Pappan till barnet tvingar mig till abort

Jag är så ledsen. Jag är 34 år och gravid och jag såg verkligen fram emot att bli mamma. Jag har haft en affär med en gift man (han har barn i sitt förhållande). Jag blev gravid och jag vill verkligen inte ha det gär barnet. Han säger att jag måste göra abort, att det inte finns något alternativ. 

Jag räknade aldrig med att han skulle finnas där på något sätt. Jag ville bara att han skulle acceptera mitt val. Men han ringer mig varje dag och gråter. Han säger att han kommer ta livet av sig om jag inte gör abort. Att jag förstör hans liv. Men grejen är den att han förstör mitt liv öila mycket om han tvingar mig till det här. Jag är 34 år oxj förmodligen är det här min sista chans att få barn. Jag har tidigare en abort bakom mig, ca 10 år tillbaka. Den aborten blev jag också tvingad till. Jag vill verkligen inte göra abort. 

Ur ett barnspektiv så är det väldigt egoistiskt att behålla för att DU VILL BLI MAMMA. Du visste att han han har en familj. Har du sagt till om skydd när ni har varit intima?

Vad gör du om pappan jävlas tillbaka om du behåller?
Det är bara att läsa här på FL  om pappor som gör allt för att försvåra vardagen för mamman. Vad gör du om han en dag vill ha delat umgänge och ser till att du är den som som stå för bla kläder m.m

Barnet kommer även bli en syndabock då det visar öppet att du och oappan vänstrade. Kommer du orka med skvaller, skuldbeläggande och skit snack? Saker sprids fort.
Om du vill bli mamma till varje pris så finns det kliniker som kan hjälpa dig.

Är du beredd på att det kan bli svåra år?

Jag känner flera som inte kunnat få barn i åldern 35-40 år. Ts du gör helt rätt som behåller! Hade jag också gjort!

Just det, så kan man kanske göra. Å andra sidan, varför ska TS gå med på att barnet får det sämre ekonomiskt bara för att en otrogen nolla ska rädda sitt skinn? Och pappans familj kommer ändå få veta om barnet den dagen det är dags för arvsskifte. 

Umgänget kan inte avtalas bort. Det är en rättighet som barnet har, inte pappan. 

Självklart kan han inte tvinga dig till att göra abort, men samtidigt är det inte rätt att behålla barnet, du visste ju att han var gift! 

Tror inte han kommer göra självmord det säger han nog mest för att skrämmas men det är tydligt att han mår väldigt dåligt över att du vill behålla barnet och mår väldigt dåligt över detta. 

I det fall ni haft någon form av relation, eller ens bara dejtat hade det varit mer rätt för dig att behålla barnet mot partnerns vilja, men i detta fall när det rör sig om en affär med en gift person är det bara fel, du visste ju att han redan var upptagen, det straffar ju mannen dubbelt som inte bara åker på ett ofrivilligt föräldraskap han kommer förmodligen också att tappa sin befintliga familj och man kan fundera på hur relationen blir i framtiden mellan barnet dig och pappan? Stor risk att han blir extremt bitter och låter det gå ut över barnet som han kommer att ha rätt att ha 50% av tiden. 

Varför då inte avsluta graviditeten, lära sig läxan och i framtiden satsa på en seriös relation, det har du tid med.

Ditt argument om att du måste behålla barner för att tiden löper ut köper jag inte alls, tror det är ett svepskäl och att du har känslor för mannen och hoppas någonstans att barnet kommer tvinga in honom i en mer stabil långsiktig relation med dig, så kan mycket väl vara en rent egoistisk handling där du vill utnyttja barnet och graviditeten för att köpa dig makt i förhållandet till mannen.

Mannen har frivilligt ingått en sexuell relation med TS, Konsekvensen av detta är allvarlig för mannen om detta uppdagas för familjen.  Mannen har dock inte valt att skaffa barn med TS, detta för med sig helt andra och allvarligare konsekvenser för mannen. 

Så jag tycker man får hålla isär graviditeten och den sexuella relationen som två olika delar. Mannen har uppenbarligen velat ingå ett sexuellt partnerskap men vill inte bilda familj med TS. TS vill mot mannens vilja behålla barnet, TS är alltså ur ett etiskt perspektiv (ej juridiskt) ansvarig för konsekvensen för mannen och dennes familj orsakad av det påtvingde föräldraskapet, inte den sexuella relationen!

Konsekvensen av otroheten är däremot delad, där kan jag absolut hålla med om att det är mannen som får ta det stora ansvaret! Men konsekvensen av graviditeten ligger på TS, där har hon ett etiskt ansvar. 

TS har förvisso inga juridiska ansvar för sitt agerande, men sett ur ett västerländskt värdegrundsperspektiv så är TS agerande djupt oetiskt. 

Att detta skulle vara TS enda chans att bli förälder är som många påpekat  felaktigt och förmodligen ett svepskäl.

TS kan ju avsluta graviditeten och inom ett år göra en isemination och skaffa barn utan någon koppling mot mannen, jag tycker därmed det är märkligt att man vill behålla barnet med dom konsekvenser det för med sig. 

Att behålla just denna graviditeten för ju med sig så mycket elände för inte bara mannen, även hans fru och barn kommer ju drabbas av detta, en otrohet är såklart sårande och allvarlig men det går inte att jämföra konsekvenserna av att mannen blir förälder till ett utomäktenskapligt barn. 

Många här verkar njuta skadeglatt av att mannen minsann ska avslöjas och få stå sitt kast, det må så vara att han ska straffas för att ha varit otrogen men TS kan välja att förvärra skadan betydligt igenom att behålla barnet. Att behålla barnet för med sig andra och värre konsekvenser än enbart otroheten och det är TS ansvar och det måste hon väga in i beslutet. 

Så det är alldeles uppenbart att en abort följt av ett avslut av relationen med mannen och därefter en ny graviditet med insemination eller en frivillig partner är ett mycket bättre alternativ för alla parter.

Avslutandet av graviditeten innebär enbart att TS möjlighet att bli förälder förskjuts med 1 - 3 år, den konsekvensen är låg och kan omöjligt motivera skadan som mannen och dennes familj drabbas av från det ofrivilliga föräldraskapet. Ska dom behöva lida av detta resten av livet bara för att TS inte kan vänta några år med att bli förälder?

Mannen har frivilligt ingått en sexuell relation med TS, Konsekvensen av detta är allvarlig för mannen om detta uppdagas för familjen.  Mannen har dock inte valt att skaffa barn med TS, detta för med sig helt andra och allvarligare konsekvenser för mannen. 

Så jag tycker man får hålla isär graviditeten och den sexuella relationen som två olika delar. Mannen har uppenbarligen velat ingå ett sexuellt partnerskap men vill inte bilda familj med TS. TS vill mot mannens vilja behålla barnet, TS är alltså ur ett etiskt perspektiv (ej juridiskt) ansvarig för konsekvensen för mannen och dennes familj orsakad av det påtvingde föräldraskapet, inte den sexuella relationen!

Konsekvensen av otroheten är däremot delad, där kan jag absolut hålla med om att det är mannen som får ta det stora ansvaret! Men konsekvensen av graviditeten ligger på TS, där har hon ett etiskt ansvar. 

TS har förvisso inga juridiska ansvar för sitt agerande, men sett ur ett västerländskt värdegrundsperspektiv så är TS agerande djupt oetiskt. 

Att detta skulle vara TS enda chans att bli förälder är som många påpekat  felaktigt och förmodligen ett svepskäl.

TS kan ju avsluta graviditeten och inom ett år göra en isemination och skaffa barn utan någon koppling mot mannen, jag tycker därmed det är märkligt att man vill behålla barnet med dom konsekvenser det för med sig. 

Att behålla just denna graviditeten för ju med sig så mycket elände för inte bara mannen, även hans fru och barn kommer ju drabbas av detta, en otrohet är såklart sårande och allvarlig men det går inte att jämföra konsekvenserna av att mannen blir förälder till ett utomäktenskapligt barn. 

Många här verkar njuta skadeglatt av att mannen minsann ska avslöjas och få stå sitt kast, det må så vara att han ska straffas för att ha varit otrogen men TS kan välja att förvärra skadan betydligt igenom att behålla barnet. Att behålla barnet för med sig andra och värre konsekvenser än enbart otroheten och det är TS ansvar och det måste hon väga in i beslutet. 

Så det är alldeles uppenbart att en abort följt av ett avslut av relationen med mannen och därefter en ny graviditet med insemination eller en frivillig partner är ett mycket bättre alternativ för alla parter.

Avslutandet av graviditeten innebär enbart att TS möjlighet att bli förälder förskjuts med 1 - 3 år, den konsekvensen är låg och kan omöjligt motivera skadan som mannen och dennes familj drabbas av från det ofrivilliga föräldraskapet. Ska dom behöva lida av detta resten av livet bara för att TS inte kan vänta några år med att bli förälder?

Nej det är motsatsen till att vara manipulativ att man tydligt uttrycker sina känslor och mål så som mannen i fråga gör. 

Manipulativt hade varit att försöka lura eller med falsk information förmå TS att göra abort.