30 år och har rykte om mig i den lilla orten jag bor i

Du börjar med att söka arbete och bostad någon annanstans. Kolla läget. Gör en plan. Ser över din ekonomi. 

:(

Men hur ska jag bara hitta ett jobb från ingenstans. Det jobb jag har nu, hittade jag det svårt. Jag vill flytta, men vet inte hur.

Jag mår allvarligt riktigt dåligt av detta. :(

Men börja leta jobb då. Du vet väl var du bor och vilka orter/städer som finns omkring. 

Du har förmodligen råkat ut för en narcissist av något slag och nu när du sagt ifrån måste du frysas ut. Har du ingen annan vän du litar på där du bor? Eller någon din agitator tidigare pratat illa om?
En person som reagerar så starkt går sällan obemärkt genom livet. Jag har sett hur såna här tillvägagångssätt splittrat byar och familjer, bl a min egen. Dessa människor vill gärna ha allierade och hackkycklingar. 

Jag ''var'' och ''är'' fortfarande ''speciell'' för henne. Men troligen inte på det sätt som man gärna vill tro. Jag pratade med henne via telefonen häromdagen. Samtalet var bra. Ibland har hon haft ton som arrogant och kyla. Hon var relativ ''mänsklig'' och lät trovärdig. Men ändå delvis svår att lita på, när man tänker på hennes respons i efterhand. ''Hon bryr sig om mig''. Jag är ''viktig'' för henne och mest för att vi har historia ihop. Men hennes handlingar mot mig är otäckt.

Jag blev i stort sett den enda i hennes närhet som hon kritiserade för precis allt. Jag märkte inte att hon betedde sig likadant mot någon annan. Hon gjorde saker mot mig, medan andra hörde och såg på. Men ändå varit ''oskyldig'', så det är inget som någon reagerat på, när hon sagt dessa saker.

Jag har tyckt om henne under en lång tid. Samtidigt har jag också burit på både rädslor och förhoppningar om att vi skulle kunna ha en bra vänskap. Jag har länge hoppats på att vi ska ha god kontakt, att kemin mellan oss ska fungera och att jag skulle bli accepterad. Hon gav mig blandade signaler, och jag visste aldrig riktigt var jag hade henne.

Det var intressant att du nämnde "narcissist av något slag". Jag har också funderat i de banorna. I slutet av sommaren 2024 skapade jag en tråd där jag fick mycket bra respons:
https://www.familjeliv.se/forum/thread/83039463-varfor-ar-hon-sa-viktig-varfor-kan-hon-bara-inte-forsvinna-ur-mina-kanslor-och-tankar

Användaren Fjäril Kär skrev:
För att du hoppas att hon ska ha ändrat sig för varje gång ni ses eller har kontakt. Och för varje liten smula av vänlighet och bekräftelse du får så ökar det ditt hopp.

Användaren Ikaros12 skrev:
Äkta vänskap ger dig oxytocin. Du är trygg och känner äkta kärlek i en sådan relation. Men det ger tyvärr inte samma dragningskraft som dopamin. När du växelvis blir ignorerad och ibland får smulor av uppmärksamhet så får du dopamin de få gångerna istället för oxytocin.

Båda de svaren träffade verkligen rätt.

Jag sa ifrån, och vår vänskap bröts.

Hon har ett sätt som känns ganska oskyldigt. Hon utstrålar det också. I början tyckte jag mycket om henne. Hon är omtyckt och har många vänner. Men jag blev inte en av dem. Ändå fanns det något hos mig som hon verkade gilla.

De få gånger hon visade att hon ville umgås var nästan alltid när vi skulle träffas för oss själva. Hon bjöd aldrig in mig, om hon skulle träffa folk eller skulle ha ett häng hemma hos sig. Det kändes ibland som att hon blev svartsjuk om jag skulle träffa hennes väninnor. Till och med hennes nya rumskamrat gav mig känslan av att jag inte riktigt var välkommen att träffa. Jag är inte helt säker, men så kändes det. Som hon inte ville att jag skulle träffa henne tjejkompisar. Vi hade nästan ett sensuell kemi. Men inget som blev av. Efter den perioden, har hon agerat mycket absurt emot mig. Jag vet inte om hon blev osäker mitt i allt, men någonting hände. Jag dissade inte henne direkt, men kanske indirekt. Vi bestämde oss bl.a för att ses för att se filmkväll och annat som kunde vara typiskt för ''dejtkväll'' eller aktivitet som kunde leda till närhet. Men jag tog ett avstånd och jag vet inte om hon reagerade på att hon blev dissad? Men någonting hände. Och det blev inte en detsamma kemi längre. Därefter gick vänskapen som en berg- och dalbana. Ena stunden, en bra kontakt och andra stunden, något som bara blev osäkert med allt. Sedan blev det så som det blev. Helt katastrofalt har det blivit.

Just nu är mitt liv fullständigt kaotiskt. Det känns skönt att få skriva och få respons, men det förändrar inte problemet. Inför andra människor uppfattas jag som elak.

Det märkte jag till och med från en person jag kände innan henne. Hon gav mig en blick som kändes riktigt obehaglig. Jag framstår som en hemsk person för alla.

Tack för att jag får skapa den här tråden och skriva av mig.

Hej! 

Jag känner igen dig på sättet du skriver, och jag vet att du startat många trådar innan, både här på familjeliv och på flashback. (Det förstod jag redan innan du skrev inlägget jag citerar här ovan). 

Jag har fått intrycket att du har svårt att sortera och tolka dina egna och andras känslor. Att du lätt övertänker och tror att andra tänker och tycker saker som du egentligen inte direkt har några belägg för.

Du verkar dessutom ha det kämpigt även på andra plan (bl a inom arbetslivet och vad det gäller mer teoretiska uppgifter som att fylla i blanketter och så vidare). Jag tror att du skulle ha stor nytta av att hitta någon som du kunde gå och prata med för att reda lite i hur du och andra fungerar, och hur du kanske kan komma vidare i livet.

Vad jag förstår har du också funderat på om du kanske har autism, så det är ju också en frågeställning som kanske är värd att ta på allvar och eventuellt utreda. 

Hoppas att du får hjälp att må bättre så småningom. 

Du har troligtvis ett medberoende till narcissisten. Jag mår lite illa när jag läser, för jag har varit utsatt för samma sak, av många, värst av min syster. Kemin du känner är förmodligen traumabindningar. Min syster kunde berätta hur fantastisk jag var, eller hur orolig hon var för mig och hur mycket hon brydde sig om mig. Men hon har knappt aldrig besökt mig på 30 år eller ställt upp för mig. Hon ville att vi skulle alliera oss och prata skit om en tredje part, min exman, vår andra syster, mamma och pappa. vem som egentligen, för att det skulle kännas som att vi var enade Mot någon. Nu är hon vän med min exman och det största dom har gemensamt är mig och mina tillkortakommanden, som så klart är outtömliga oavsett om dom är sanna eller ej.

En vän hade pratat med dig, förklarat om hen var låg och inte orkade ses. Inte vara vass och kantig eller inte vilja att du träffar hens övriga vänner. Det är ingen bra vänskapsrelation. Var glad över att den inte fördjupades. Jag har pga mitt medberoende sen unga år valt nästan bara manipulativa narcissister som relationer. Jag har även själv varit  manipulativ och osund för många, bl a mina barn och det är hemskt. Nu försöker jag läka, men ju mer jag läker och ser, desto fler osunda relationer upptäcker jag. Det är galet jobbigt och jag känner mig ofta ensam. Men jag har lovat mig själv att ta mig igenom detta.  

Är du seriös? Det är människorna som sprider rykten om dig som har något allvarligt fel i huvudet. Och jo, det är absolut förtal som ska polisanmälas. 

Var ett liknande fall i en liten by, där folk hade flertalet en pojke. Det blev åtal och personerna blev dömda. 

Jag antar att det här är folk du känner och umgås med. Annars brukar jag skita i dessa skräp till människor. Skulle aldrig få för mig att umgås med sådant pack. Riktigt WT beteende.

Frågan är väl varför dom har behov att göra det? Ännu sjukare om det är folk som du inte känner. Har dom inga egna liv att leva?  Jag skiter fullständigt i människor jag inte känner..jag har mitt eget liv.  Är noll intresserad av skvaller. Tror det är något psykiskt fel på sådana här individer.

Polisanmäl, man får inte bete sig hur som helst. Skapar det dessutom personligt lidande för dig. Då är det allvarligt.

Ni andra som säger att personen ska flytta, borde fan skämmas. Det lr inte mobbaren. Det är mobbarna som ska ut i ljuset och skändas  för sitt äckliga beteende. Det är tack vare fega personer som mobbning försätter. Skaffa ryggrad. 

TS, detta ska polisanmälas. Dessa individer skapar personligt lidande för dig. Det är straffbart och handlar i allra högsta grad om förtal.

Det kan bli en bra nystart, början på något nytt och bra.

Vad har du för jobb idag? Är det något som du kan finna på fler order. Iså fall börjar du med att söka nytt jobb.
Sedan letar du ny bostad på nya stället och efter det flyttar du.
Kanske bra att komma ifrån en sådan liten ort där folk ändå bara snackar skit.

Så tråkigt att ett utbrott från din sida skulle färga hela samhället. Har din kompis verkligen sådan makt? Ingen har kunnat bryta sig loss och fråga fler din version? Lite typiskt det där. De kanske håller med henne för att inte skapa bråk för sig själva. Fegisar. Om samhället är fyllt av inskränkta sumprunkare så fundera på att ta dig därifrån. Visst jobbigt att starta om på ny kula men så värt i längden. Stå upp för dig själv. Du fixar det här. 

Nej, ingen frågat efter min version. 

Jag kommer nog inte fixa det här. Jag tackar för ditt inlägg, jag menar inget ont. Men jag kommer inte fixa det här. Jag är 30+. Sådant här borde inte få existera i vuxenålder. Det kommer nog inte gå bort eller växa bort.

Jag lever i ett mardröm just nu. Jag tänker och hoppas på någon typ av mirakel där jag får chansen att spolas tillbaks i tiden eller något. Detta är hemskt.

Du är så pass knäckt av det här att du behöver ha stöd utifrån. Bearbeta och se hur du ska komma vidare. Klart du fixar det här! Vill ge dig en massa pep, mod och styrka. Ta kontakt med en kurator som du kan prata med. Förklara din situation och känsla. Det oavsett om du väljer att flytta eller stanna kvar. Visst är det typiskt att folk inte frågar om den andres version. De törs inte och vill inte bli involverade. Fegisar. Snälla stå upp för dig själv. Du ska inte behöva sabba ditt liv pga en annan gap käft. Heja dig! 

Så fint inlägg! Tack!
Jag kommer inte fixa det här. Jag har kontaktat någon i en kyrka för att prata om det här. 

Jag har aldrig varit med om detta förut. Detta rör sig inget problem om att jag blivit hjärtekrossad eller så. Utan detta är ett rykte där folk tänker och tycker saker om mig. Troligtvis ett rykte som inte kommer gå bort.

Ja, det är tråkigt att folk faktiskt inte kommer fram till mig istället. Man önska ju att det vore så. Men oftast är väl folk godtrogna eller inte vill ta del av någonting och låter bli att prata med mig. Man vill väl också hålla sig till den gruppen som ses starkast ut och då kanske man inte vill prata med mig, för att inget skall missförstås.

Detta är så hemskt. Jag är knäckt, ja.

Hej,

vände mig till denna tråd för att jag behöver skriva av mig. Jag har ingen att skriva till personligen. Men jag hade samtal med någon angående om detta. Problemet är ju att det hjälper för stunden, men sedan vet man ju om problemet och då kommer smärtan tillbaks.

Suttit i flera dygn med tystnads. Jag har ju emotionella problem, men det beror ju på ryktet.

Många som säger: ''Man ska hålla sig undan från mig''. Det är så hemskt och svårt. Jag har försökt lösa med personen i frågan från allra första början och så resulterar det hela med att hon går runt och ''sökte efter tips och råd''.

Svåra är att folk säger: ''Man bryr sig om dig, men ingen kan hjälpa dig med det u behöver hjälp med. Du behöver professionell hjälp.''. Det är ingen som ens vill höra min version eller intresserad av att ta del av den. Jag gav förslaget att prata med personen + personen som fått höra hennes version. Så alla som fått ta del av förtalat bör närvara sig i ett rum och så får man prata. Men detta är ointressant.

Jag är numera en skitstövel och detta kommer nog aldrig försvinna. Då även en skitstövel kan ses ut och vara trevlig. Men man kan ju inte veta personen intentioner. Så då håller man sig på avstånd.

Jag har aldrig haft det såhär förut och jag vet inte ens varför det skedde mig. Det känns bara så overkligt. Som om att jag talar om för mig själv att jag skulle nog aldrig råkat ut för något sådant här. Jag har alltid hållit mig till människor som är lugna, försiktiga. Jag går inte ens ut på krogen, utan föredrar lugna atmosfärer. Trivs med personer som mer eller mindre har samma karaktär som mig.

Jag har vänner, men ändå levt relativt ensamt liv. Så mina vänner, är gemensam vän med henne. Och alla lyssnar på henne.

Jag mår så fruktansvärt dåligt. JAG hoppas hela tiden att jag ska få en chans att komma till en tidsmaskin eller någonting. Det finns ingen annan lösning.

Har du kunnat prata med dina vänner och berätta din version? Just för att visa att du bara ville säga från för att du kände dig illa behandlad, inte för att du är elak.

Bra att du pratar med någon från kyrkan. Men du kan även behöva professionell hjälp. Om du misstänker att du har autism, begär en neuropsykiatrisk utredning.

Det måste vara en synnerligen liten ort du bor på om alla tycker likadant. 

Har du inget stöd från din familj?

Jag var med om samma sak när jag var tonåring. Var tillsammans med en kille länge. Han pratade inte med sin syster. Han hatar henne, bokstavligt talat. 

Jag sa till honom att det är ju hans syster. Försökte få honom att prata med henne. Men det gick inte. 

Nu i efterhand hade jag inte ens lagt mig i skiten men lätt att vara efterklok. 

Utan anledning hittar hon på att jag är anledningen till att han inte pratar med henne. Så; hon går runt och pratar skit om mig i hela byn. Säger hur störd jag är och dum i huvudet. 

Nu är detta 15 år sedan men ryktet finns kvar. Får än idag höra om det.

Det roliga är att när de tog slut mellan oss så hörde hon av sig. Hon fick ju fortfarande ute kontakt med honom! Nåt stämde inte! Jag sa då till henne att jag försökt få honom att prata med henne och att han inte pratar med mig heller. Hoppsan, där insåg hon att det inte var som hon trodde. 

Men trots det så hänger ryktet kvar ibland. Hon bor inte här längre. Men det spelar heller ingen roll för folk kommer ju ihåg det. 

Folk är så dumma. De tror så mycket och det kan förstöra något otroligt för människor. Men det tänker de inte på. 

Ver inte vad jag vill säga med detta men, visa bara ditt rätta jag. Visa hur du är. Så har jag försökt tänka. Du vinner ändå i slutänden, när folk ser att det inte stämmer.