Konflikt om idrottsaktiviteter

Eftersom ts skriver argument som att inte ha nån uppbokad tid, bara välja billigaste och närmsta aktiviteten eller helst springa med föräldrarna bara. 

Som jag också skrivit: jag förstår bådas sidor och tänker att det är rimligare att lägga sig någonstans i mitten. Och att låta barnens intressen styra mer. 

Fritidsaktiviteten är dyr, krånglig och jag tycker verkligen inte det är värt detta. 

Ja alltså jag ser mer att jag vill kunna åka till mormor, gå och fika m.m.

Ja alltså jag ser mer att jag vill kunna åka till mormor, gå och fika m.m.

Min mans argument är att detta handlar om rörelse och att man är en del av en gemenskap? att sjunga i en kör kan man väl göra om man vill ha gemenskap i en grupp, finns många sånna aktiviteter Som inte kostar 40 tusen om året och där man ändå kan ha ett normalt liv. 

Jag förstår inte heller det där men rörelse. Det är ju inte så att det bara är hockey eller fotboll som är en aktivitet där man är i rörelse. Om man cyklar med familjen så är man väl också i rörelse. Känner flera personer som ägnat sig åt helt andra sporter, typ orientering som kan cykla mellan Nyköping och Uppsala för att dom ska träffa en kompis?. Så då cyklar dom fram och tillbaka. Kräver ju en hel del av kroppen för detta, det är ingen elcykel heller. Dessutom tränar ju inte föräldrarna när dom sitter i timmar i bilen och skjutsar, hämtar, lämnar, sitter och tittar och sen åker hem. I min värld är det ju mer rimligt att efter skolan och efter middagen går ut och springer själv som vuxen och låter barnen cykla bredvid eller springa med? Ingen restid, frisk luft och ingen stress. 

Min mans vänner som också ägnat sig åt samma sport utövar ingen sport idag mer än promenaden till någon arena och sedan är ölen väldigt central i denna sportaktivitet. Jag får inte ihop detta. Vad är poängen? Jag missar något helt, för argumenten håller inte. Mer än att det bara är såhär. Som att man är med i en strikt religös församling.