Varför så fäst vid förlovningar?

Fast då är det ju inte en förlovning. Förlovning är ju enbart ett förstadie till äktenskap, en period innan vigsel/bröllopet men inte så mycket mer än det. Det är ju därför det blir så fånigt att "förlova sig" om man inte vill gifta sig. Är ju lite som att sätta sig i väntrummet nånstans, utan att man har en tid, bara för att man gillar att sitta i väntrum. Och visst, vill folk underhålla sig så är väl det okej, men det blir ju fortfarande fånigt. 

Vill man göra det till en grej som ska symbolisera kärlek kan man ju kalla det nåt annat, om det ens måste ha ett namn. Att ha på sig smycken och säga att man älskar sin partner kan man ju göra oavsett, och förhoppningsvis är det väl sånt många gör oavsett om de haft en ceremoni om det eller inte.

Jag tycker inte att det är så. Tycker att det är väldigt få unga som gifter sig. Kommer ihåg när en tjej på jobbet var gravid, och folk frågade om hon och hennes kille även tänkte gifta sig nån gång i framtiden, och hennes svar var väl typ "varför i hela friden skulle vi göra det?". Vilket såklart är fullt rimligt.

Det känns absolut inte som en viktig grej för många idag att vara gift, och personligen känns det ju främst som en juridisk grej. Det är ju inte som att folk ser ner på en eller ens familj om man inte skulle vara gift. Det finns ju liksom ingen press på att man borde vara gift om man ska bo ihop eller skaffa barn tillsammans. 

DDet här är ju statistiken. Men frågan är ju om det är relevant. Vigsel och förlovning. är ju inte det samma. Och inte heller om handlingen ses som viktig.

Vill man inte ha "det juridiska paketet" om man tänker ha barn så är man bara totalt pantad.

Men det är ju iofs rätt vanligt det också...

Alla får såklart göra som de vill och blir lyckliga av i sina relationer. Men jag måste undra om det verkligen är så vanligt att folk efter ungdomens år förlovar sig med den tydliga förhållningen att de inte ska gifta sig? Måste säga att jag nog aldrig riktigt stött på det. Däremot har jag många runt mig som har/har haft väldigt långa förlovningar - annat har kommit mellan som barn, husköp, allmänna livet osv alt att de inte känner någon brådska och är mycket lugna med att det blir när det blir men grundtanken verkar alltid vara att de ska gifta sig en dag. Dessa olika skäl upplever jag som vanligare skäl till långa förlovningar men är såklart bara min upplevelse. Jag fick snarare många kommentarer om att jag och min make verkade ha bråttom när vi gifte oss ganska exakt ett år efter att vi förlovade oss så alla är väl vana vid olika saker tänker jag.

Man gifter sig av kärlek i min värld. Alla tänker olika. Jag är gammalmodig och ser det på det sättet. Förlova sig för man för att man ska gifta sig  vissa förlovar sig utan att gifta sig. Är väl fint det också. Även om det inte har så mkt betydelse för andra så det ju nått som de som förlovat sig tycker är fint. Dom vill dela det. 

Förr hette det att man gav varandra Löftesringar, dvs en ring som var ett löfte att vara trogen men inte betydde att man var förlovade då en förlovning är tiden mellan frieri och giftermål.
Någonstans på vägen verkar det som om fjortisSverige har tappat bort sig själva och nu ska man "planera förlovning på semestern" vilket är skitlöjligt eftersom det inte är vad en förlovning innebär. Lite som att säga att man ska överraska sin bil med sommardäck på vintern, det är ungefär lika logiskt.
Känns pöbelaktigt att säga att man planerar att förlova sig men inte gifta sig.

Det var ju det jag sa. Att det var viktigare förr. 
Jag skrev "min känsla är att det var viktigare förr. När jag var ung gifte sig fler av mina vänner än mina barns vänner gör numera".

Min ena son är gift, för att hans fru ovillkorligen ville det. Dock med äktenskapsförord eftersom han ägde villan de bor i innan de ens träffats.
Hade hon inte insisterat så hade det inte blivit något äktenskap, enligt honom.

För mig är äktenskap helt oviktigt om man inte är ung och ska starta en familj tillsammans. 
Jag och min partner vill inte gifta oss t ex, men vi är lyckligt förlovade och det räcker gott för oss.

Och ändå startar du en tråd om det, för att du inte bryr dig?

Fast det är väl så diskussioner uppstår?
Bättre att bara kasta upp en boll och få tankar och åsikter som kanske inte speglar ens egna, än  att ha en tydlig agenda man vill sprida.

Nåja, att starta en tråd om något man säger sig inte bry sig om är ändå märkligt om du frågar mig.
Känns mer som att ts vill få igång en diskussion som pågått i forumet i åratal.

Tror ts att det skulle bli andra svar denna femtioelfte trådstarten eller?

Tänkte precis samma sak.
Jag tror att dessa förlovningstrådar mest är till för att provocera.

Jag är som bekant en hel del i forumet, men känner inte att det är så mycket trådar om just förlovning - så där håller jag inte med dig.
Sedan kanske inte alla, alltid, kan formulera sina tankar och att det är därför de skriver. En bra formulerad tråd kan kanske ge input på det.
Bara en tanke...

Jag är också mycket här men skriver inte jätteofta och ibland under dubbel anonymitet.

Det har varit många och långa diskussioner om förlovningar, dock kanske inte själva trådstarterna har haft det som ämne.
Så ett halvt rätt till oss var då kanske...?

Ja, jag kan ge dig ett halvt rätt!  Jag intresserar mig själv sällan för ämnet. Den här gången handlade det ju mer om normer och värderingar, och då blev det lite intressant.