• Anonym (min fru är bara mamma)

    Få min fru att vara kvinna igen

    Hjälp en ledsen och frustrarad man att väcka kvinnan i min fru igen. Och nej, detta är inte ytterligare ett inlägg om att jag som man önskar mer sex i min relation. Samlivet och finns där, tyvärr ofta kopplat tjat om fler barn, vi har 3 i nuläget. 

    Min fru har sedan vi fått barn tagit sig an mamma-rollen på heltid. Det gick bra när barnen var små och behövde oss mer, men nu är de i yngre skolåldern och hela hennes identitet är att vara mamma. Hennes fritidsintressen är barnen, barnen och du gissade rätt ... barnen. Hon arbetar bara 50% då hon vill vara hemma mer (jag sätter undan till hennes pension för att kompensera bortfallet).

    Det har gått så långt att hon inte vill vara ifrån dem ens över en natt. Hon fick en spa-weekend av mig i födelsedagspresent och såg frågade ut "Då får du åka själv för jag är inte ifrån barnen över natt, det vet du!".

    Vi har världens bästa föräldrar som också undrar över varför de inte får ha barnen mer än några timmar här och där. Senaste tiden har jag varit brutalt ärlig och sagt att det är pga min fru inte vill vara ifrån dem. Nu när de är äldre väntas skollov osv och det är inte alltid vi kan vara lediga. Men frugans lösning på det hela är fler barn så att hon kan vara föräldraledig igen eller att bli hemmafru. Vilket ekonomiskt skulle gå på min lön men jag tror inte på det konceptet,

    Det hela tog musten ur mig igår kväll då frugan glatt ville ha kärlek. När hon fått mig som mest upprymd så viskar hon i mitt öra "Jag vill känna dig komma djupt i mig, låt mig ge dig en bebis till!". Jag slaknade direkt och vi hamnade i en livlig diskussion efter. Hon känner sig inte klar med barn och vill helst ha flera stycken till. Jag är nöjd med våra underbara tre och ser fram emot tiden då barnen börjar bli lite större och självständigare. Jag längtar efter middagar där man kan ha en vuxen konversation, att kunna åka till Ikea ensamma eller planera resor med vuxet innehåll. 


     


    Hjälp mig, hur hjälper jag min fru att hitta tillbaka till sig själv som kvinna och inte bara mamma, och hur ska jag bemöta hennes ständiga barnlängtan? 

  • Svar på tråden Få min fru att vara kvinna igen
  • Anonym (Signe)
    Anonym (min fru är bara mamma) skrev 2024-10-10 09:01:17 följande:

    Tack så jätte mycket för alla era svar, ni gav mig pepp att ta upp detta med frun igår kväll. Vill förtydliga att våra barn inte är supersmå, 10, 8 och 6 år. 

    Jag tog en ny infallsvinkel i dialogen, ur barnens perspektiv. Att vi som föräldrar också har ett ansvar att hjälpa dem bli självständiga och få utveckla relationer utanför vår kärnfamilj. Jag sa att hon är en fantastisk mamma och att jag längtar efter att få tillbringa mer tid tillsammans med henne för att stärka vår relation till varandra i våra roller som man och hustru. 

    Hon blev först väldigt arg och ledsen, men vek sig och gick med på att låta barnen sova borta en natt då och då OM barnen själva vill.

    Tyvärr kom hon med ett krav/motargument. Att hon nu kompromissar och att jag då bör göra detsamma, hon vill verkligen ha ännu ett barn tillsammans med mig. Hon säger att hela hennes kropp värker efter att få vara gravid och få ett barn till. En liten sladdis som hon kallar det. Hon vet att jag inte vill och hon vill absolut inte få ett barn till bara för att (läs med någon annan) utan hon vill att vi ska gå igenom det tillsammans en gång till. Hon sa att om jag gör detta för henne så stöttar hon mitt beslut angående sterilisering. 

    Jag lovade att tänka på saken och vi ska prata på lördag då vi har barnvakt några timmar mitt på dagen (mitt i en köksrenovering så vi ska måla matsalen).

    Det blir ett bra samtal överlag, men jag är väldigt förvirrad just nu Rynkar på näsan


    Herregud, gå inte med på det. Då kan du ju glömma en vuxenrelation med henne när bebisen kommer. Visst, du får kanske ligga lite innan hon blir gravid. 

    Du måste förklara att ett barn är inget man kompromissar med. 
  • Anonym (Signe)
    Anonym (min fru är bara mamma) skrev 2024-10-10 09:01:17 följande:

    Tack så jätte mycket för alla era svar, ni gav mig pepp att ta upp detta med frun igår kväll. Vill förtydliga att våra barn inte är supersmå, 10, 8 och 6 år. 

    Jag tog en ny infallsvinkel i dialogen, ur barnens perspektiv. Att vi som föräldrar också har ett ansvar att hjälpa dem bli självständiga och få utveckla relationer utanför vår kärnfamilj. Jag sa att hon är en fantastisk mamma och att jag längtar efter att få tillbringa mer tid tillsammans med henne för att stärka vår relation till varandra i våra roller som man och hustru. 

    Hon blev först väldigt arg och ledsen, men vek sig och gick med på att låta barnen sova borta en natt då och då OM barnen själva vill.

    Tyvärr kom hon med ett krav/motargument. Att hon nu kompromissar och att jag då bör göra detsamma, hon vill verkligen ha ännu ett barn tillsammans med mig. Hon säger att hela hennes kropp värker efter att få vara gravid och få ett barn till. En liten sladdis som hon kallar det. Hon vet att jag inte vill och hon vill absolut inte få ett barn till bara för att (läs med någon annan) utan hon vill att vi ska gå igenom det tillsammans en gång till. Hon sa att om jag gör detta för henne så stöttar hon mitt beslut angående sterilisering. 

    Jag lovade att tänka på saken och vi ska prata på lördag då vi har barnvakt några timmar mitt på dagen (mitt i en köksrenovering så vi ska måla matsalen).

    Det blir ett bra samtal överlag, men jag är väldigt förvirrad just nu Rynkar på näsan


    Herregud, gå inte med på det. Då kan du ju glömma en vuxenrelation med henne när bebisen kommer. Visst, du får kanske ligga lite innan hon blir gravid. 

    Du måste förklara att ett barn är inget man kompromissar med. 
  • Dexter dot com
    Anonym (min fru är bara mamma) skrev 2024-10-10 09:01:17 följande:

    Tack så jätte mycket för alla era svar, ni gav mig pepp att ta upp detta med frun igår kväll. Vill förtydliga att våra barn inte är supersmå, 10, 8 och 6 år. 

    Jag tog en ny infallsvinkel i dialogen, ur barnens perspektiv. Att vi som föräldrar också har ett ansvar att hjälpa dem bli självständiga och få utveckla relationer utanför vår kärnfamilj. Jag sa att hon är en fantastisk mamma och att jag längtar efter att få tillbringa mer tid tillsammans med henne för att stärka vår relation till varandra i våra roller som man och hustru. 

    Hon blev först väldigt arg och ledsen, men vek sig och gick med på att låta barnen sova borta en natt då och då OM barnen själva vill.

    Tyvärr kom hon med ett krav/motargument. Att hon nu kompromissar och att jag då bör göra detsamma, hon vill verkligen ha ännu ett barn tillsammans med mig. Hon säger att hela hennes kropp värker efter att få vara gravid och få ett barn till. En liten sladdis som hon kallar det. Hon vet att jag inte vill och hon vill absolut inte få ett barn till bara för att (läs med någon annan) utan hon vill att vi ska gå igenom det tillsammans en gång till. Hon sa att om jag gör detta för henne så stöttar hon mitt beslut angående sterilisering. 

    Jag lovade att tänka på saken och vi ska prata på lördag då vi har barnvakt några timmar mitt på dagen (mitt i en köksrenovering så vi ska måla matsalen).

    Det blir ett bra samtal överlag, men jag är väldigt förvirrad just nu Rynkar på näsan


    Hon tycker alltså på fullaste allvar att du ska kompromissa och skaffa ett barn du varit tydlig med att du inte vill ha. Hon verkar faktiskt i stort behov av terapi !
  • Anonym (Maria)
    Anonym (min fru är bara mamma) skrev 2024-10-10 09:01:17 följande:

    Tack så jätte mycket för alla era svar, ni gav mig pepp att ta upp detta med frun igår kväll. Vill förtydliga att våra barn inte är supersmå, 10, 8 och 6 år. 

    Jag tog en ny infallsvinkel i dialogen, ur barnens perspektiv. Att vi som föräldrar också har ett ansvar att hjälpa dem bli självständiga och få utveckla relationer utanför vår kärnfamilj. Jag sa att hon är en fantastisk mamma och att jag längtar efter att få tillbringa mer tid tillsammans med henne för att stärka vår relation till varandra i våra roller som man och hustru. 

    Hon blev först väldigt arg och ledsen, men vek sig och gick med på att låta barnen sova borta en natt då och då OM barnen själva vill.

    Tyvärr kom hon med ett krav/motargument. Att hon nu kompromissar och att jag då bör göra detsamma, hon vill verkligen ha ännu ett barn tillsammans med mig. Hon säger att hela hennes kropp värker efter att få vara gravid och få ett barn till. En liten sladdis som hon kallar det. Hon vet att jag inte vill och hon vill absolut inte få ett barn till bara för att (läs med någon annan) utan hon vill att vi ska gå igenom det tillsammans en gång till. Hon sa att om jag gör detta för henne så stöttar hon mitt beslut angående sterilisering. 

    Jag lovade att tänka på saken och vi ska prata på lördag då vi har barnvakt några timmar mitt på dagen (mitt i en köksrenovering så vi ska måla matsalen).

    Det blir ett bra samtal överlag, men jag är väldigt förvirrad just nu Rynkar på näsan


    Så för att hon ska låta barnen göra normala sunda saker som är helt rimliga och för DERAS bästa, inte för din, så är kravet att ni ska skaffa ett barn som du inte vill ha. Hon verkar väldigt självisk och manipulativ. Inte konstigt du känner dig förvirrad
  • Anonym (Maria)

    Och nej kroppen värker ingenting efter att bli gravid, det är hennes psyke och personliga själviska önskemål som påverkar det.


    Det här är inga sunda grunder för att skaffa barn utan det är hon som utpressar dig till det både känslomässigt och med villkoret att bara då ska barnen få bygga sunda relationer och utvecklas.

    Ett barn ska vara önskat av båda och inte framtvingat 

  • Anonym (Maria)
    Anonym (Signe) skrev 2024-10-10 09:11:27 följande:
    Herregud, gå inte med på det. Då kan du ju glömma en vuxenrelation med henne när bebisen kommer. Visst, du får kanske ligga lite innan hon blir gravid. 

    Du måste förklara att ett barn är inget man kompromissar med. 
    Dessutom var det 3an som var kompromissen. Men antagligen kommer hon kräva villkora fram en så kallad kompromiss ett par tre gånger till, så hon får så mycket hon ville ha från början.
  • Anonym (Maria)

    Det var nog ett misstag att ta upp det med barnen. Du skulle börjat med steriliseringen. Sen när den är gjord lösa de andra problemen. Då har hon heller ingen ny föräldraledighet som hjälper henne att fortsatt vara klistrad till barnen.

  • Anonym (Natalie)
    Anonym (min fru är bara mamma) skrev 2024-10-10 09:01:17 följande:

    Tack så jätte mycket för alla era svar, ni gav mig pepp att ta upp detta med frun igår kväll. Vill förtydliga att våra barn inte är supersmå, 10, 8 och 6 år. 

    Jag tog en ny infallsvinkel i dialogen, ur barnens perspektiv. Att vi som föräldrar också har ett ansvar att hjälpa dem bli självständiga och få utveckla relationer utanför vår kärnfamilj. Jag sa att hon är en fantastisk mamma och att jag längtar efter att få tillbringa mer tid tillsammans med henne för att stärka vår relation till varandra i våra roller som man och hustru. 

    Hon blev först väldigt arg och ledsen, men vek sig och gick med på att låta barnen sova borta en natt då och då OM barnen själva vill.

    Tyvärr kom hon med ett krav/motargument. Att hon nu kompromissar och att jag då bör göra detsamma, hon vill verkligen ha ännu ett barn tillsammans med mig. Hon säger att hela hennes kropp värker efter att få vara gravid och få ett barn till. En liten sladdis som hon kallar det. Hon vet att jag inte vill och hon vill absolut inte få ett barn till bara för att (läs med någon annan) utan hon vill att vi ska gå igenom det tillsammans en gång till. Hon sa att om jag gör detta för henne så stöttar hon mitt beslut angående sterilisering. 

    Jag lovade att tänka på saken och vi ska prata på lördag då vi har barnvakt några timmar mitt på dagen (mitt i en köksrenovering så vi ska måla matsalen).

    Det blir ett bra samtal överlag, men jag är väldigt förvirrad just nu Rynkar på näsan


    Men egentligen är det ju du som bestämmer om barnen ska få vara hos farmor och farfar till exempel också, inte bara hon. Så hon ska gå med på att ha barnvakt ibland bara om du skaffar ett barn till? Det låter inte jättebra direkt.. 

    Jag önskar själv att min pappa hade sagt ifrån mer till min mamma om det där med att lämna bort oss till exempel men han var konflikträdd och det var oftast hon som fick bestämma tills han till slut stack. Och jag har som sagt absolut inte någon bra relation till min mamma nu. När pappa inte har velat lägga sig i bråk med min mamma nu när jag är vuxen har jag sagt att han valde att skaffa fyra barn med henne av någon anledning (även om yngsta inte var planerad), vi valde inte att ha henne som mamma. Hoppas du slipper ha såna konversationer med dina barn när de blir vuxna men känner igen en del av det du skriver, din fru verkar inte helt olik min mamma. 

    Inget fel med att ha många barn, jag väntar själv fjärde (min sambos andra) men som många andra har skrivit är det inget man kompromissar om. Det nya barnet kommer ju också bli större nån gång..vad händer då?  Tror inte alla problem kommer lösas bara för att du går med på ett barn till. 
  • Anonym (min fru är bara mamma)
    Anonym (Natalie) skrev 2024-10-10 10:00:40 följande:
    Men egentligen är det ju du som bestämmer om barnen ska få vara hos farmor och farfar till exempel också, inte bara hon. Så hon ska gå med på att ha barnvakt ibland bara om du skaffar ett barn till? Det låter inte jättebra direkt.. 

    Jag önskar själv att min pappa hade sagt ifrån mer till min mamma om det där med att lämna bort oss till exempel men han var konflikträdd och det var oftast hon som fick bestämma tills han till slut stack. Och jag har som sagt absolut inte någon bra relation till min mamma nu. När pappa inte har velat lägga sig i bråk med min mamma nu när jag är vuxen har jag sagt att han valde att skaffa fyra barn med henne av någon anledning (även om yngsta inte var planerad), vi valde inte att ha henne som mamma. Hoppas du slipper ha såna konversationer med dina barn när de blir vuxna men känner igen en del av det du skriver, din fru verkar inte helt olik min mamma. 

    Inget fel med att ha många barn, jag väntar själv fjärde (min sambos andra) men som många andra har skrivit är det inget man kompromissar om. Det nya barnet kommer ju också bli större nån gång..vad händer då?  Tror inte alla problem kommer lösas bara för att du går med på ett barn till. 
    Tack för att du delar med dig och är konstruktiv. 

    Min fru är en bra mamma och ger barnen utrymme men har ett eget behov av att "hålla koll". När barnen är med mig är det inga problem, men när vi har barnvakt ett par timmar så blir hon rastlös och jag var tydlig med henne igår att jag kommer inte låta henne "störa" barnvakten. Det är för hennes egen skull, hon behöver hitta vem hon är utan barnen. 

    Jag sätter ner foten mer och mer och kommer verkligen att göra det nu. 

    Vi vill ju varandras bästa och har i övrigt en fin och välfungerande familj. Beslut fattar vi tillsammans och hittills har vi respekteras varandras önskningar. Hon är tydlig med att hon inte kommer lura till sig ett till barn och om jag väljer att sterilisera mig så respekterar hon det med skulle då bära en sorg över att inte få fler barn. Det kommer göra ont i hela mig att tvinga henne bära den sorgen. 

    Tror att familjerådgivning är rätt väg att gå nu. Min fru behöver mer vägledning än jag kan ge, angående att släppa kontrollen. Vi behöver någon som medlar mellan oss och som ställer dom där frågorna som vi själva duckar då vi aldrig vill såra varandra. 
  • Anonym (Granbarr)
    Anonym (min fru är bara mamma) skrev 2024-10-10 09:01:17 följande:

    Tack så jätte mycket för alla era svar, ni gav mig pepp att ta upp detta med frun igår kväll. Vill förtydliga att våra barn inte är supersmå, 10, 8 och 6 år. 

    Jag tog en ny infallsvinkel i dialogen, ur barnens perspektiv. Att vi som föräldrar också har ett ansvar att hjälpa dem bli självständiga och få utveckla relationer utanför vår kärnfamilj. Jag sa att hon är en fantastisk mamma och att jag längtar efter att få tillbringa mer tid tillsammans med henne för att stärka vår relation till varandra i våra roller som man och hustru. 

    Hon blev först väldigt arg och ledsen, men vek sig och gick med på att låta barnen sova borta en natt då och då OM barnen själva vill.

    Tyvärr kom hon med ett krav/motargument. Att hon nu kompromissar och att jag då bör göra detsamma, hon vill verkligen ha ännu ett barn tillsammans med mig. Hon säger att hela hennes kropp värker efter att få vara gravid och få ett barn till. En liten sladdis som hon kallar det. Hon vet att jag inte vill och hon vill absolut inte få ett barn till bara för att (läs med någon annan) utan hon vill att vi ska gå igenom det tillsammans en gång till. Hon sa att om jag gör detta för henne så stöttar hon mitt beslut angående sterilisering. 

    Jag lovade att tänka på saken och vi ska prata på lördag då vi har barnvakt några timmar mitt på dagen (mitt i en köksrenovering så vi ska måla matsalen).

    Det blir ett bra samtal överlag, men jag är väldigt förvirrad just nu Rynkar på näsan


    NEJ!  

    Detta är inget annat än utpressning. Det finns ingen som helst kompromiss i att låta barnen ha en sund relation till sin farmor .

    Det finns inget att diskutera den vägen. Att låta barnen träffa farmor är ett rimligt krav och ett rimligt föräldraansvar 

    Du vill inte ha ett barn till - stå för det då! 

    Kompromissen gällde det barn ni redan har! 

    Hon måste lära sig ta konsekvenser av sina handlingar. 
Svar på tråden Få min fru att vara kvinna igen