Sambon bara drar sig undan.

Vad säger hon själv om sitt beteende när du påtalar det? Inget alls eller kommer hon med försök till undanflykter och ursäkter eller blir elak? 

Detta är givetvis något som trasar sönder ert förhållande väldigt snart och detta måste du agera på. Säg åt henne att hon måste söka hjälp annars måste ni separera. Ställ krav och stå för det. 

säger inte det är så men kan hon ha anknytningsproblem?

Kan i mitt tycke ibland vara ett bra sätt men då gäller det att man kan prata lugnt om saken dagen efter. 
Vad är det som blir för mycket för henne? Hur är du i en diskussion, ska du vinna till varje pris eller är du genuint intresserad av att förstå den andra parten? 

Jag vill ge en liten annan version av det. Det kan vara ett sätt för henne att hantera känslorna utan att skrika, bråka osv. alla är inte bra på att sätta ord på sina känslor eller hantera sina känslor. 

jag kan tex ibland Gå undan för att inte skrika eller bråka, vilket sambon tar som Silent treatment. Jag drar mig undran och han kommer och ska prata om det vilket alltid leder till bråk. Hade han lämnat mig ifred och tagit upp det när känslorna gått över hade vi kunnat prata om det senare. på ett konstruktivt sätt. Men han ska alltid ta upp sakerna direkt vilket gör det svårt för mig att diskutera på ett bra sätt. 

testa att ta upp det några timmar senare eller dagen efter. Fråga när hon inte är arg varför hon gör så. 

Det mogna sättet hade varit att säga åt sin partner att känslorna blir för mycket så att man måste gå undan men att man kan prata om det lite senare, inte bara dra sig undan och vägra kommunicera.

Det är lite så jag känner. 

Visst är det mognare att kommunicera direkt till sin partner att man behöver dra sig undan en stund men om man klarar det så kan man antagligen prata om konflikten direkt. Det är ju när man inte är mogen och behärskad nog att göra det som det är bättre att dra sig undan utan att prata om det. 

Kan vara att man är väldigt lättstött och vet att hälften av gångerna så överreagerar man, istället för att ställ till med värsta scenen så väntar man till man kan se nyktert på saken som skett. 

Det är moget att ha tålamod och förståelse för att folk är olika. Vad säger din sambo när du frågar dagen efter om vad som blev fel ?

Du får på ett lugnt och inte dömande sätt fråga varför hon gör så, när det är positiv stämning mellan er. Du får förstås säga att du tar illa upp när hon bara försvinner.
Om det är så att han blir floodad av negativa känslor så kan det eventuellt kännas bra att man kommer överens om ett kodord för det.

Går det däremot aldrig någonsin att diskutera något problem ordagrant (oavsett hur väl du lindar in det och undviker anklagelser osv) så är det klart förhållandet är kört.

Finns det någon ytterligare anledning än detta beteende att tro hon har en mörk triad-personlighet (dvs antisocial, narcissist...). Eller varför tror du hon kanske gör så här medvetet (som bestraffning)?

Ja men alla har inte den mognaden. Och det är bättre att dra sig undan än att skrika och bråka.