Vad fan är hög standard? Slösar du bort din energi?

Det Peps Persson sjunger om är inte välfärdssamhället utan konsumtionssamhället, där lyckan tycks ligga statusprylar och livet består av en evig jakt på mer. Det är så kapitalismen är uppbyggd. Det är ett system som kräver ständig tillväxt, Välfärdssamhället är något helt annat, nämligen att alla ska ha tillgång till adekvat boende och samma kvalitet på utbildning och omsorg oavsett inkomst. 

Men för att svara på din fråga - det finns grupper i samhället där de andra värdens som tid med familjen och tid för livet har blivit viktigare än starusprylar. De är de som handlar begagnat (kan vara av miljöskäl också), bor bara så stort de måste och ofta jobbar deltid eller tar långledigt under eller mellan jobb. Det kan också vara de som visserligen jobbar intensivt under produktiva åren men som gör det med målet att gå i tidig pension och njuta av livet då. 

Även om vi ser dessa grupper och det är relativt vanligt så tror jag inte att de är i majoritet (än). Det räcker med att titta på det faktum att svenskar konsumerar mer än jordens resurser, det enorma problemet med kassrtade kläder och matsvinn, räkna antalet lyxbilar i våra storstäder och slänga ett öga på sålda objekt på Hemnet. Vem vet, de ökade priserna de senaste åren kanske gör att fler och fler börjar fråga sig om livet inte ska vara mer än jobba för att handla. 

Vi kanske skulle kunna ha någon typ av basprogram som  ger behörighet till högskola kombinerat med jobb eller praktik. Kanske skulle kunna fånga upp avhoppare, skoltrötta, sjuka osv och avlasta komvux. Haken är ju om vi får färre med yrkesexamen, men alla behöver ju inte kvalificera sig till detta. 

Tycker att du blandar ihop välfårdssamhälle med medelklassideal. Välfärden handlar om en stat som erbjuder vård, skola, omsorg och trygghetssystem. Hur mycket invånarna bör eller behöver jobba, om de köper nytt eller second hand osv spelar ingen roll. Vi går mot en tid där enkla jobb försvinner och där vi förmodligen kan korta arbetsveckan. 

Jag har egentligen råd att köpa nytt men köper begagnat när det finns.

Du kan ha rätt i att välfärden vanligen är ett begrepp som syftar på att staten eller det allmänna tar på sig ansvaret för att trygga medborgarnas välfärd såsom vård skola och omsorg. Det handlar också om olika trygghetssystem för att stötta vid olika personliga svårigheter.

 Allt detta finansieras med höga skatter, vilket förutsätter att vi jobbar på och gnor. Redan där är ju ett hinder för att leva det rikare liv som många drömmer om, istället för att bara jobba häcken av sig. 

Du berör en annan faktor dom du kallar medelklassideal, och det är förstår också relevant i sammanhanget. Jag tror att de flesta i begreppet välfärdssamhället också räknar in att ha en hög levnadsstandard, i synnerhet i jämförelse med de flesta andra länder.

Socialdemokraterna tycker även de att det är viktigt med ekonomisk tillväxt så att folk får mer i plånboken. Mer pengar alltså som Peps Persson fnyser åt! Kalla det medelklassideal och varför inte när nästan alla räknas som medelklass.

 Jag menar inte att köpa second hand skapar ett rikare liv och löser problemen med stressen i ekorrhjulet utan jag visar bara på ett av flera tecken på en rörelse i samhället bort från kneg och pengajakt som krävs för att finansiera välfärden och uppfylla medelklassidealen om villa, bil och vovve. Ett ideal som så många har men som många numera verkar ta avstånd ifrån, som Peps Persson gjorde.

 Men vill man leva Peps dröm sinar det i plånboken och inte bara adjöss med den nya köksön och de andra medelklassattributen utan också med de stora skatteinbetalningarna till välfärden.

För att klara bibehållen välfärd och hög standard krävs att folk arbetar och gnor, helst till 73 som föreslagits i den politiska debatten. Inte att bara sitta och lukta på blommorna.

Du kan ha rätt i att välfärden vanligen är ett begrepp som syftar på att staten eller det allmänna tar på sig ansvaret för att trygga medborgarnas välfärd såsom vård skola och omsorg. Det handlar också om olika trygghetssystem för att stötta vid olika personliga svårigheter.

 Allt detta finansieras med höga skatter, vilket förutsätter att vi jobbar på och gnor. Redan där är ju ett hinder för att leva det rikare liv som många drömmer om, istället för att bara jobba häcken av sig. 

Du berör en annan faktor dom du kallar medelklassideal, och det är förstår också relevant i sammanhanget. Jag tror att de flesta i begreppet välfärdssamhället också räknar in att ha en hög levnadsstandard, i synnerhet i jämförelse med de flesta andra länder.

Socialdemokraterna tycker även de att det är viktigt med ekonomisk tillväxt så att folk får mer i plånboken. Mer pengar alltså som Peps Persson fnyser åt! Kalla det medelklassideal och varför inte när nästan alla räknas som medelklass.

 Jag menar inte att köpa second hand skapar ett rikare liv och löser problemen med stressen i ekorrhjulet utan jag visar bara på ett av flera tecken på en rörelse i samhället bort från kneg och pengajakt som krävs för att finansiera välfärden och uppfylla medelklassidealen om villa, bil och vovve. Ett ideal som så många har men som många numera verkar ta avstånd ifrån, som Peps Persson gjorde.

 Men vill man leva Peps dröm sinar det i plånboken och inte bara adjöss med den nya köksön och de andra medelklassattributen utan också med de stora skatteinbetalningarna till välfärden.

För att klara bibehållen välfärd och hög standard krävs att folk arbetar och gnor, helst till 73 som föreslagits i den politiska debatten. Inte att bara sitta och lukta på blommorna.