Är sossarnas förslag om folkomflyttning en bra idé?

Det är kommunerna som säljer tomterna dyrt.

Om kommunem i t.ex Stockholm bygger sina egna hus, (Stockholmshusen) som är framtagna för att vara  lite billigare och dessutom avstår från att ta ut de höga markpriser som kommunerna har tagit på senare år, så kommer hyrorna att ligga lägre i de husen. 

Kommunerna har använt markpriserna som en kassako.

De läcenheter som står tomma nu är betydligt dyrare än Stockholmshusen, även om Stockholmshusen inte är billiga.

Det finns två problem att lösa, kriminaliteten och segregationen. Alla lösnimgar kan inte lösa allt.

Man ska alltid försvara de demokatiska värderna, det får aldrig finnas minsta tvivel om det.

Annars får vi det som i Ryssland, som glidit in i en totalitär stat som nu har "lyckats" få förluster på över 1 miljon människor i kriget mot Ukraina. Om inte förtrycket varit så hårt där så skulle många fler ha vågat stå upp och protestera.

Den vanliga människan har inget att vinna på diktatur i det långa loppet, förr eller senare förpestas ens liv. Människor i diktaturer är i genomsnitt olyckligare än människor i demokratier. 

Alltså, de som är bosatta i utanförskapsområden har inte ansträngt sig, och ska därför dömas till en dålig boendemiljö, enligt Louice. 

Men många i de områdena har ansträngt sig så långt de orkade, och etablerat sig i låglöneyrken. Det krävs styrka bara för att kunna klara en normal vardag efter t ex. en flykt och lång tid i ovisshet i anläggningar, där de väntade på uppehållstillstånd. Sedan två år i en mottagande kommun och därefter uppsagt bostadskontrakt. Eventuella barn har ryckts upp många gånger. 

Andra har växt upp i utanförskapsområden med bristfällig skolgång. Föräldrar som inte alltid orkat för att de har haft mycket med att klara sin egen dag och familjens finansiella överlevnad.

Varför ska dessa människor behöva stå ut med dåliga skolor och en ibland direkt farlig boendemiljö? 

I skolskjutningen i Örebro arbetade många av offren i vården eller omsorgen, samtidigt som de gick i skolan på SFI eller andra studier. Många känner att de behöver prioritera jobbet framför skolan, i ett läge där orken inte räcker till båda. 

Hur kan man säga att människor i låglöneyrken inte är värda något hyggligt alls? Det är ju förakt för vanligt hederligt arbete! 

De som kommer att flytta till de lägenheter som erbjuds i de nybyggda husen i andra områden är de mest väletablerade, som klarar hyrorna. Att några sådana familjer tillkommer, kommer inte att förstöra en skola. 

Klart problematiska barn kommer från alla typer av familjer, det vet jag som under en tid har arbetat i skolan. Det är först när det är 8 eller fler sådana elever i en klass som situationen blir svår att klara upp. 

Det finns egentligen inga bra skäl ur integreringssynpunkt att inte blanda in elever från utanförskapsområden bland elever som alltid har bott i området. Däremot får det inte bli för många av de eleverna i den nya skolan och de får inte koncentreras till vissa klasser. 

Barnen ska lära sig svenska av personal som behärskar svenska.

De som flytt hit kanske inte hade tiden att noggrant förbereda sig, kanske att det inte ens fanns pågående svenskkurser i Syriens inbördeskrig? De kanske inte ens visste vilket land de skulle komma att hamna i när de påbörjade flykten. 

Sedan kanske de ekonomiska medel som de hade gick åt till flykten. 

De kanske redan hade barn. 

Eleverna ska inte "flyttas runt". Några familjer från utanförskapsområden,  som själva väljer det och klarar hyrorna, kommer att flytta till nybyggda hus i olika andra områden (men också andra familjer kommer att flytta in i de husen). Ingen har talat om att de familjer ska få bostadsbidrag i förslaget,. 

Men det är tydligen helt okej med bidrag i form av ränteavdrag för bostadslån i ägda lägenheter/hus. Det är också skattepengar. Driver dessutom upp bostadspriserna i onödan , så det är egentligen bara bankerna som tjänar på det, när människor behöver ta högre lån. 

Barnen  från de familjer som flyttar från utanförskapsområdena kommer att börja i en ny skola där många av eleverna har svenska som hemspråk. Om de inte klumpas ihop i samma klass kommer de att lära sig utmärkt svenska.

När det gäller friskolorna: Om de var stiftelsedrivna och inte vinstdrivande, så skulle de vara intresserade av integrering i mycket högre grad.

Som det är nu så vill många vinstdrivande friskolor (i alla fall de stora skolkoncernerna) minimera antalet resurskrävande elever, det gäller både elever med ett annat modersmål, elever som inte varit så länge i Sverige, elever med någon tyo av inlärningssvårighet, elever med npf-diagos o.s.v.  De eleverna tas inte in eller så råder man föräldrara att sätta barnet i en annan skola för att det inte passar in (gäller ofta även elever som redan har börjat).

Så med stiftelsedrivna skolor kunde segregationen lättare brytas, de kan lägga hela skolpengen på eleverna. Då kommer de kommunala skolorna att få färre elever med svårigheter. 

Vem som blir lärare: Studenter med höga studieresultat väljer ofta bort läraryrket för att det har blivit så mycket tyngre i alla skolor. Har en granne som arbetar i en prestigefylld skola i Stockholms city. Hon säger att tjänsterna har blivit väldigt mycket tyngre än när hon började arbeta för många årtionen sedan.

Lägg till detta situationen i en utanförskapsskola, så är det klart att många lärare inte mäktar med det. 

Man väljer inte kriget eller terrorn. Många människor har flytt för att de var rädda. En hel del hade ett hygglgt liv i sitt hemland före oroligheterna satte igång. En del råkade bara tillhöra fel folkgrupp. Jag förstår inte riktigt vad dessa har att göra med en person på en flygplats som missat sitt flyg och som kräver en massa förmåner.

Jag tror inte att det är så lätt att byta alfabet, t.ex. De flesta som kommer är inte analfabeter, en del från Syrien var bättre på matematik än svenska elever t.ex. 

Problemet idag är att Sverige allmänt har en hög arbetslöshet och att vi inte har tagit vara på de invandrare som hade utbildning när de kom hit. Stöd och snabbspår så att de kunde läsa in motsvarande utbildning här har saknats.  För vissa typer av yrkesutövare har vi ändå brist på. 

De flesta stora regeringsbärande partier i Sverige har bidragit till en stor invandring, på olika sätt.

Det har talats om att många hoppar av SFI. Det kan bero på att kvaliteten i undervisningen har urholkats. På många håll har SFI-undervisningen privatiserats. 

Det är lätt att göra goda pengar på undervisning som inte håller måttet, och där det inte finns nationella prov att jämföra med, man kan skylla på att eleverna är så dåliga så det går så ångsamt med inlärningen.  Det finns inte heller föräldrar som har koll på vad eleven brukar lära sig under en viss årskurs och kan larma. Detta är ett problem. Dessutom hoppar invandrare av när kurserna inte går att kombinera med det jobb som de har fått. 

När det gäller hyror så verkar några i tråden inte vara klara över hur hyresnivåerna sätts.

I nybyggda hus brukar presumtivhyra användas. Hyrorna för lägenheterna i huset ska tillsamman täcka fastighetsägerens alla kostnader plus ge en viss vinst. Det gör att hyrorna i nybyggda hus blir högre än i andra hus, för att markkostnaderna och byggkostnaderna är så höga idag. 

I äldre hyreshus finns bruksvärdeshyror. De utgår från bostadens läge och standard. Standard har större genomslag än läge. Hyresnivåerna höjs med ett visst procenttal varje år, som förhandlas fram mellan hyresgästföreningen och fastighetsägarna. I hus där inte förhandling sker är det de förhandlade hyresnivåerna i andra hus utgångspunkten. 

Om en fastighetsägare har renoverat lägenheter och de har fått en högre standard, så har fasighetsägaren rätt att höja hyror utifrån den högre standarden. Därför prioriterar fastighetaägare ofta de åtgärder som höjer standarden i lägenheten, men kanske struntar i annat. Är mest intresserade av totalrenoveringar, där åtgärder som höjer standarden ingår, som t ex handdukstorkare. 

När det gäller friskolor så är det inte säjert att höga betyg därifrån verkligen betyder väldigt goda kunskaper. Ibland gör det just det och ibland inte alls.

Det finns många sätt att blanda bort korten på, en del elever kan slippa skriva de nationella proven t ex. Eller så skriver de i en liten grupp och får mycket hjälp (fast direkt hjälp inte ska ges). Eller också får de förlängd skrivtid för att de har dyskexi (det är väldigt vanligt med en dyslexidiagnos i Danderyd t ex., eleverna är utredda privat.)

Då kan skolan motivera höga medelvetyg utifrån skolgenomsnittet på Nationelka prov.

Man kan också sätta högre betyg än vad det nationella proven visar för årskursen i det ämnet. Eller sätta betydligt högre betyg i ämnen där det inte finns nationella prov.

Handelshögskolans rektor tycker att det är ett stort problem att man inte riktigt kan lita på beygen vid antagningarna.

Det är olönsamt att utbilda barn som är uppväxta i Sverige, som sedan ska vara arbetslösa. 

Idag har vi väldigt mycket olika universitets- och högskolekurser, universiteten anordnar de kurser som de tror att studenterna vill gå på. Jag tycker att man ska ta viss hänsyn till arbetsmarknaden också i utbudet av kurser. Då skulle vi kunna anställa personer som redan bor l landet. 

Man måste tänka på att ordna så att landet som helhet får det bra, inte bara att näringslivet ska kunna ta in personal hur lätt som helst. Senan kan forskare och en del riktigt högt specialicerade personsr ändå behöva komma hit från länder utanför EU/EES. 

Men nog kan vi lösa behovet av ingenjörer/ systemtekniker/byggnadsarbetaret ex. med personer från Sverige/EU och EES!

När det gäller en del av de elever, som exempelvis har npf-diagnoser som autism, ADHD och språkstörning kan olika typer av svårigheter göra att det inte fungerar bra med en stor klass.

Skolverket har tidigare förespråkat integrering i alla lägen, men efter att hemmasittarna ökade så är de  numera inte längre är så emot mindre grupper, när vissa elever behöver det. 

Problemet är att det krävs mycket för att skapa små fungerande grupper, som integreras med andra klasser i vissa ämnen där det går att göra. Man kan inte blanda elever hur som helst, de har skilda behov så man får gruppera med stor eftertanke. 

Det är elever som t ex. bli väldigt störda av syn- och ljudintryck.När det rör sig andra elever runt i klassrummet är det fullständigt omöjligt för dem att koncentrera sig.

Andra har så låg social förståelse att de ideligen hamnar i stora bråk eller blir mobbade. Inte sällan retar några upp ett barn med ADHD/autism så att barnet får ett utbrott. Lärare har inte ögon i nacken och i korridoren/matsalen/på rasten och i omklädningsrummet i gympan kan mycket hända.

Det är ofta resurserna, men även lokaler, som är svåra att få fram till de små grupperna. Ofta försöker friskolorna att undvika att ta sig an de här eleverna eller så avråds de från att gå kvar.

Sedan har vi de nyanlända. De i lågstadiet kan ofta börja relativt snabbt i en vanlig klass. De brukar också kunna gå ut grundskolan med godkända betyg. De som kommer i mellanstadiet skulle behöva mer stöd för en relativt stor grupp får inte godkänt i ämnena.

De som kommer i högstadieålder kommer rätt ofta att sakna godkända betyg i ämnena. Det är en skam att man slösar bort barnens framtid på det här sättet.

Precis som det är en skam att barn som är födda i Sverige inte får den hjälp som de behöver för att nå godkända betyg, för lite och för sen hjälp ges.

Om barn kommer till Sverige i mellanstadiet/högstadiet, inte kan svenska och troligtvis har  missat skolgång tidigare, så är det för svårt för dem att gå i en vanlig klass.

Här kan man se de riktigt stora svårigheterna med att ge undervisning i en vanlig klass, skillnaderna är för stora för att det ska bli bra för alla elever. Många av ämnena behöver de därför få undervisade för sig, några kommer att hinna ikapp under grundskolan och kan då flytta över till en vanlg klass. Dessa anpassningar sker i stor utsträckning inte idag.

Däremot, barn som växt upp i Sverige men har olika nivå på sina kunskaper, kan undervisas i samma klass. Men med stod av speciallärare vissa timmar för de som har svårigveter. Internationell foskning har inte hittat npgon entydig nytta med nivåcruppering. Men det flrutsätter att det finns gruoprum och specialpedagoger /speciallärare som kan stötta läraren och de elever som har svårigheter. Lärarna har tunga tjänster, det behövs mer personal runt en klass för att klara alla elever och även ge särskilt begåvade elever extra stimulans på olika sätt. 

Detta går att genomföra men ofta är målet för politikerna istället att det ska låta som att detta görs, med fina ord och deklarationer.

Men i verkligheten så är man inte ens i närheten. Ändå är det vår gemensamma framtid det handlar om. Ge vart och ett barn det stöd som den behöver! 

Sedan finns det barn som av psykologiska skäl mår riktigt dåligt. Där har det funnits skolor med söecialkompetens för detta, men politikerna har ofta dragit in anslagen till de skolorna. 

Satsar man på barnen får man mindre svåprigheter med de vuxna! Men den framtiden ligger utanför politikernas mandatperiod...