Så jävla trött på porr att jag snart gör något åt det

Båda har ett ansvar. Ingen äger den andra. 
Har du varit öppen och ärlig med henne och ingen förändring skett så kanske det är dags att värdera vad som är viktigast för dig. Man kan föreslå öppet förhållande men om din fru inte går med på det, och du inte kan leva utan sex, då finns det bara en utväg. 
Du kan inte tvinga henne till sex, hon kan inte tvinga dig till celibat. Däremot behöver ni kanske då acceptera att ni inte är kompatibla om sexet är viktigare än allt det andra du beskriver att ni faktiskt har. 

Jag lämnade min sambo men kan säga att jag värderade om sex, kontra allt annat, efter en tid. 

Hur är hemmets uppgifter fördelade? Lever ni jämställt eller din fru står med störst ansvar för barn och hemmet?

Får ni egentid på vars ett håll? Tillsammans? Tid att ladda batterierna? Tar du eller hon för givet att den andra sköter barn/hem själv? 

Kan ni prata öppet om tankar och bekymmer utan att det blir konflikt med pajkastning? 

Jag och min man diskuterade detta senast igår gällande vad som får mig att gå igång extra mycket då jag upptäckte en ny grej han går igång på. 

Och jag tror jag talar för (LÄS NÄSTAN) nästan alla kvinnor att det tas för givet att vi ska sköta hem, matlagning, barn, tvätt, städ osv. Och hur sexigt är det att hela tiden behöva stressa över att stå med allt själv för det inte blir gjort om vi inte gör det själva? 

Så att frun plötsligt tappar sexlust är väldigt ovanligt, absolut med omställning och hormoner efter barnafödande. Men där efter blir kvinnan bara en mamma, hon får inte längre va den egna individen utan identifierar sig bara som en mamma och att bara vara en mamma är allt annat än sexigt.

Du verkar ha en tydlig bild av läget, vad du vill och inte vill och ni har diskuterar utan att komma vidare. Svårt att se någon annan lösning än separation, eller ge upp och lida. Men nog borde du kunna få ett bra liv med vänner och ny kvinna, lika bra som nu? Du har tydligen inga problem att attrahera kvinnor, det brukar annars ha en hämmande på skilsmässoviljan.

Men det jag undrar i såna lägen, bryr hon sig inte om att du mår dåligt av sexbristen? Om inte, vad är det då för kärlek mellan er? Har du inte visat hur du mår? Är hon en superegoist?
Du skriver att allt annat i relationen är så bra det kan vara. Stämmer det verkligen, då borde inte sexlivet havererat så totalt? Hon kanske blir lättad om du lämnar? Det heter ju att när sexlivet fungerar är det 20% av relationen, när det inte fungerar är det 80%. Och då finns inte mycket bra kvar...

Jag håller på att bli som din fru. Jag har en sambo som är attraktiv, trevlig, smart, jämställd, men ändå är det något som bara har fått mig att inte orka ha sex på samma sätt som förr. Under våra två första år hade vi sex nästan dagligen. Sen föddes vårt barn och det gick ner till varannan dag under ca ett år. Nu orkar jag inte mer än en gång i veckan. Jag är för trött och för ofokuserad. Jättetråkigt! Jag saknar verkligen tigern som bodde i mig förut och hoppas den kommer tillbaka. Att bara ha sex en gång i veckan är för lite både för mig och min sambo, men jag har satt upp det som ett minimum att ändå göra det för att inte helt tappa den kontakten.

Jag tycker att du ska prata med din fru, säg hur du vill ha ert sexliv. Om hon ändå inte vill så undrar jag hur högt hon värderar dig; varför ska alltid den som vill minst få bestämma? Varför vill man inte offra något för sin mans välmående?

Wha wha. It is the whambulance

Sorry, råkade trycka nertumme, menade att trycka upp. I feel you bro, och sånt, har varit i exakt den situationen. 

Min fru har kommit igång lite mer igen sen dess. Vi har visserligen aldrig haft sex så ofta som varje dag (utom precis när vi träffades kanske), utan snarare en gång i veckan när det var som oftast. När det var som värst var det 3-4 månader mellan gångerna. Vissa av gångerna var hon helt oengagerad och det är för mig minst lika förnedrande att använda henne som sexdocka som att inte få något alls. Jag mådde inte alls bra under den perioden, oavsett hur löjligt det kan låta att gnälla över att få för lite sex. 

Hon är som sagt igång lite mer igen. Ibland dröjer det en månad mellan gångerna, men när det väl händer är det bättre än nånsin. Det gör stor skillnad att kunna längta till nästa gång, att veta att hon uppskattar det och tycker jag är bra på det jag gör med henne. Jag är noga med att hon ska må bra, få tid att göra saker hon gillar, samtidigt som vi pratat mycket om det. 

Jag har aldrig heller velat vara otrogen, men när man inte blir sedd och bekräftad av sin fru så reagerar man såklart när man får bekräftelse av en kollega eller annan bekant. Jag har också konsumerat en massa porr emellanåt, men är också äcklad av det, vill inte gynna industrin, osv. Jag har försökt ta min tillflykt till erotisk litteratur istället (både läst och skrivit en del), samt AI-genererad porr senaste åren. 

Hoppas verkligen att det vänder för er snart!