Varför skaffar man barn så fort?

Jag blev oplanerat gravid tidigt i nuvarande förhållande. Då hade jag redan spenderat tio år på ett tidigare förhållande som aldrig ledde till barn. Både jag och min sambo har lite åldern emot oss så vi tog ett gemensamt beslut om att behålla eftersom vi ändå hade behövt börja tänka på barn inom kort för att "hinna med". Känner flera i min ålder och äldre som resonerat liknande, både med planerade och oplanerade graviditeter. För min del kändes det ändå rimligt, jag har en stabil grund att stå på och tänkte igenom noga huruvida jag inte bara kunde vara tillsammans med mannen ifråga, utan också om det är en människa jag hade kunnat vara separerad förälder med och kom fram till att oavsett hur det fungerar i längden så är det värt att satsa på. Så det kan gå fort, utan att vara helt ogenomtänkt. 

Svågern skaffade barn snabbt i två förhållanden varav båda gick åt helvete. Litet underlag som facit men oddsen att det ska funka är ju ungefär som att vinna på triss.

Vi väntade sju år och än rullar det på (21 år senare). 

Alla vill inte vänta tills dom är gamla och alla är inte sugna på abort heller.Särskilt kvinnor måste tänka på sin ålder ,om dom nu vill ha barn.

Jo självklart förväntar man sig att ens partner som också vill ha barn kommer ta sitt ansvar. De flesta normalt funtade människor inser ju att saker förändras när man får barn och att man behöver prioritera om. Tror nog de flesta faktiskt inte lever och prioriterar som om man hade barn om man inte har det? Jag tycker ju att man snarare bör ifrågasätta varför det är så vanligt att pappor av egen fri vilja skaffar barn och dessutom låter sin partner tro att de gör det ihop som ett team men sen sviker det förtroendet och inte klarar av att leva upp till det de själva varit med och skapat, för att det blev ju mycket jobbigare än de ens reflekterat över. 

Så ja det som händer är ju att kvinnan steppar upp och täcker upp för det han inte klarar för att hon, till skillnad från honom, inte vill låta hans inkompetens gå ut över barnen. Och nej det handlar inte bara om män som sitter och spelar dator hela dagarna. Utan detta är ju ett lika vanligt fenomen bland män som arbetar med normala jobb, hjälper till hemma och allt det, men som helt enkelt inte insett vad det krävs att vara förälder och inte förrän det är för sent inser att de kanske egentligen inte orkar/vill/klarar av att ta det ansvaret. Hur är det meningen att kvinnan ska veta detta, när de själva inte ens verkar veta det? Detta är ju samma män som blir helt oförstående när kvinnan sen till slut vill separera. 

Jag vet inte, känslan jag får är att män ofta inte ens reflekterar över hur livet faktiskt kommer förändras med ett barn. Åtminstone inte på ett djupare plan. Kvinnan har oftare funderat på detta redan innan, och om inte så åtminstone under graviditeten. Jag menar ett exempel är ju män som när de väntar barn pratar om exempelvis hur roligt det ska bli att ha ett barn som man kan ta med ut i verkstan och visa hur man skruvar med bilen. Och absolut det kan ju vara en sak att se fram emot, men har de ens fattat hur mycket som kommer innan den saken ens är något att fundera på att faktiskt göra? 

Jag kan hålla med om mycket av det du skriver, men undrar då samtidigt hur vissa kvinnor vågar chansa på en dataspelare eller social festprisse. Speciellt utan att diskutera igenom innan och bara utgå från att allt kommer förändras när barnet kommer.

För att man är naiv och omogen. Dessutom hejar ju folk på beteendet, skriver "grattis" och sån skit när de lägger ut infon på sociala medier.

Jo självklart har man en partner som redan innan inte klarar av att ta vuxenansvar kan man såklart inte utgå ifrån att den personen kommer klara av ansvaret för barn sen. Och absolut bör man lära känna varandra ordentligt innan man skaffar barn ihop, vilket innebär mer än något år ihop. 

Men sen är ju frågan hur vanligt ditt scenario är, och hur vet du att detta inte är något som pratats om innan? Och dessutom borde du ju lägga skulden minst lika mycket på mannen? Jag menar man är en rätt stor skitstövel om man skaffar barn med någon och låter denna tro att man tänker vara delaktig när man inte tänker göra det.

Sen är det ju så att undersökningar visar att vi generellt är rätt så jämställda innan vi får barn men att vi efter vi får barn faller in i gamla könsnormer, tyder ju snarare på att problemet oftare ligger där. Sen är det ju ett faktum att många fler män inte tar ansvar för sina barn än kvinnor som inte gör det. Tack och lov är ju de som faktiskt tar sitt ansvar många fler. Sen är det ju tack och lov så att saker förändras precis som fler pappor faktiskt tar ut föräldraledighet så är det också fler pappor som efter separation har sina barn lika mycket som mammorna. 

Ok men hur ofta sker det då att folk skaffar barn utan att prata? Hur vet du statistik på sånt? 

Och är också det kvinnans ansvar att ta upp? Alltså om det nu inte diskuterades innan är det också kvinnans fel då? Som sagt levde även jag som kvinna annorlunda innan barn och mina barns pappa pratade inte med mig innan om vad som behövdes ändras på. Och ändå lyckades jag ta ansvar. 

Jag blev själv gravid efter 5 veckor från att jag träffade min man. Däremot hade jag gjort en gedigen efterforskning på honom innan. Han har varit gift tidigare och har barn med den kvinnan. Han har en mycket god relation till exet och hennes föräldrar. Han har även varit massa barnvakt till exets nya barn och exets nya mans barn. 

Så han saknar historik av att vara en galen man. Nu har vi två barn ihop och är väldigt lyckliga. När jag blev gravid var vi däremot inte förälskade utan hade bara legat lite. Sedan fick vi ju lära känna varandra massor. 

Däremot så har jag andra i min omgivning som väntat 3-6 år med att få barn. Dom vissa har separerat efter 1 månad andra innan första året. Jag och min man hade inget före barnen. Vi hade inget innan dom kom, inga invanda rutiner som blivit förändrade. Så vi gjorde det bästa utifrån situationen. 

Jag ser inte att vårt sett och min familj är sämre än någon annans som väntat. 

Ja ibland funkar det ju att dra en rövare, men jag antar du inte rekommenderar dina barn att skaffa barn med sin kk när de är vuxna?