Var går gränsen för att barnen ska slippa träning pga vädret?

Jamen dåså. Då är det vind av okänd styrka som är problemet. Jisses.

Jag tränade fotboll i ösregn. Jag tränade bandy i 15 minusgrader. Då var jag barn och ungdom. 70-80-talet

givetvis tränade jag inte om jag var sjuk. Men lite förkylning stoppade inte mig. 

på min tid var inte barn så överkänsliga mot pollen eller hade andra allergier. Märkligt tycker jag. 

För det första - jo, det var de visst, det. En del i alla fall. Jag bland andra.

För det andra - det är väl känt att vi har städat oss till mer allergi i västvärlden. Dels för att vi städar bort alla allergener och dels för att att vi använder kemikalier som utlöser allergier hos barnen.

TS, hör med föreningen hur de gör vid hårda vindar och mycket regn. Här är de innomhus och tränar vid dåligt väder, men det är ju inte alla. En del ställer in vid besvärligt väder. 

Jag uppmanar alltid mina barn att vara ute en stund även när vädret busar, men de får och kan ju komma in lätt när de är hemma. 

Föreningen får egentligen göra som de vill. Vi avstår ändå om vi tycker att det är rimligt. Jag är nyfiken på hur andra resonerar och vad andra har för "regler".

Ja så är det förmodligen. Lite skit i hörnet har ingen dött av som man säger. Sen är det ju bra att vara utomhus för immunförsvaret. Tror att allt innesittande vid datorerna gör oss svagare också.

Om det verkligen är storm lär träningen ställas in (här), annars är vi inte särskilt extrema. Vill barnen inte gå, vilket är extremt ovanligt behöver dom inte för då finns en rimlig orsak. 

Mina barn går alltid om träningen inte ställs in. Jag blir galen på föräldrar som curlar ihjäl sina barn. 

matcher spelas i alla väder. Alltså måste träningar ha genomförts i alla väder. 

Curlar ihjäl, för att man har en annan inställning till barns idrottande än vad du har? Förklara gärna hur du vet att vi curlar ihjäl barnen, enbart baserat på detta!

Mitt barn går inte i någon matchidrott. De tävlar inte ens i den här åldern.

Curling i det här sammanhanget är för mig (OBS!) att visst, idrott och aktiviteter ska vara på skoj. Särskilt i låga åldrar.

Men för mig (OBS!) innebär det också att man, särskilt om det handlar om lagidrott, förmedlar att när man är en i lagen så är man viktig för laget. Och som lag håller man ihop. Det går inte att spela en match om hälften väljer att göra annat för att det lät roligare eller för att man inte orkade. (Eller för att det regnade lite grann). Utan då är man någon som andra räknar med.

Man kan ha en sämre dag, man kan känna sig trött, men i alla fall som vuxen så kan jag på en hand räkna de tillfällen då jag tränat och sen fortfarande känt mig som skit. För det blir sällan så. Oftast kommer man hem från träningen med ett annat mindset, lite piggare, lite skönt trött och man kan ge sig en klapp på axeln för att man ändå gick dit.

Där får man ju föregå med gott exempel också, barn gör som föräldrar gör osv.