Dags att tala klarspråk i detta ämne

Nu måste jag nog opponera mig lite. Var skriver jag att andras åsikter är fantasier?

Det måste du nog ha fantiserat ihop. 

Du anser alltså inte att man kan diskutera eller ta upp ämnen man tycker är intressanta  och har viss insikt i , såvida man inte kan backa upp dessa med fakta.?

Jag tycker nog att formatet inte lämpar sig för den typen av diskussioner. Skulle bara bli långa haranger av referenser till publikationer  de flesta här inte har tillgång till. 

Därför föredrar jag att på vanlig svenska försöka få tillstånd ett samtal kring min problemställning.

Jag tar självklart emot allas åsikter men när det kommer åsikter som inte berör ämnet vill jag nog påpeka detta.

Det står var och en fritt att reagera på vad jag skriver men snälla håller till ämnet

Ja kanske? Jag tänker att vissa behöver hettan och adrenalinet emellanåt som du inte kan få efter 20 år med samma partner. Man kan ju älska sin make/maka och vilja leva resten av livet med den personen ändå, men behöva lite mer emellanåt. Och om det kanske tom gör en till en bättre partner i vardagen så varför inte? 

För att det är egoistiskt och bryter det psykologiska kontrakt man har med sin partner och det tillhör liksom vuxenlivet att behöva göra val....antingen äter du upp kakan, ELLER väljer du att ha den kvar.

Jag har ingen aning om hur jag skulle reagera på riktigt om det hände, jag kan bara spekulera teoretiskt.
Men med 20 år tillsammans och två nästan vuxna barn känns otrohet inte värt att bryta upp för om det faktiskt inte handlade om kärlek. Samtidigt vill jag inte ha ett öppet förhållande där det är fritt att ligga med andra, men jag vill heller inte bryta upp något pga något som egentligen inte betydde så mycket. 

Jag vill leva med min man tills vi dör, det är så jag känner och jag har aldrig känt så med andra. Så jag tänker att man kan känna olika saker med olika människor utan att det nödvändigtvis måste påverka ens andra relation eller slutmål ( att leva resten av livet ihop ). 

Jag har ingen aning om hur jag skulle reagera på riktigt om det hände, jag kan bara spekulera teoretiskt.
Men med 20 år tillsammans och två nästan vuxna barn känns otrohet inte värt att bryta upp för om det faktiskt inte handlade om kärlek. Samtidigt vill jag inte ha ett öppet förhållande där det är fritt att ligga med andra, men jag vill heller inte bryta upp något pga något som egentligen inte betydde så mycket. 

Jag vill leva med min man tills vi dör, det är så jag känner och jag har aldrig känt så med andra. Så jag tänker att man kan känna olika saker med olika människor utan att det nödvändigtvis måste påverka ens andra relation eller slutmål ( att leva resten av livet ihop ). 

Bara så att jag förstår....pratar du hypotetiskt nu, eller du menar att du har en otrohetsrelation med en annan person?

Jag spekulerar hypotetiskt om hur jag skulle känna ifall min partner var otrogen. 

Ok, föreställ dig då att han, på någon slags regelbunden basis träffar en annan kvinna för att med henne få ut något han behöver men av okänd anledning anser att han inte kan tillgodose tillsammans med dig, utan istället väljer att gå till någon annan för att få. Har svårt att föreställa mig att det skulle kännas okej.

Jag håller inte med om att otrohets-affärer sällan uppdagas. Snarare verkar det vara så att de ibland aldrig upptäcks, men ofta kommer det fram förr eller senare. En kort affär kanske aldrig uppdagas, men om den är längre, eller om partnern fortsätter att vara otrogen med andra.

Bara i min egen bekantskapskrets har jag två som lämnade sin partner pga otrohet. Ena partnern hade haft en affär med en kollega i flera månader när det kom fram. Den andra partnern hade varit otrogen till och från i 20 år, visade det sig. Den första bedragna lämnade direkt, den andra gav sin partner en chans till, men lämnade när otroheten fortsatte.

Dessa båda fall ledde till att sammanlagt fem barn mellan 3 och 15 år blev skilsmässobarn. Bara för att partnern inte kunde vara öppen och ärlig, utan valde att gå bakom ryggen i stället. Samt i ett fall t om fortsatte bedra, trots fagra löften om bot och bättring, samt bönande om en andra chans.

Båda dessa otrogna män tyckte att de var diskreta. Ändå kom det fram på olika sätt.

Lägg till alla bedragna som skriver här eller i andra forum.

Bubblan spricker påfallande ofta. Och då verkar många otrogna upptäcka att de visst inte alls var beredda att riskera allt. Ungefär som att satsa pengar du egentligen inte har, och bli skuldsatt i stället för rikare.