Lämna lång relation.

Tack för input. Jag förstår allt mer att det kanske låter helt orimligt, hur situationen har blivit. Min utgångspunkt har varit familjen som helhet och att allas ekonomiska trygghet ska vara självklar. Men det har nog blivit på bekostnad av mig. Jag är inte perfekt själv. Har verkligen mina dåliga sidor. Men jag har låtit det gå alldeles för långt. Jag har nog haft tålamod med hans oförmåga att ta ansvar (ekonomiskt, mm) för att han har svårigheter. Inte för att han erkänner att han har svårt med något. Men jag har varit medveten om att sånt här har varit väldigt svårt för honom. Han har inte heller fått med sig många av de här sakerna från sin uppväxt, hur man sköter sin ekonomi osv. Men även om han har haft en svår uppväxt och om det är så att han har "svårigheter", så är ju inte det en ursäkt från att ta ansvar.

Han kommer inte kunna köpa ut mig ur huset. Jag har inte heller ekonomi att köpa ut honom i dagsläget. Jag känner mig ganska nöjd med om jag kan flytta till en lägenhet. Den jag anmält intresse på är en trea i markplan, känns som ett mindre radhus.
Däremot så räknar jag med att kunna köpa ett mindre hus om några år, antingen om han då köper ut mig eller efter försäljning av huset och vårt landställe. Jag tänkte kolla med banken om man kan göra så att halva lånet faktureras till mig och hälften till honom. Nu dras det från mig på autogiro. Jag tänker också diskutera möjligheten att sänka amorteringen då vi i dagsläget amorterar ganska mycket. Så att de kostnader jag fortfarande har för huset blir så låga som möjligt. Sen får han stå för driftkostnader som el, vatten, sopor osv. Men allt det här kommer vi ju beh