Xenia skrev 2024-07-02 12:48:30 följande:
Men du missar att när dagens barn växer upp, så kommer det att finnas så många som inte längre har klassiska namn att man inte har råd att bortse från alla dem när man rekryterar. Har man lyckats avlägga juridisk examen så lär man klara sig även om man heter Melinda eller Melissa.
Eftersom fostermamman Melinda inte har något bankjobb/liknande så har hon lyxen att bestämma själv hur hon ska klä sig och vilken frisyr hon ska ha.
Men jag tänker mer på när Lilla Hjärtat bodde där som yngsta dotter med tre äldre fostersystrar. Minns en bild när hon kramade Melindas yngsta dotter inför avskedet. Hon förstod inte att hon inte skulle få komma tillbaka. Det var den familj hon kände till, och hon trivdes aldrig när hon tvingades träffa sin biologiska mamma. De knöt aldrig an, men den mamman skulle absolut ha tillbaka sin dotter, tydligen av princip. Och så svek både socialtjänsten och domstolen Lilla Hjärtat. För målet är alltid att barnet ska tillbaka till de biologiska föräldrarna - till varje pris. Stackars Lilla Hjärtat måste ha varit jätteolycklig och längtat tillbaka till fostermamman och sina fostersyskon. Hade hon fått stanna där så hade hon levt idag och säkert mått bra, hur trashig Melinda än är.
Sen är det väl fördomsfullt att utgå från att Melinda enbart var ute efter att slå klorna i en kändis, kan man inte tro att det bara sa klick när hon och E-type träffades? E-type är att gratulera som äntligen blev far - vid 58 års ålder. (Där har männen en fördel, de kan jobba och festa runt hela sin ungdom och medelålder och ända få barn på äldre dar.)
Martin och Melinda, det låter väl perfekt för ett tvillingpar? .

Eller kanske inte.
Melinda fick faktiskt sitt utseende emot sig i rättegången, det var ett vittne som sa något om att "det är inte precis som att hon inte syns..."
Håller såklart med om allt du skriver om Lilla Hjärtat-fallet, det var alldeles förfärligt. Den som har största skulden där (utom förövarna själva naturligtvis) var Esmeraldas eget juridiska ombud, som borde ha varit på hennes sida. Hade han inte rekommenderat att hon skulle tillbaka till bioföräldrarna - för barnets egets juridiska ombuds uppfattning väger tungt i sådana här mål - så hade det sannolikt inte skett. Jag hoppas att han sover dåligt om nätterna. Men nu är vi lite OT...
Nja, Martin Eriksson är ett neutralt namn som man kan heta vare sig man jobbar på bank eller på bilverkstad... det var troligtvis just därför, som han kände att han måste skaffa sig ett häftigare artistnamn. Jag gillar namnet Martin, det stod faktiskt på min son-lista.
...för jag tror att man kan gå för långt åt andra hållet också, när det gäller pojknamn - men knappast med flicknamn, de kan aldrig bli för fina, du kan mycket väl sitta i kassan på ICA och heta Sophie. Men att heta t.ex. Carl-Adam eller Peder-Henric tror jag kan bli jobbigt om man kör buss eller renhållningsfordon... då passar man liksom inte in i gruppen. Så pojknamn får gärna vara neutrala och rejäla: Martin, Rickard, Johan, Peter, Fredrik, Kristian, Carsten, Erik, Magnus...