Svärmor tar över, orkar inte mer

Var svärmodern annorlunda mot dig innan du blev gravid eller såg du även då  tecken på hennes sätt att ta över, bestämma, vara gränslös? I så fall är det verkligen på tiden att hon får en knäpp på nosen.

Jag säger som andra: dra kraftigt ner på umgänget, öppna inte, svara inte, hålldig undan så bra det går. Men framför allt ska du ta ett allvarligt samtal med din man och låta honom veta hur du känner inför hans mors inblandning. Det är i första hand han som ska tala allvar med tanten.

Jag hade en tämligen ointresserad svärmor vilket jag är tacksam för. Hon la sig inte i hur vi uppfostrade eller tog hand om våra barn. Faktum är att hon var en rätt frånvarande farmor. Det hade hon varit även som mor, så det var inget nytt.

Här tror jag på en diskussion om vad det innebär att vara farmor, till skillnad från mamma, behövs. Hon har en roll att fylla som farmor, en viktig och ny roll för henne. Hon är också mamma till en vuxen son, samt svärmor till dig.  Vad hon INTE är, är mamma till sitt barnbarn. Kan ni reda ut det så finns det en riktigt bra chans att ni kan få ordning på er relation så att den är givande och värdefull för alla inblandade.

Förvänta dig inte perfektion med en gång dock. Ha lite tålamod.

Ta en paus från svärmor

Sedan, träffas mer sällan

Utan att ha läst kommentarerna du fått undrar jag var i hela friden pappan är i det här? Han måste kliva in och tydligt markera gränser här. Om han nu gör det och inte det heller hjälper så hade jag förtydligat till mamman ännu mer "Antingen lyssnar du på vad vi säger till dig, eller så slutar vi träffa dig med vårt barn".

Redan gjort ser jag nu. Men du har fått väldigt kloka och ganska samstämmiga råd i de övriga kommentarerna. Hon behöver förstå sin roll i det här och vad som krävs av henne för att hon ska få rätten att vara farmor till och träffa sitt barnbarn. Problemet upplever jag som jättevanligt och brukar kräva en kombination av tydlig markering av gränser, användande av listighet samt en portion dövöra då och då.

Kan du beskriva exakt vad det är din svärmor gör och säger? Nu behöver det inte vara så för dig, men med en 6-mån bebis är man som mamma också ibland väldigt känslig för kommentarer och reagerar mer än vad som man gjort annars. Tunnare hud och man är skörare pga stora hormonssvängningar. Jag vet själv att jag reagerade mycket då på saker jag nu ett par år senare rycker på axlarna över.

Men även om det är så så är den här svärmodern oerhört respektlös och gränsöverskridande eftersom hon inte tar till sig och ändrar sitt beteende trots att båda föräldrarna har sagt ifrån och markerat mer än en gång.

Jodå. Det enda jag menar är att det ibland även är väldigt mkt krav ställda från andra hållet med på att inte säga ett pip om något, vilket också kan vara svårt att ens ha en konversation igång. En del anser att även funderingar och vänliga frågor är illa menade när man går in med att nån annan vill en illa.

Vet om en svärdotter som blev upprörd för att svärmor bakade bullar och skickade med som extra fika efter att de fikat ihop, sonen älskade dem men hon tog det som insinuerande att hon inte kunde baka. Vill man kan allt också ses som pikar.

Tänkte precis samma sak.