Anonym (Mimmi) Trådstartaren

Tue 8 Oct 2024 16:00

135 svar

När bör man få träffa pojkvännens barn?

Anonym (F&V) skrev 2024-10-08 15:42:31 följande:

Ok, själv hade jag inte introducerat mitt barn till någon ny förrän man träffat iaf en del utav dens vänner. För jag hade velat ha lite koll vad för slags vänner han har.

Klart att man vill ha så mycket ensamtid som möjligt men ändå kanske ta sig tid att umgås med vänner samtidigt ibland.

Alla är ju olika men jag ville gärna att mina vänner skulle träffa min nya relativt snabbt just för att jag var så glad i honom och ville även vänner skulle se. Jag hade nog även undrat varför jag inte hade fått träffa hans vänner om man ändå vart tillsammans såpass länge. Tänkt att det kanske ändå inte var så seriöst eller om han hade skämts för mig.

Jag förstår absolut hur du tänker. Har egentligen aldrig arrangerat det här med att partnern ska träffa ens vänner. I mina förra relationer hade vi gemensamma vänner och sågs när det var grupphäng. Jag och min nuvarande träffades på nätet såhade specifikt behövt arrangera det. Har absolut tänkt tanken men aldrig blivit någor bra tillfälle riktigt.

Min kille vet ju att jag gärna vill att vi involverar varandra så tror inte han tvivlar på var han har mig. Han träffar själv sina vänner väldigt sällan (tror han träffat vänner ca 3 ggr under denna tid vi varit ihop och då var det lekträff med barnen) och resterande tid har han träffat mig. Så svårt att få till träffar praktiskt.

Har även känt att jag helst vill att han involverar mig med sin familj igen innan jag "vågar" introducera honom för att man vill vara säker på att det håller. Lite moment 22 över det hela

Anonym (Mimmi) Trådstartaren

Tue 8 Oct 2024 16:33

#50

Anonym (Emma) skrev 2024-10-08 16:24:20 följande:

Med tanke på ert förflutna och hur det gick då skulle jag vänta minst 1,5 år med att involvera barnet. Klarar du av det? Att lugna ner dig och bara njuta av att umgås med killen i 8-10 månader till utan att ens tänka tanken på att blanda in barnet?

Om jag hade varit helt hundra på att det kommer ske, absolut. 100%.

Anonym (Mimmi) Trådstartaren

Tue 8 Oct 2024 16:34

#51

Anonym (Emma) skrev 2024-10-08 16:24:20 följande:

Med tanke på ert förflutna och hur det gick då skulle jag vänta minst 1,5 år med att involvera barnet. Klarar du av det? Att lugna ner dig och bara njuta av att umgås med killen i 8-10 månader till utan att ens tänka tanken på att blanda in barnet?

Min rädsla är "tänk om det aldrig händer?" Snarare än att jag vill att det händer ASAP.

Anonym (Mimmi) Trådstartaren

Tue 8 Oct 2024 17:44

#54

En glad tjej skrev 2024-10-08 17:15:04 följande:

Ja, visst var det tidigt, tror det berodde på att han vid tillfället hade barnen i stort sett på heltid. Hade jag inte fått träffa dem så tidigt hade vi aldrig kunnat träffas. Mina barn var stora så de fick också träffa honom tidigt.

Jaha, okej, du har varit en del av barnets liv tidigare? Då förstår jag bättre att han vill vänta.

Ok! Precis, jag var involverad i barnets liv i ca 6 månader. Tror egentligen det hela gick fort. Han gick från att inte involvera mig alls till att involvera mig jättemycket. Hoppas han bara behöver landa i vår relation lite mer

Anonym (Mimmi) Trådstartaren

Tue 8 Oct 2024 20:09

#56

Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-10-08 18:37:04 följande:

Tycker du ska förbereda dig på att det aldrig kommer hända. Du är alldeles för osäker, desperat (jobbig, sorry ;-( ) och jag tror inte att han ser en seriös framtid med dig.

Skulle faktiskt inte förvåna mig om han t.o.m "råkar" träffa någon annan en dag, blir kär och gör slut med dig "på riktigt".

Jag förstår faktiskt inte riktigt på vilka grunder du tror det? Du gör en del antaganden om hur jag beter mig med honom och jag kan säga att jag grubblar endast när vi är ifrån varandra oftast när jag har PMS. Du kan inte utläsa hur jobbig eller inte jobbig jag är IRL.
Känns som att du även gör antaganden om att han skulle vara en oärlig person som ljuger och/eller dejtar bakom min rygg vilket jag heller förstår på vilka grunder du gör.

När jag är med honom är jag närvarande och vi har kul ihop. Han säger ofta hur fantastisk han tycker att jag är när han bad mig bli hans flickvän var han tydlig med att han är kär och att det är sällsynt för honom att känna som han gör för mig.

Du verkar tro att jag jagar en passiv man som håller mig hemlig eller något, så är det ju inte om du läst allt jag skrivit.

Anonym (Mimmi) Trådstartaren

Tue 8 Oct 2024 20:17

#57

Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-10-08 18:37:04 följande:

Tycker du ska förbereda dig på att det aldrig kommer hända. Du är alldeles för osäker, desperat (jobbig, sorry ;-( ) och jag tror inte att han ser en seriös framtid med dig.

Skulle faktiskt inte förvåna mig om han t.o.m "råkar" träffa någon annan en dag, blir kär och gör slut med dig "på riktigt".

Kan tillägga att jag hade rädslan "tänk om det aldrig händer" även omgång 1 i vår relation och där kunde jag inte ha mer fel, bevisligen. Problemet var ju att jag då inte lärt mig att inte agera på min ångest samt att han nog involverade mig alldeles för mycket med sitt barn för fort.

Kanske är han rädd att begå samma misstag. Tror han har rädslor att satsa när det en gång gått snett men han är en seriös person som inte skulle slösa sin tid på ett "tidsfördriv".

Anonym (Mimmi) Trådstartaren

Tue 8 Oct 2024 20:28

#58

Tukt skrev 2024-10-08 15:53:01 följande:

Vad är det som säger att man ska träffa barnen alls? För vem är det viktigt? Förmodligen inte för barnen.

Det beror väl på vad man kommit överens om? Jag och min partner har haft snacket om vad det är för typ av relation vi vill ha och våra mål och där ingår det att vi involverar varandra i vardagen vilket inkluderar en eventuell inteoduktion.

Med hans barn fungerade jag väldigt bra. Jag vet att hen blev väldigt ledsen när jag försvann ur hens liv så det är också en anledning till min partners försiktighet.

Anonym (Mimmi) Trådstartaren

Tue 8 Oct 2024 20:55

#60

Tukt skrev 2024-10-08 20:45:50 följande:

Ja, vad för relation ni vill ha. Men vad är bäst för barnen?

Deg är väl individuellt från fall till fall? Det universella skulle isf vara att de vuxna har en stabil relation i grunden först

Anonym (Mimmi) Trådstartaren

Tue 8 Oct 2024 22:02

#62

Tukt skrev 2024-10-08 21:44:12 följande:

Ja, men hela ditt resonemang handlar om dig och din partner. Era behov, hur ni vill. Vad som är bäst för er.

Jag kan ju inte veta vad som är bäst för barnet men ser så här spontant inte varför vår relation skulle behöva vara ett hinder för barnets bästa. Min partner verkar vilja att vi ska funka och då förutsätter jag att han vet att han kan både prioritera sitt barns bästa och oss. Ser ingnäen motsägelse där

Anonym (Mimmi) Trådstartaren

Wed 9 Oct 2024 07:14

#67

Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-10-08 22:08:40 följande:

Av vilken anledning tog det slut förra gången? Hade det något med barnet att göra så är det väl anledning till att han gärna träffar dig ibland men håller barnet utanför?

Ni kan ju fortsätta att ses ett par år 1-2 dagar varannan vecka om även du är nöjd med det?

Funderar ni på gemensamma barn?

Vi ses inte 1-2 dagar varannan vecka. Han har sitt barn varannan helg och hälften av veckodagarna. Upplägget är för att det ska funka med hans jobb som är ganska ovanligt som innebär både pendling samt ofta kvällar.

Veckorna han har sitt barn ses vi oftast 2 ggr/v vardagar och veckorna där han inte har barnet på helgen ses vi ibland uppemot 5 ggr, så han prioriterar verkligen att träffa mig i stort sett all sin fritid.

Varför vi gjorde slut? Vi har pratat om gemensamma barn och var överens i frågan. Men jag ville pusha det alldeles för snabbt pga att det kändes jobbigt att han redan hade barn med någon annan. Blev jättedålig stämning mellan oss som var jobbig för båda. Förstår i efterhand att det var på tok för tidigt att pusha frågan när jag varit en del av hans barns liv i mindre än ett halvår. Skulle ALDRIG agera så här igen. Med själva barnet fungerade det dock utmärkt. Dessa saker pratade vi igenom när vi blev ihop en andra gång.

När bör man få träffa pojkvännens barn?

INNEHÅLL