Rätt att bli upprörd? Testamente-fråga

Om personen inte är gift så ärver ju barnen allt om det inte skrivs testamente. Eller som sambo har man väl rätt att få ut nåt litet. Så om partnern inte har haft ett testamente tidigare som uttalat nåt annat så innebär ju inte testamentet något nytt.

Om du är samma person som jag tänker på känns det som att detta testamente bara är ett bevis på att relationen sedan länge varit slut.  Dags att acceptera sanningen nu. 

Ni har alltså två bostäder. Att äga något muntligt är för lösa boliner. Vad är det som ägs muntligt gemensamt? Ett hus? En bil? En häst? En kanin?

Är det något som ni gemensamt jobbat fram som är av värde, t ex renovering, utbildat en dressyrhäst eller vad de nu handlar om kan jag förstå om personen som exkluderas ur testamentet reagerar. Å andra sidan borde detta reglerats för länge sedan.

Personen som anser sig exkluderad i testamentet kan ta upp det här med personen ifråga. Det går att lägga till önskan om vad som ska hända med katterna om personen avlider. Personen som ska opereras kanske inte tänkt på dem, eller helt enkelt vill att barnen ska få behålla dem.

Ja men då så. Personen har tagit ställning. Hade du skrivit det i trådstarten hade det varit lättare att förstå. Personen ser inte katterna som era "gemensamma barn". Kommunikation är viktigt och underförstådda outtalade förväntningar måste fram. Ingen är tankeläsare.

Om jag lever i en långsiktig seriös relation hade jag tagit illa vid mig om min partner hade skrivit testamente, gjort planer för begravning mm utan att involverat mig.

Att sen barnen fått allt hade inte gjort någon för då kunde jag ordna på liknande sätt för mig. Detta föutsätter ingen gemensamt boende eller annat dyrt samägt eller att vi på något sätt försöjer varandra.

Det hade ju passat sig att skriva lite mer av detta i ts så att folk inte behöver gissa en massa saker. 
Nej är ni inte ens sambo mer än varannan vecka så finns det knappast någon moralisk skyldighet att nämna den andra i ett testamente.  
Frågan är varför man inte vill att den andre ska ha något överhuvudtaget,  men det får man väl gissa sig till också. 

Om ni är överens om att katterna är era gemensamma så kan väl inte den ena testamentera bort dem. Muntliga avtal gäller. Men man ska bevisa det också. Så du får försöka dokumentera det på något vis eller om det kanske finns vittnen till överenskommelsen. Är du den parten med testamentet så har du kanske inte rätt att testamentera bort dem om det är så att ni är överens om att det är bådas katter.