Elev som går ut 9 an

Man behöver inte alls förstöra sin framtid för att man tar ett sabbatsår eller rentav läser in hela gymnasiet på komvux eller folkhögskola när man mognat och är motiverad. Man kan syssla med något annat dessa år som också ger fördel och kompetens.

Om man tar ett sabbatsår så kan jag varmt rekommendera att ha en plan och så snart som möjligt börja gå kurser på komvux. Jag känner väldigt många vuxna som fastnat i arbete de inte riktigt trivs och önskar att de pluggade vidare. Det är så lätt att dra på sig en levnadsstil som är svår att bryta och åren går. Jag var mycket nära att själv hamna där och vet att det krävs väldigt mycket för att sätta sig i skolbänken igen och få ett sämre liv ekonomiskt när alla andra vänner börjar få välbetalda jobb. För mig var det dock väldigt bra med ett sabbatsår!

Kan börja på gymnasiet. Efter ett år jobb.
Någon som vet hur gammal en person kan vara? För att börja gymnasiet?

Till det kalenderår personen fyller 20 år.

Exakt detsamma med mina barn! 

Det var så omfattande uppgifter och de droppade in i tät följs så att det var svårt att sortera vad som skulle göras och när det skulle vara klart. Sen kunde det ta månader innan läraren hade bedömt uppgifterna.

De tvingades analysera fakta de aldrig lärt sig, med ett skrivande/läsande de aldrig fått utveckla. Man lägger hela basen fel i början och kräver sen alldeles för mycket i slutet av grundskolan. Och alltför stort fokus på att testa och bedöma jämfört med att undervisa och se till att kunskaps hämtas in. 

Det är en toxisk mix av både för låga och för höga krav som nästan knäcker eleverna. Och sen vårterminen i nian med nationella prov flera dagar i veckan, nästan varje vecka där efter påsklovet. Och andra lärare som kom på att även de skulle klämma in ett litet extra prov där mitt i. 

Vi har lagt mycket tid på att stötta våra barn med skoluppgifterna, och även försöka få dem att behålla nåt slags självkänsla så att det inte sätter sig på det psykiska måendet att känna att skolarbetet är bortom kontroll. 

Gymnasiet blev ett rejält lyft för min son, både i självkänsla och prestation. Och han fick ett sommarlov innan där han kunde återhämta sig och ha kul.

Han har inga speciella intressen utan det vanliga(gaming, musik, flickvän, träna på gym osv). Han har ingen aning om vad han vill

Jag har fyra barn i och över tonåren. Alla har varit studiemotiverade och har goda betyg från grundskola och gymnasium. Visst, det har funnits fällor att falla i, men jag och barnens pappa har varit väl medvetna om detta och styrt undan i god tid. 
Fällorna var precis det som du nämner i din trådstart TS. Vi har tidigt tagit diskussioner om gaming en fälla som flera av barnens kamrater sermera fallit rätt djupt i med vänd dygnsrytm och stor frånvaro från skolan och så pengar som rann iväg förstås. . Vi förbjöd givetvis inte dator på rummet utan vädjade till deras intelligens - och vi lyckades.
 Musik- alla fyra går/har sedan lågstadiet gått på kulturskola och spelar instrument - en av flickorna sjunger dessutom. Det har gett dem en mycket bred musiksmak och ingen av dem är fanatiska följare till grupper eller enskild artist, de skapar själva.
Alla fyra har sedan låg ålder ägnat sig åt friidrott och varit medlemmari lokal klubb och tävlat i olika idrotter. Det har tillfredsställt deras behov av motion och några gymbesökare har de inte varit, utom en av dem, under period av lårskada. 
Flick- och pojkvänner har de allesammans, killar och tjejer de träffat på kulturskolan eller i idrottsklubben.

Inget av detta har kommit lättvindigt och av sig självt. Det har tagit diskussioner och tunga argument,dock aldrig förbud, men vi som föräldrar har faktiskt blivit lyssnade på och i slutändan givits både rätt och tacksamhet av barnen.

Föräldrar har både rätten, skyldigheten och i viss mån också makten att hantera sina barns uppväxt. Alltför få utnyttjar detta.

Blir det mer än ett sabbatsår är det kanske bättre att välja folkhögskola eller komvux.Vet inte hur många 20-åringar som trivs i en klass med elever som nyss gått ut högstadiet.

Tror också det är bättre med folkhögskola eller komvux om det är mer än ett år.
Måste vara många ungdommar som inte är motiverade och skoltrötta.

Ja, du förklarar det bra. Mina barn blev dock aldrig nämnvärt stressade under grundskolan för vi hjälpte dem så väldigt mycket. Vi pratade heller aldrig om betyg och resultat hemma. Vi bara stöttade dem rent praktiskt. Som extralärare hemma. 

Man skall inte fokusera på betyg så tidigt som i grundskolan tycker jag. Det är ju kunskaperna som är viktiga. Betygen i grundskolan verkar ju helt slumpmässiga , dessutom. Min son hade D i musik , vilket förvånade mig. De fick ny musiklärare i nian och sen fick han A i slutbetyg.