig.

Annars så... nu vet jag ju inget om din ekonomi, men som ensamstående kanske du kan unna dig hämtmat  oftare för att spara matlagningstid 

Jobbar inom vården dvs dag, kväll, helg. Även om jag jobbar varannan helg så föredrar jag det då jag får ledig dag under vardagarna då man kan passa på att göra vad man vill, kan göra sina ärenden, städa etc. 

Aldrig att jag skulle börja jobba måndag-fredag dagtid. Det räcker med att jag får 4 dagpass i rad och man är helt slut. 

Beroende på hur man jobbar på helgen så kan man ju iaf hitta på saker och det ju oftast inte så att man åker iväg var helg längre bort på en weekend. 

Var händer om du går och lägger dig en timme senare? Många klarar av att sova 6 h och behöver inte mer. Kan snarare bli tvärtom att man sover för mycket och då blir man trött utav det. 

 

Som singel och barnlös kan du dra ner en massa på matlagning. Koka t ex en gryta du kan äta flera dagar. Att laga middag 1+ timmar per dag som singel utan barn är ju absurt.

Nu vart jag arbetslös för 2 år sedan.
Så jag har därför mycket fritid numera och känner att jag har för mycket och för många dagar jag som jag bara inte vet vad jag ska göra eller så.
Så ja, jag hatar också 'vardagar

Förlåt, men det här inlägget är så konstigt på så många sätt... För det första: vaddå "exakt alla"? Det finns tyvärr alltför många som upplever raka motsatsen; som tycker att varje dag är en plåga som man måste ta sig igenom, och där det känns som att tiden aldrig tar slut... Detta uttalande ("Ja, exakt alla människor önskar nog att dygnet hade fler timmar.") är dessutom snorkigt mot ts i det att det antyder att hennes fråga är dum.

För det andra: vaddå "svårt att ta inlägget på allvar"? Om du hade sagt att det är svårt att ge ett konstruktivt svar på hade jag kunnat förstå, men "svårt att ta på allvar"? Återigen nedlåtande attityd mot TS - varför??

För det tredje: Hela näst sista stycket... först undrar du om det kanske är så att TS känner sig dränerad på energi. Eh... ja? Det torde väl vara ganska uppenbart från det hon skriver i sin TS? Sen föreslår du att hon kanske använder sin fritid till saker som inte ger henne nåt - alltså, hon har ju redan redogjort för vad hon använder fritiden till så det vet vi ju redan; problemet är ju att det inte ges utrymme till alla de där sakerna som skulle ge henne mer energi och glädje.

Det enda vettiga i ditt inlägg är sista meningen, som faktiskt ger respons på själva frågan - och dessutom bra sådan.  

Detta skulle jag också säga. Du kan vinna rätt mycket tid på att effektivisera maten. Har du matlådor eller köper hämtmat blir det dessutom minimalt att röja upp (utom just den dag du gör storkok då förstås). Sen kan du väl även äta och se på film på samma gång - supemysigt ju att kura upp sig i soffan eller sängen och äta nåt gott samtidigt som man kollar på en bra serie eller film 😊Ja - gå ned i tid är också en bra idé, om du har råd och möjlighet.

Brukar tänka lite tvärtom, vad gjorde jag ens innan jag fick barn? Ingenting, bara spenderade tiden på ingenting som att kolla på tv och dylikt. Lär dig multitaska, laga mat och städa samtidigt eller liknande. Som småbarnsförälder gör jag ofta 3 saker samtidigt för att hinna få egentid på kvällen en eller två timmar innan jag ska sova.

Jag hatar inte vardagen men visst önskar jag att dygnet hade fler timmar ibland. Särskilt efter min man gick bort och jag blev ensam med tre barn under 10. Jag går ofta upp före fem och går sällan och lägger mig före midnatt. Pga ett synfel har jag inget körkort utan vi tar bussen till förskola och skola, den går 6.45 om vi ska vara framme till kl 8. Vi är hemma igen kl 17.30 ca. Så är det bara att fixa fram mat och sen ta sig igenom kvällsbestyren. 

Jag skulle säkert kunna dra ner på vissa saker men jag vet ofta inte vad. Jag planerar flytt närmare samhället /barnens skola men dels vill jag inte rycka upp dem för fort efter deras pappas död, dels är det lite svårt att få tag på något nytt här.