Hon blev gravid efter första träffen

Om man vet att man är gravid efter 3 veckor så har man stenkoll på ägglossning mm, det var alltså antingen planerat eller sä är barnet inte ditt

Vi träffades för 3 veckor sedan. Så är hon i vecka 5 så har vi problem. 

Faderskapstest blir så klart det första steget så får man utgå från den. 

Hoppas så klart att det inte är utstuderat eller en lögn men oavsett så är hon gravid enligt henne. Skulle ett faderskapstest visa att det är mitt så är det som det är.

 

En relation till mitt barn om det är mitt barn är aktuellt men som det känns idag direkt efter jag fått nyheterna är att jag inte vill ha mer kontakt än nödvändigt med "mamman". Jag respekterar hennes beslut men jag ser inte hur vi två ska ha en god relation.

En sanning med modifikation.

Ett fostervattenprov gör de flesta blivande mödrar oavsett om de också gör faderskapstest vid provanalysen eller ej. 

Risken för missfall vid FP är mycket liten, även om den finns.

Har sedan första inlägget varit tydlig med att jag inte är arg på henne. Hennes val och hennes kropp. 

Att välja att inte vilja bygga en relation med någon är inte att vara arg.

Det här handlar ju om barnet? Barnets första anknytningsperson är mamman. Barnet kommer ha noll relation till dig när barnet är nyfött. Den kommer inte ens känna igen din röst. Mamman är tryggheten. Du kan alltså inte klampa in till ett nyfött barn och vara själv med barnet några timmar eller komma på tisdagen vid 15 och säga att jag tar barnet i 24 timmar nu så vi födjupar vår relation lite. Ingen barnpsykolog skulle godkänna detta heller. Så du behöver bygga upp en relation till barnet när mamman närvarar. 

Så som jag och min man gjorde som då inte var tillsammans va att han var med på förlossningen. Jag var helt slut efter förlossningen så Så fick jag sova medan min man var med vårt nyfödda barn. 

Jag hade ju inte låtit en vilt främmande människa delta på förlossningen och att den personen fick själv ta hand om bebisen när jag inte känner personen? Som mamma är det inga konstigheter att neka detta heller. 

Så du väljer själv hur du vill att relationen ska se ut med ditt barn. Du har lagen på din sida att få umgänge, men inte till vilket pris som helst. Om du inte ser barnets bästa så blir det svårt att kräva så mycket. 

Varför skulle TS inte finnas med i bilden om han får veta att barnet är hans? Han kan träffa barnet utan att känna mamman närmare, men givetvis bara korta stunder i början och när mamman är med. Sedan kan träffarna utökas i takt med att barnet blir större och de lär känna varandra.

En total främling är han ju inte för mamman. Hon valde att ha sex med honom, vilket är ganska intimt. 

Med tanke på rådande omständigheter borde det vara självklart att respektera att den påstådda pappan inte vill ha närmare kontakt förrän faderskapet är fastställt. Det betyder inte att han bara kan klampa in sen, men han kan träffa sitt barn. Man får ta det stegvis. 

Halmgubbe.

Jag skrev att de flesta gör ett sådant, och det stämmer.

Min man var med på både ultraljud och förlossning, samt har varit lika närvarande som jag. Men vi är gifta och han har aldrig haft någon anledning att tvivla på att barnen är hans. (Han får gärna göra DNA-test men det har han inte gjort. Barnen är dessutom ganska lika honom till utseendet.)

Det går inte att jämföra med TS situation. Som du ger exempel på, förekommer det att kvinnor försöker "lura på" män barn som inte är deras. Det kan finnas flera anledningar till det, men män som har skäl att vara vaksamma / skeptiska, bör vara det till motsatsen har bevisats.

Det är orimligt att förvänta sig att TS ska vilja leka familj som om han och kvinnan vore ett par. När en kvinna väljer att behålla ett barn under sådana omständigheter, kan hon inte räkna med en närvarande och engagerad pappa. Hon kan hoppas på det, man kan tycka att män borde ta sitt ansvar så snart faderskapet är fastställt. Men det är TS också beredd att göra. Han tänker inte dra och skita i ungen, som vissa män gör. Han vill bara vara säker på att det är hans unge först.