Ja, självklart kommer de få betala hemma när de gått ut gymnasiet.
Inte för att jag inte har råd att försörja de, utan för att de ska få lära sig att ett hem kostar.
Däremot så sparar jag de pengarna och ger till mina barn som ett buffert den dagen de skaffar eget. Så gjord ejag med äldsta och så blir det med de andra.
De får gärna bo hemma under studietiden, men det kommer de knappast göra eftersom det blir lång pendling till närmsta universitet.
Jag gjorde ett arbete om att flytta hemifrån i nian, fick en fiktiv inkomst, letade på en "riktigt" lägenhet, möblerade, gjorde upp en månadsbudget. Morsan ansåg att det där inte gick att applicera på om jag skulle "betala hemma", speciellt inte när jag bara hade studiebidrag. Sen hade jag ett tre år yngre syskon som var "slarvig" med pengar, hade dyrt intresse och så, så de tyckte det var fel att kräva mig på det lilla jag hade när det liksom inte var jag som hade krav på maten, slarvade bort saker, krävde saker, pratade i telefon/surfade över modem hela nätterna. Ganska snart efter studenten fick jag jobb och flyttade hemifrån och har alltid skött min ekonomi galant, trots att de lät mig behålla de 850:- eller vad studiebidraget låg på på den tiden.
Om man däremot jobbar och har en verklig inkomst ska man kanske hushålla på ett annat sätt med pengarna och bidra till hushållet. Även om det kan vara en god idé att spara så mycket som möjligt och komma hemifrån desto snabbare. Känns sniket att över en natt börja kräva någon på hyra, el, mat, hushållsartiklar etc. Om man inte vill ha något speciellt dvs.
Har de inget jobb så kan de ju inte betala och man vill knappast göra sitt barn hemlöst. Men har de jobb så delar man ju på kostnaderna hemma såklart. Själv läste jag 3 år på högskolan och blev försörjd av mina föräldrar de åren. De såg det som en självklarhet så jag slapp dra på mig massa lån. Skulle göra detsamma för mitt barn.