Alltså, hur orkar föräldrar med ungar som gapskriker i butiker?

Häromdagen var det en med skrikande unge som då lyfte upp ungen så den istället skrek rakt i örat på den som stod framför i kön det jävla puckot.

Inte svar på din fråga men jag är så förbannat trött på alla som förstör för andra med sina jävla skrikungar

Barn överraskar! Så när de börjar gallskrika, så behöver det inte vara något inlärt, eller väntat, utan detta kan komma plötsligt.

Att folk tappar tålamodet och slår barn offentligt tillhör inte vanligheterna där jag vistas.

Du har gissningsvis inga egna barn va? 

Ännu en anledning till att den yngre generationen inte vill ha barn...

Kan tycka det är dåligt av butiker att placera godiset närmast kassorna som ofta görs. Det hade varit enklare för alla om godishyllorna var placerade lite avsides. I övrigt, ja vissa barn skriker och beter sig illa för att få det dom vill ha. Om man är en bra förälder är det bara att stå emot det och vara konsekvent varje gång. Kanske till o med förvarna innan man tar med ungen in och säga att idag får du ingenting. Men att slå sitt barn är ju helt fel sätt att hantera det, då har man ju verkligen misslyckats. Vi andra får stå ut, så är det att leva i ett samhälle. 

Att dom just där och då i affären skriker betyder inte per automatik att dom alltid skriker och är dåligt uppfostrade...ibland har även barn dåliga dagar . 

Mina barn har sällan följt med i affären på vardagarna då vi oftast delat upp oss då en är hemma med barnen och den andra handlar men en gång följde dom med på kvällskvisten innan sängdags och det blev högljutt skrik och tandsgnisslan .. dom var egentligen för trötta och hade behövt äta något.  Så jag bet ihop, kortade av handlingen och åkte hem och nattade två barn som fick äta korv på vägen. ..  
Bortskämda och ouppfostrade?  Nope...men hungriga och borde ha legat i sängen..  

Visst finns det dåligt uppfostrade barn men oftast handlar det om att barnet är trött och/eller hungrig. Det kan bero på dålig planering av föräldern, men också att tex på väg hem från förskolan är enda chansen att hinna handla. Efter maten är det ju läggdags för små barn och det är i de flesta kommuner inte tillåtet att handla först och hämta barnet sen. 

Sen är vissa barn väldigt mycket svårare än andra. Man ska inte döma föräldrar vars barn skriker om man inte vet orsaken. 

Föräldrar som slår sina barn har man ju däremot inget till övers för. Jag blir nyfiken på var du bor och handlar. Jag har aldrig sett någon slå sitt barn för att det skriker på affären. Egentligen är det väldigt sällan jag ens hört barn skrika på affären när jag tänker efter. 

Finns nog inte en unge som inte vrålat i en mataffär vid minst ett tillfälle.

Min äldsta gjorde det en gång för att vi inte skulle handla palt. Så när man står där kommer en tant och tycker att det är väl klart barnet borde få palt om hon nu vill det? skrikande barn kan jag leva med, tanter som lägger sig i. inte så mycket.

men överlag så är ju tricket att aldrig ge mig sig för skrik och gnäll. Det uppskattas av ens medmänniskor 90 % av gångerna man handlar men inte de gångerna då ungarna flippar ur. 

Sen är som någon skrev barn inte alltid logiska. Min syster stod en gång bakom en pappa med en liten unge som bröt Ihop för att det inte var torsdag. Utan vad det verkade som rimlig förklaring. Ungen hade bara bestämt att det borde vara torsdag och pappans upplysning om att det var lördag fick ungen att bryta ihop i kassakön. Vad ska man göra då liksom? Förutom att hoppas på en bättre tur nästa gång man handlar. 

Det är inte som att jag plannerar att barnen ska börja skrika i mataffären. När det händer så är det av en orsak som kan vara svår att förutse eller undvika, hur väluppfostrade de än är. Och ärligt, hur väluppfostrade kan en 15-månaders och en 2,5-åring vara? Jag kämpar på ändå, för mat måste vi ju ha, och jag är ensam med dem (pappan bortgången, inga släktingar, handla när barnen är på förskolan "olagligt", inga butiker kör upp till oss). ibland kan jag avbryta handlingen och vi kan åka hem och äta havregrynsgröt istället, men till slut tar ju även havregrynen slut.

Butikerna kan ju trigga barn så det står härliga till. Att handla på en dag då de har smakprover är rena rama minfältet, att ta hungriga barn in i en butik full med mat och godis är ett minfält, små barn som "vill själv" är ett minfält, att ha barn som stöter på andra barn som ilskat till eller är ledsna är ett minfält, det kan orsaka en ren lavin av sympati-gråt/skrik.. 

Mina barn får alltid en genomgång när vi sitter i bilen. Vad vi ska ungefär ska handla och vad vi absolut inte ska handla. Gap och skrik accepteras inte. Är något av barnen respektlös eller börjar protestera, då går vi ut till bilen. Det har hänt flertalet gånger att vi fått avbryta handlingen. De flesta gånger hittar jag en personal där jag frågar om jag kan lämna mina varor i korgen en stund. De har aldrig varit ett problem. håller verkligen med TS, de är sjukt störande med skrikande barn. Nu är mina barn 8 och 9. Men till och med dem brukar kolla konstigt på dessa ungar som skriker och undrar vad det är för fel på barnet