Pension

Vill lägga till att en anledning till att jag inte går upp i tid är för att jag har ett stressigt och jobbigt jobb med mycket ansvar. Han jobbar ofta så mycket att han lätt blir sur och lite arg och man får gå på tå runt honom. Känns nästan oöverstigligt svårt att gå upp till 100% med den situationen jag har. Dessutom vill min man klara allt, inte ta in hjälp för något.. 

En grej till är att det här med att gå upp till 100% är ju ingen lösning egentligen. Jag har haft jobberbjudande, med lugnare jobb, men valt det jobbet jag har nu för att man tjänar mer på det och jag hade kunnat välja ett annat jobb men med lägre lön och kunnat jobba 100% men våra löner kommer ändå skilja och han kommer fortsätta löneväxla och jag tycker det är svårt att ens komma upp till nivån där man löneväxlar. Jaja, det kanske inte är ett problem och jag ska försöka prata om det på semestern. Bara det att jag känner att jag inte känner att jag är lika bra på att bara köra på och köra över som min man och vilja satsa på karriär som han gör, samtidigt som han skämtar om att han inte är en karriärist, trots sin övertid som han själv förnekar.

Varför?

till det hör också att min mamma gick i förtidspension eftersom hon väggade helt som lågstadielärare och det är med lite på grund av det som jag är lite rädd om att jobba för mycket eftersom jag har hennes gener

vi betalar in lönen till ett gemensamt konto, inte mer än så och därifrån betalar vi det mesta av allt annat utom typ helt egna intressen, som skidor, egna prylar, kläder. på det gemensamma köps fordon, som barnen använder, men som min man gillar, verktyg för renovering av hus, bil m.m. 
Ja sen sparar han i aktier också och det känns ofta som han kan sitta och pyssla med fast det finns massvis med familjegrejer att ta tag i som han inte ser och det går också rätt bra med dem och jag har noll insyn i det.

Det känns som att pengarna är det minsta problemet här.

Du lever med en man som skiter i hur du har det. Är det verkligen värt det?

Det jag gör som han har lite synpunkter på ibland och som tar lite tid är att jag tränar regelbundet, 3 ggr i veckan, dels för jag trivs med att göra det och det dämpar min oro när den dyker upp, dels för jag har ett väldigt stillasittande jobb och så är det lite investering i familjen tänker jag, att jag mår bra i kroppen. Det skulle kunna vara en grej som min man skulle kunna ta upp som en förmån som han inte får för han måste "jobba" eftersom jag inte gör det. Min man däremot säger ofta att han inte hinner även om han kan sitta timvis med sin mobil och jag känner att om han prioriterat sin träning framför andra grejer som han gör så hade han hunnit, då många av hans kolleger hinner det.

Att han är grinig och sur och inte vill ta in hjälp för något är ett hinder för ett bättre liv. Ni kanske kan ta samtalshjälp så ni båda tvingas lyssna på varandra? 
Sen har han inte veto för att inte ta in hjälp. Han låter som en envis surgubbe. Han lyssnar uppenbarligen inte på dig.

Kan du byta jobb till något mindre stressigt?

Du skriver att du betalar en del intressen med din lön men det låter utryckt ur ett större sammanhang. Betalar han mer av era gemensamma kostnader? 

Pension är knepigare då det är ett resultat av lön, löneväxling och olika val och insatser under ett helt liv. Resonemanget att ni ska ha helt lika pension förstår jag inte. Han kommer i så fall indirekt drabbas av ditt yrkesval under kanske en fjärdedel av sitt liv (pensionen). Ditt yrkesval kan han inte påverka.

Därmed inte sagt att du inte bör kompenseras för det du lägger på familjen istället för yrkeslivet. För att få en bättre pension. Att jobba 80% oavsett yrke för att få ihop familjelivet kan vara fullt rimligt och inget du ska straffas för. Det finns flera forum där kompensationsgraden diskuteras, t ex Economista och Pensionsguiden på Facebook.

Det enklaste skulle väl vara om ni hade gemensam ekonomi?

Det viktigaste är att dy själv tar ansvar för ditt liv, din ekonomi och ditt pensionssparande. 

Krasst sett så är ni förmodligen skilda om ett par år och då spelar det ingen roll vem som gjorde vad för då har du nya förutsättningar och andra kostnader att ta hänsyn till.