Inlägg från: Anonym (Ida) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ida)

    Vad händer i min kropp?

    Här har du hittat nån som har det exakt som du!!
    Jag har haft det såhär i åratal och det beror på stress/spända muskler i nacke och rygg på mig vad jag vet. Försöker få bukt med detta men vet inte hur.
    Nästa besök blir sjukgymnast. symptomen har ändrats och gått upp och ner. Det är jättejobbigt!! Så drygt med folk som säger gå till doktorn. vad tror de man gjort! Och det vill man ju inte helst utan se om nån annan har det likadant! 

  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-07 19:36:32 följande:
    åh! Det är fruktansvärt att må såhär! Påverkar livet så himla mycket :(

    hur vet du att det beror på nacke och rygg?

    Det är vad jag tror och vad kiropraktorn säger efter känt på hur spänd jag var. Heeeeeeregud sa hon.
    spänningsyrsel googla på det. Fått av stress.
    Hur har du det med stress och spänningar?
    Tror dock även det har med svängande hormoner eller hormoner i obalans att göra. Men man blir ju också orolig för vad det kan vara och hur fasiken man ska bli av med det. Ska man behöva må så här?


    ja påverkar verkligen!! hemskt att må så här!!


    just yrseln och svimningskänslorna är värst tycker jag.
    Är det som en gungande känsla och ibland svimningskänsla? För mig känns det också som att trampa i luften ibland och nån svaghetskänsla i benen.

  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-08 06:04:51 följande:

    Alltså jag har också varit hos sjukgymnast, naprapat och kiropraktor. För hörde också det kan ha och göra med nacken. Har ofta ont i rygg och nacke: men fick inte höra att jag var mer spänd än någon annan 🤷🏼?♀️. 


    jag är typ inte orolig att jag har någon sjukdom, ibland nästan hoppas jag att jag ska ha det och det finns en förklaring och kanske något hjälpmedel. 


    det är just ovissheten som är jobbigast tycker jag. Att inte veta varför man mår såhär eller hur man blir av med yrseln när den är som värst. 


    jag kan också uppleva att yrseln är värre om jag sovit dåligt och runt mens. 


    jag har levt såhär så länge men när jag inte är yrslig precis när någon frågar så har jag svårt att beskriva yrseln. 


    men svimningskänslor får jag också. känner mig ostadig och rädd för att ramla. 


    Känner precis som du med yrseln! Värre om man sovit dåligt och vid mens och efter mens faktist för min del. Tror det har nåt med hormonerna att göra!
    jJag tar också massa vitaminer. Inget hjälper.
    Men lite ört te och grönt te på kvällen och ashwaganda på kvällen kan lugna om man är stressad.
    skönt hitta nån att prata med som känner likadant!
    Hoppas vi kan följas åt!

  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-08 14:20:15 följande:
    hur mår du annars? har det tagit något på dig psykiskt? Jag mådde så bra innan yrseln, nu känns det som jag bara försöker överleva dag efter dag.

    hur länge har du haft yrseln?

    ja verkligen skönt att prata med någon som äntligen förstår en! 

    Exakt så känner jag också!! Tar en dag i taget. Är orolig för hur nästa dag ska bli. Ser ingen bättring i sikte.
    egentligen började det för 7 år sedan med nackspärr/yrsel och spänningshuvudvärk över en natt. Efter det höll det i sig i 1,5 år. När jag sedan blev gravid och gick hem gick det över och jag mådde bra i 2 år!!
    Så hoppet finns faktist. När jag sedan började jobba kom det tillbaks. Men då i form av hjärtrusningar som mest.
    Men det har liksom ändrat sig under tiden. Nu är det inte så mycket huvudvärk eller hjärtrusningar utan gungande yrsel mer konstant eller som kommer och går under dagen. Det kom också över en natt för 8 månader sedan. Jag har nu vant mig lite grann men blir också rädd av det de dagar det är mycket. Hur gör du för att stå ut?
    Det måste ha med stress att göra! Hur ser din vardag ut? Har du barn?

  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-08 15:37:29 följande:

    Mitt kom 2020, och har hållit i sig den dess. Har också varit mammaledig 2 år under den tiden, men märkte ingen skillnad på mitt mående tyvärr. 

    jag har två barn, och känner väl egentligen inte att jag är stressad eller mår dåligt utöver det här. Mitt liv är liksom bra, och jag mådde jättebra psykiskt innan det här. Det är mitt fysiska mående som förstört mitt psykiska mående. 

    det jag gör för att klara av det här är tyvärr bara alla måsten. Jag jobbar, hämtar och lämnar barn. Går på träningar. städar och ordnar hemma. Men jag gör ingenting för mig längre, för det har jag ingen ork till. 


    Hur gör du? Klarar du av att jobba och allting runtomkring? ( jag klarar det till kanske 90%, ibland kraschar jag för jag blir så himla less och ledsen över att jag aldrig blir bättre) 


    Jag har 3 barn. Allt kom iallafall efter jag fått barn, mådde bra innan! Jag håller med, har det väl egentligen bra så förstår inte varför jag mår så här. Det är detta som gör att jag mår dåligt nu! Allt är som i en dimma ibland. Jag jobbar och hämtar barnen vilket är en stress i sig. Jag är väldigt spänd som person som tror det beror på det också. Misstänkte förklimakteriet ett tag även om det är tidigt. Jag är i 40 års åldern. 
    Har väldigt ont i nacke och rygg så jag tror jag ska gå till en sjukgymnast. Vad ska man göra!

  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-09 06:14:26 följande:

    Tanken på ms har också slagit mig. men har inte gjort några undersökningar gällande det. men har ju också hört att ms och brist på b12 har väldigt liknande symptom. 


    jag vet inte exakt vilka prover jag tagit, men kollat blodvärden, olika vitaminer , gluten och sköldkörteln vet jag iaf. också kollat lungor och hjärta.
    även varit hos sjukgymnast och naprapat men ingen har hittat något ovanligt. ( förutom hjärtat då, men de säger att de inte hänger ihop med mitt mående) 

    har du gjort några undersökningar? 


    skrämmande lika vi är ändå. Jag tänker också mycket på att äta och dricka ordentligt hela tiden. men jag märker egentligen ingen förbättring ändå? Kan din yrsel lugna sig av att du äter eller dricker?

    ja jag går absolut inte in i affärer om jag absolut inte måste. undviker tyvärr allt som inte är måsten. 


    jag upplever att gå i butiken är inte alltid jättejobbigt, men så fort jag ska stå still, i till exempel kö. Blir jag direkt yrslig. 


    Vad var det med ditt hjärta då?
    Jag har nog också kollat det mesta som du. Men inte kollat nån röntgen på hjärnan. oroar mig även för hjärntumör ibland. känns ju som det är neurologiskt. Känns som man får för lite syre till huvudet ibland. och jag är jättespänd i halsmusklerna.
    Egentligen upplever jag inte att det blir bättre av det jag äter men känns bättre för mig själv vid yrseln att dricka lite eller nåt.
    vaknar varje dag och undrar hur dagen ska bli. Upplever olika efter hur jag sovit. Kan man inte bara få må bra! Känner exakt som du med att bara göra måsten. Gå in i affären går bra men att stå still i kön skapar genast panik. Låter ju verkligen som spänningsyrsel! Även att stå still och prata med nån kan kännas yrsligt runt omkring. och sen när jag går som att jag sätter vissa steg i luften och molar/ kryper lite i benen och de känns svaga i bland. Så obehagligt. Har du också så? Detta skapar ju ångest. Så man har liksom skapat en förväntansångest.
    Är det för mycket runt omkring blir jag också yrslig.
  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-09 10:26:36 följande:

    läckage i mitralisklaffen. men tydligen rätt litet läckage så ska kolla upp det en gång om året bara. 

    håller med om att det känns som man får för lite syre till huvudet ibland. Men just att man aldrig vet när man ska få det; varför man får det eller hur man blir av med det gör att allting känns extra jobbigt. 

    jag känner också mig svag i benen, och behöver fokusera på hur jag går för känner sån obalans. 


    jag har ju aldrig ramlat eller svimmat, men det känns ofta som att jag ska det. sitter gärna ner så fort jag kan, och när jag står still håller jag alltid i mig i något, eller lutar mig mot någonting. 

    Det är fruktansvärt att ha leva såhär faktiskt. och allting sker ju inom en, det är ingen som kan se vad som händer med en. 


    kan du jobba?
    ibland funderar jag på om jag hade behövt sjukskrivning.


    Ja, jag kan jobba men jag jobbar ändå bara deltid som tur är. Vissa dagar är det dock svårt och jobbigt. Och jag har också funderat på sjukskrivning men känner inte att jag vill ta det steget. Är en kontrollmänniska och vill väl inte visa mig svag? Jag vet inte.
    Håller med så jobbigt att inte veta när man ska få det och varför man får det. Det är ju det som är det värsta.
    Blir dock värre när man går runt och oroar sig. Då hjälper det att bara göra. Men ibland går man ju där som i en dimma. Huvudet känns suddigt och segt. Har du också spänningshuvudvärk ibland?
  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-09 14:30:53 följande:

    Men berättar du för jobb och folk i din omgivning att du mår såhär? 
    ja jag har spänningshuvudvärk. haft det sen jag var barn.

    har du läst något om pppy någon gång?
    jag känner igen mig mycket i det. men det är lite samma där. Har typ svårt att tro att det kan orsaka alla dom här fysiska besvären. 


    jag har också börjat överväga om man kan få något mot oron och ångesten det här skapar. Jag undviker ju att göra så mycket pga rädslan att få yrseln offentligt. Om oron försvinner kanske man ändå kan börja leva lite mer normalt. Eller vad tror du?


    Nej, det berättar jag inte precis mer än för min man.
    De runt omkring vet lite av det men långt ifrån exakt.
    Tror detta hör ihop med spänningshuvudvärken.
    ja, har läst om pppy och det stämmer ju väldigt väl.
    Du tänker exakt som jag! Det är otroligt att jag hittat nån så lik mig själv! Tror precis som du och har funderat på att be om nåt lugnande för jag tror det kan hjälpa! Men jag är faktist rädd för biverkningarna så jag tar aldrig det steget. Men jag tror det kan vara det som behövs.
  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-10 19:19:18 följande:
    Jag berättar inte heller för folk. Kunde göra det lite i början men nu efter flera år orkar man inte längre.

    exakt så tänker jag också, är egentligen lite emot piller. Men undrar ibland om biverkningarna verkligen kan vara värre än vardagen man lever idag.

    Håller med, man orkar inte. Man bara lever på i vardagen. Känner mig redan orolig för sommaren och alla aktiviteter. Blir värre i värmen och på olika saker man ska i väg på. Men längtar ändå till semestern!
    Idag har känt mig väldigt gungig. Det kommer liksom lite då och då under dagen och håller i sig en stund. Men ostadig känner jag mig hela tiden. Gör du också det? Aldrig liksom åh vad jag mår bra.Tycker ändå liksom man hört att biverkningarna på såna tabletter kan vara jättejobbiga. Det skrämmer mig. Har du prövat Ashwaganda och sånt på kvällen?

  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-11 06:28:40 följande:

    Jag håller med, längtar också. Men känner också väldig oro. Och det känns som min oro och rädsla bara växer. det är enormt psykiskt påfrestande att inte lita på sin egna kropp. 
    Just nu mår jag sämre än vad jag gjort på länge, sån extrem yrsel att jag behöver lägga så mycket energi och tanke på hur och vart jag går för att inte ramla.


    det är verkligen att jag inte lever livet, jag överlever det bara. 


    nej har inte testat ashwaganda. funkar det för dig? Har du tips på någon isf?


    Håller verkligen med. Extremt påfrestande att inte lita på sin egen kropp och balans.
    Hur känner du din yrsel då? Är den gungade eller roterande också?
    Tror vilken ashwaganda som helst. 
    Jag har Biosalma med b vitaminer också.
    vet inte hur mycket den funkar men lite iallafall. Eller så inbillar man sig. Mycket sitter i huvudet.
    Det man tänker så blir det ofta.
    Har du testat åksjuketabletter? 

Svar på tråden Vad händer i min kropp?