Inlägg från: Anonym (de) |Visa alla inlägg
  • Anonym (de)

    Klassfråga att ha barn

    Anonym (Kvinna) skrev 2025-06-30 15:41:34 följande:
    Beror mycket på attityd och ideologi i Sverige. 
    Verkar ju ändå vara så i stora delar av västvärlden. 
  • Anonym (de)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2025-06-30 15:51:03 följande:

    På vilket sätt har skolan monterats ned? Svensk skola får väldigt mycket pengar per elev i en internationell jämförelse. Genomsnittet för en skolplats i grundskolan i Sverige är 127 000 kr per år. Det är mycket pengar. Man har också utformat en ny grundlärarutbildning, för att fokusera mer på de tidiga åren.


    Sverige lägger mest pengar i hela EU på utbildning, i relation till BNP. 7% av vår BNP. 


    Tror du att pengar är allt som ger kvalitet till en verksamhet?

    Nedmonteringen handlar ju främst om att man avreglerat både läroplanen och betygssystemet samt gett fri lejd för vinstdrivande friskolor att mjölka skolpengen till vinstuttag. Sverige lägger mest pengar i EU, kanske världen, till vinstdrivande skolkoncerner, och genomför ingen som helst kontroll på att dessa pengar används till utbildning eller elever. 

    Den nya grundlärarutbildningen är ju inte sjösatt ännu, vilket innebär att de lärare som arbetar nu inte gått den utbildningen. Under lång tid var kursen om hur man lär barn att läsa en valbar kurs på lärarutbildningen. Samt att det är valfritt vilken metod man vill använda för att lära barn att läsa, den som fungerar eller nån annan metod. Läraren själv får välja.  
  • Anonym (de)
    Anonym (Kvinna) skrev 2025-06-30 16:16:22 följande:
    Är inte bara summan utan andelen behöriga lärare som spelar roll, samt kvalitén på lärarutbildningen. Mycket att lärarens tid går åt till att hålla ordning då vi säyter bl a barn med svår adhd i vanliga klasser. Lärare och vuxna i allmänhet har också låg auktoritet i Sverige. Många barn lyssnar därför inte. 
    Eller så är det bristerna i skolan och förskolan som framkallar ADHD-symtom hos alltfler barn?
  • Anonym (de)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2025-06-30 16:22:17 följande:
    De kommunala skolorna får 127 000 kr per år och elev. Det är mycket pengar. 
    Ja, du skrev ju det i ditt tidigare inlägg. 

    Och mitt svar på det är att pengarna inte spelar så stor roll om grundförutsättningarna är så förstörda som de är i den svenska skolan. Men det iddes du inte svara på, utan bara upprepade summan igen. 
  • Anonym (de)
    Anonym (Kvinna) skrev 2025-06-30 16:21:45 följande:
    Stök påverkar alla barn men ja, i synnerhet de med npf. Vi behöver fler assistenter om vi ska kunna fortsätta som vi gör med blandade klasser och lågaffektivt bemötande. Så att lärare kan lägga tiden på lärande!
    Alltfler börjar ifrågasätta om det verkligen är så många barn som har NPF, eller om det egentligen handlar om bristerna i skolan som skapar problemen hos barnen och som sen tvingar barnen att medicinera för att orka hantera. Men med en sån tankemodell så måste man ju ändra på skolan istället för att skylla på barnen, och det verkar få politiker vara beredda att göra. 

    Däremot kanske fler tänker efter och inte vill sätta barn till världen som ska gå i den undermåliga skolan, tvingas på en NPF-diagnos för att härda ut, medicinera bort sin barndom och sen ses som arbetskraft för att upprätthålla en alltmer fallerande välfärd. 
  • Anonym (de)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2025-06-30 16:36:22 följande:
    Vad är det för brister i skolorna som medför dessa problem?
    Vi kan ju i alla fall inte lägga ännu mer pengar på skolorna, 127 000 kr per barn och år måste räcka till, vi ligger redan i topp. Det är bara Danmark som lägger mer men de har ju också mycket högre löner och mer pengar än vad vi har i Sverige. 
    Bristerna beror ju på de stökiga barnen som inte uppför sig. Barnen är varandras arbetsmiljö. 
    Så upplevde jag det i alla fall de dagar jag var med i skolan , att barnen generellt var dåligt uppfostrade, och stökiga.
    Många barn  var också trötta, de lägger väl sig för sent och sover för lite. 
    Du upprepar bara summan, den är irrelevant om det man använder pengarna till är fel saker.

    Om du läser mitt inlägg så skriver jag där vad som brister i skolan. 

    Barnen blir stökiga för att skolan brister. 

    Skolan brister i styrning både vad gäller klasstorlek och innehåll i läroplanen. Skolan brister i att lärare har en låg utbildning och låga krav för att få utbilda sig till lärare.
    Skolan brister i att man inte lär ut läsning på ett effektivt och korrekt sätt, så att barn går ut lågstadiet utan att kunna läsa och skriva.
    Skolan brister i att man inte undervisar om fakta, men sen kräver att barnen ska kunna analysera när de inte är mogna för det, samt inte har någon fakta att analysera.
    Skolan brister i att man fokuserar på att testa av kunskaper genom prov, istället för at fokusera på att undervisa och se till att barnen tillägnar sig kunskaperna. 
    Skolan brister i att man ersatt böcker, papper och pennor med digitala lösningar.

    På 90-talet, strax efter kommunaliseringen av skolan så var det populärt att sätta barn med extra behov i särskola. Man gav dem lättvindligt en IF-diagnos så att man skulle bli av med barnen istället för att lägga mer resurser på att lära dem läsa och räkna. Nu är det istället NPF-diagnoser man ger ungarna för att få lösa problemen i klassrummen. Man sjukförklarar barnen istället för att se att det är systemet det är fel på. 

    Man kan också fråga sig om varje barn verkligen ska ha samma skolpeng. Vissa barn kanske har större behov och behöver en större skolpeng? Eller vissa skolor, som har ett mer krävande elevunderlag ska kanske ha mer pengar än en annan skola med mindre krävande elever. 
  • Anonym (de)
    Anonym (Kvinna) skrev 2025-06-30 16:40:27 följande:
    Npf är inte så avgränsat som man kan tro utan egentligen ett brett spekra av personer med varierande symtom. Många har problem utan att det räcker för diagnos, medicin och behandling också.  Därför är det extra viktigt att elever som stör mycket får tillräckligt med insatser eller sätts i särskild klass. Så att det blir lugn och ro för lärande i skolan. Det vinner alla på, även de med svår adhd.
    Det pågår mycket diskussion om detta, även fast vi i Sverige helt svalt synsättet att det är biologiskt betingat och ett spektrum där allt jobbiga kan förklaras och medicineras som NPF. 

    Det är viktigt att alla elever får stöd och lugn och ro. Då kommer alla att klara skolan bättre, och man slipper medicinera enskilda barn för att samhället inte  tar itu med bristerna inom skolan.
  • Anonym (de)
    Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-01 11:13:16 följande:
    Ingen ifrågasätter att miljön påverkar hur mycket syntom en person med npf visar. Medicin är inte enda behandlingen som finns utan även hjälp med struktur, rutiner och ordning och reda. Med en skola som erbjuder sånt så kommer fler elever att lyckas. Jag tycker att vi ska sätta elever med svåra problem i en egen klass där vi kan tala tillföra ordentliga resurser. 
    Absolut ska barnen med svåra problem ha särskilda resurser. men med bättre struktur och lugn i skolan för alla så kommer färre att ha så svåra problem. Idag får upp till 15% av alla pojkar en NPF-diagnos, det är inte rimligt att tänka att alla dessa har NPF, utan det är andra faktorer (som skolan) som påverkar både beteendet och hur man klarar att ta hand om beteendet. 
  • Anonym (de)
    Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-01 11:55:57 följande:
    Vi har provat att sätta dessa personer i vanliga klasser och det leder till stök och att symtomen förvärras = ännu mer stök. Det vore bättre för alla elever, även de med svår npf, att dela upp i olika klasser. I obs-klassen kan man ha en liten grupp och det går det att lägga till mer fysisk aktivitet och annat som kan motverka hyperaktivitet, som normala elever inte har samma behov av.
    Om de normala klasserna var mindre så skulle färre ha behov av att gå i specialgrupper. 
  • Anonym (de)
    Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-01 12:13:18 följande:
    Tror inte att det räcker vid svår npf utan grupperna behöver vara riktigt små. Det skulle också bli onödigt dyrt att hitta behöriga lärare till en massa småklasser av elever. 
    Jag pratar om de som inte har svår NPF, eller kanske inte NPF alls. Om de normala klasserna var små och rimliga så skulle färre ha symtom som liknar NPF.

    Att det är dyrt med rimligt små klasser och behöriga lärare med gedigen utbildning är ju själva grunden till hur det ser ut i skolan idag, men det man spar in på ett håll får man betala på ett annat håll.

    Spar man in på skolan så får man betala till BUP istället, för att inte tala om vad det individuella barnet betalar i from av lidande och att tvingas ta mediciner för att orka med en ohållbar skola.
Svar på tråden Klassfråga att ha barn