Orimligt att tonåringen ska betala?

Du fattar inte det här med föräldraansvar tydligen. Om dottern verkligen behöver kläder så MÅSTE föräldrarna köpa det, vad hon än har slösat pengarna på. Hon klarar tydligen inte att få hela bidraget själv så det är bättre att ge månadspeng. Och din dotter behöver inte ha samma, om hon verkar klara av sin del. Man får faktiskt göra skillnad på barn i ett hushåll.

Orimligt att tonåringen ska betala? Jag lever i en bonusfamilj där det är jag och min 17-åriga dotter och sambon och hennes snart 17-åriga dotter.

Min dotter har sedan hon fyllde 13 haft hela barnbidraget/studiebidraget och fått köpa allt hon kan tänkas behöva, så som godis, snacks, utemat, bensin till mopeden, biljetter till evenemang och även kläder själv sedan dess. I kläder ingår det man behöver till "vardags", alltså inte jackor eller skor och sånt som är dyrare investeringar, så länge det inte är något utöver att hon ex. vill ha ett till par skor som egentligen inte behövs utan bara är något hon villhöver. Hon har även fått bidrag med halva summan när hon ska köpa ex. ett par jeans.

När sambons dotter fyllde 16 bestämdes det att hon skulle få samma deal och detta beslutades självklart också i samråd med hennes pappa. 

Nu förra veckan kom hon och säger till sin mamma att de måste köpa kläder för hon har inga. Jag påminner sambon om att det ingår i hennes deal att se till att man har kläder, vilket startar en väldig diskussion här hemma där hennes dotter hotar med att flytta till pappa på heltid.

Sambon är nu på väg att ge sig och ska åka och köpa en ny garderob till dottern eftersom hon inte har några pengar och att hon måste ha kläder. Jag säger att hon absolut inte ska göra det eftersom det är dottern själv som har spenderat alla pengarna på godis och energidryck och på så sätt satt sig i situationen. Till saken hör också att hon fick ett erbjudande om sommarjobb i somras, det dåliga var att det inte var på fast schema utan inringning vid behov. Varje gån de frågade om hon kunde jobba tackade hon nej för att hon skulle vara med kompisar.

Jag hävdrar att om sambon ger med sig nu kommer dottern inte lära sig nånting alla. Det är ju inte heller så att ungen går naken. Hon har kläder men kasnke inte så många ombyten som hon vill ha. Min sambo tycker att jag är orimlig och känslokall. Jag har lagt fram förslag om att man kan dela på summan och att hon kan få hälften av sambon, eller att hon får göra en avbetalningsplan. Min dotter gjorde sama misstag i början när hon hade hela summan men har inte gjort om det sedan dess eftersom det inte var så kul... Sambons dotter har överlag väldigt lätt att få sin vilja igenom genom att spela på sambons dåliga samvete eller bli arg.

Så, är det jag som är orimlig eller är det sambon som behöver träna på att stå upp mot sin dotter?

Hur kommer det sig att det här blir en så stor grej mellan dig och din sambo?

Föräldrarna behöver ju lösa det för barnet om det verkligen behövs, men det är 4 dagar tills pengarna kommer och 8 dagar till jul. Känns lättlöst. 

Det blir en stor grej eftersom vi har två barn som lever under samma tak med samma deal. Hade det inte varit uttalat att samma gäller för dem hade problemet varit mindre, men det måste man väl kunna förstå att om samma deal gäller och en har fått leva med konsekvenserna kommer den ungdomen tycka att det känns ganska sugigt.

Sambon är av åsikten att man inte ger kläder i julklapp? gav även förslag på att hon kan gå presentkort i julklapp för att shoppa.

Dessa båda barn har tvingats in under det här taket, det är inget de själva valt. Och de kanske inte alls vill ha eller ska ha samma deal. Och det kommer aldrig att bli rättvis mellan syskon, och aldrig, aldrig någonsin mellan styvsyskon. Det är bara dumt att ens försöka. 

Du känns ganska sugig som person. Jag skulle inte vilja ha dig som styvfarsa till mina ungar.