Sambo nakenbad

Väldigt omoget och respektlöst beteende på olika sätt. Först kommer hon inte hem utlovad tid trots att du ska jobba. Hon tar alltså inte ansvar för sina barn.

Sen ljuger hon trots att hon satt sig i en olämplig situation som lett till något värre. 

Och dessutom har hon mage att låta dig skjutsa hem den andra mannen. Jag hade sökt upp mannen och nitat honom. Vridit en arm ur led på honom eller liknande. Tröttsamt med män och kvinnor som inte kan lämna upptagna personer i fred. 

Det är jag inte alls så säker på. Det beror på om man gör det till en stor grej eller inte. Kanske beror på mognad och ålder på mannen också. 

Så här hade jag gjort. 

jag hade kört tillbaka hem utan henne. Jag hade avslutat relationen. Jag hade aldrig förlåtit inte ställt några frågor inte velat ha förklaringar. 

det finns inga förklaringar som är acceptabla.

jag är 57 år jag går sällan på evenemang med jobbet. 

dessutom har många företag jag har arbetat på inga AW inga sommarfester inga julbord. Det var vanligare förr. 

då gick jag alltid. Jag trodde då att kollegorna var mina vänner. Idag undviker jag ALLT som händer efter arbetstid. 

det ger mig inget. Dessutom tycker jag inte om sådana tillställningar. Jag tycker inte om kollegorna. 

alla ser bara sig själva bryr sig inte om kollegorna varför då festa med dessa chefer och kollegor. 

 

Jag håller med dig. 

omoget oansvarigt olämpligt. 

vilka ynkliga människor. Helt utan ansvar och dessutom skamlösa. 

frågan är hur man kan bete sig så här. 

det går inte att förlåta. 

den kvinnan är inget att sörja inget att ha. Hon är skräp. 

att hon dessutom är mamma är sorgligt. En dålig mamma en dålig partner och en ynklig person. 

hon får nu ta konsekvenserna 

Jag tycker att du dina reaktioner är rätt, och att du har din fulla rätt och det är normalt att reagera som du gör.

Jag har absolut inget till övers för det sätt som din sambo visat upp, vare sig med de handlingar hon har gjort med en annan man (eller flera män..?) eller med det bemötande hon har gentemot dig.

Men jag tycker också att de beslut du fattar behöver ses i ett större perspektiv, på lång sikt och i ljuset av hela er familj, hela er relation och hela ditt och ert liv.

Om den enda egentliga handlingen är att hon har tillåtit en annan man att gå ned på henne, om man ser på detta i ett lite större och längre perspektiv, så är det ju egentligen inte en så allvarlig handling i sig så att handlingen måste få livsavgörande och livslånga konsekvenser, för dig, för er relation och framförallt för barnen, familjen och alla andra närstående.

Men jag förstår, och det är självklart, att det inte är endast just denna fysiska handlingen som är det enda. 
Problemet är självfallet så mycket mer omfattande och handlar om så mycket mera än bara den enda fysiska handlingen.

Men OM allt annat i er relation och i era liv är bra, OM er ömsesidiga kärlek var stark och bra innan detta hände, OM allt i övrigt i era liv fungerar bra, med barnen och med allt annat, så bör man åtminstone reflektera över om denna handlingen, eller om allt sammantaget, ska få förstöra allt?

Men jag tycker att det helt avgörande är hennes inställning till det som har hänt och hennes bemötande gentemot dig.
Tar hon på eget bevåg och på eget initiativ det fulla ansvaret för vad som har hänt, för det som hon har gjort, ångrar hon sig djupt, ärligt och äkta?
Tar hon på sig huvudansvaret för att reparera och återskapa förtroendet, erkänner hon allt och lägger sig platt och är villig att verkligen göra allt för att åter bygga upp er kärlek och er relation?
I så fall kan det ju faktiskt finnas en möjlighet för er fortsatta kärlek, för er familj  och er relation.

Men detta bara OM er relation verkligen har varit MYCKET god innan hon utsatte er för detta och under förutsättning att hon på eget initiativ, med driv och med full kraft, tar eget ansvar för att leda ert arbete i att reda ut er kris.

De flesta otroheter förblir okända och leder inte fram till några följder över huvud taget.
De flesta av de otroheter som blir kända leder ändå inte till skilsmässa, enligt de allra flesta undersökningar.
Det finns också många exempel från verkligheten där man reder ut saker och ting, sannolikt då med hjälp av terapi och professionellt stöd, och man kan gå stärkta ur en sådan kris och faktiskt leva lyckligare och bättre efter att man tillsammans har kommit till insikter och man har lyckats reda ut en livskris.

De allra flesta långa relationer utsätts någon gång för prövningar, olika typer av prövningar, och ganska ofta den typ av prövning som din sambo nu har utsatt er för och de flesta långa relationer har klarat att genomgå en eller flera olika prövningar under tidens gång.
Människor och relationer växer och kan bli mycket starkare av att tillsammans klara av diverse prövningar.

Att jag inte ser så allvarligt på själva den fysiska handlingen hänger delvis samman med att jag tillåter och uppmuntrar min fru att ibland få ha sexuella upplevelser med andra män.
Kanske ungefär så som några andra har beskrivit i tråden.

Det var jag som ledde in oss på den vägen, det var på mitt initiativ och 
detta sker med full öppenhet och med fullt förtroende mellan oss.
Det är oftast jag som tar initiativet och ordnar möjligheten, så att hon får chansen att ha en sådan upplevelse, om och när hon själv säger ja och vill ha det.

Jag gillar det och jag tänder på att ha en attraktiv fru som uppskattas och uppvaktas av andra män.
Dessutom vill jag ordna till min fru, som en gåva, att hon får känna sig attraktiv och åtråvärd, och att hon får chansen uppleva bra, omväxlande och inspirerande sex, med en extraordinär man och älskare.
Bland mycket annat så skänker detta henne en mycket god och stark självkänsla och det ger massor av inspiration till vårt eget sexliv.
Vi är glada människor som mår bra och som medvetet anstränger oss bejaka och ta vara på vad livet har att bjuda oss.

Denna livsstilen medför bl a att både jag och min fru är motiverade att anstränga oss hålla oss i fysiskt gott trim, det gör att vi båda månar om våra utseenden.
Vi får också massor av bekräftelse, både vi som ett par och vi båda var och en, att vi är snygga och att vi är ett vackert par.

Utöver allt det roliga och positiva, alla äventyr och upplevelser, som denna livsstilen ger oss så ser jag det också som att jag med mitt initiativ till denna livsstilen också undanröjer risken för att min fru ska känna suget efter att kolla om gräset är grönare på andra sidan.

Min fru behöver inte känna lust till eller lockas av att vara otrogen.

En sådan sak som att en annan man går ned på min fru är enbart något positivt i mina ögon och det är inte en fysiskt handling som jag ser något som helst problem med.
Tvärtom finner jag det inspirerande och jag tänder på det.
Men givetvis att det sker under vårt fulla och ömsesidiga förtroende.

Om någon lyckas inbilla sig att jag därför inte skulle vara manlig, må så vara. Då kan jag lova att du känner inte mig...

Mmm kul för dig men det har noll och intet med den här tråden att göra.

Du framstår som väldigt självcentrerad när du skriver en två sidor lång beskrivning av ditt fantastiska liv i en tråd startad av en person som precis drabbats av otrohet. 

Håller med dig! 
En cucks berättelse till en man som har blivit bedragen, hånad, manipulerad och förnedrad är det sista som passar just nu. 

Som någon annan skrev: jag hade lämnat kvar henne där på festen, åkt hem själv och packat ner det nödvändigaste av hennes grejer i en resväska. När hon väl kom hem hade jag hänvisat henne till hotell eller annat. 

Separation är en självklarhet. Detta var säkerligen inte första gången hon var otrogen (bara första gången hon blev påkommen), och skulle inte ha varit sista gången heller ifall det inte kommit fram nu. 

Usch!

De hade oralsex i poolen; du missade nog det.