Är det inte dags att vi gör oss mindre beroende av skärmar?

Det som kan sägas är att våra hjärnor inte är gjorda för att hantera det enorma och ständiga informationsflöde och stimulans. Vi får ständigt belöning utan minsta ansträngning och obehag och därmed tränar vi inte upp vår förmåga att tolerera obehag och självreglering 

Jag tycker du har rätt och det finns många som drar ner. Men problemet är dels att många är beroende av skärmen i jobbet och där går det inte att välja bort. Andra tycker att det är kul och blir beroende, hur ska man ändra på dem? Att vifta med hälsokortet går inte hem, det ser vi på andra onyttigheter som vi inte väljer bort. 

Värst tycker jag är att vi är beroende vare sig vi vill eller ej, för att kunna sköta vardagen. Kontakt med myndigheter, bank, sjukvård, ersättning för vanlig post som håller på att fasas ut, föreningsliv osv osv. Samhället står och faller med digitala lösningar och det gör oss oerhört sårbara. 

Jag avser mer nöjessurf än nödvändiga saker. Att i flera timmar kolla klipp på TikTiok, scrolla i sociala medier m.m, mycket av det är verkligen helt onödigt och tid man kunde använda till vettigare saker.

Jag kan väl tycka detsamma ibland, men frågan är om det inte faktiskt är omöjligt idag. Många kan säkert dra ner på skärmanvändandet, men jag tror nog att vi elt enkelt är beroende, av praktiska skäl.

Det  blir ändå skärmar av något slag många timmar per dag, och jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska göra åt det. Allt är liksom skrämar idag, till och med om man ska lyssna på radio eller musik så görs det ju på/från en skärm.

Men ge gärna förslag på hur jag kan dra ner ännu mer på skärmarna. Så här ser det ut för mig idag:

När jag går upp på morgonen använder jag en skräm för att stänga av larmet.
Under frukosten läser jag nyheterna och tittar på nyhetsmorgon på en skärm, plus loggar min måltod, blodsocker och medicinintag på en skärm.
När jag stiger på bussen och tåget för att ta mig till jobbet så betalar jag genom en skärm. jag använder dock ingen skärm på busset/tåget.
På jobbet checkar jag in på en skärm.
På jobbet sitter jag 85% av tiden framför en skärm.  Fast jag är faktiskt så gammalmodig att jag gör en del antekningar och enkla uträkningar på papper.
På jobbets fikapauser och lunchrast registrerar jag åter igen måltider, blodsocker och medicininteg på en skärm.
När jag lämnar jobbet checkar jag ut på en skärm, och oftas kollar jag även saldot på kortet, med en skärm.
Buss och tåg hem, betalas genom skärm
På matbutiken kollar jag extraerbjudanden, tar ut en skanner och betalar genom skärmar
Väl hemma sätter jag på något slags sällskap genom en skräm medan jag lagar mat, städar och så.
Sen är det lite si och så. Beroende på vad jag vill göra på kvällen. Det brukar bli någon timme här på FL och på reddit, genom skräm. Youtube ilmer, serier och tv-spel konsumeras via skärm, Böcker beror på, deigitala och aydio genom skärm, men jag läser tryckta böcker också. Går jag på prommenad så blir det skärmfritt, om jag tränar/springer så blir det skärm.

man behöver anpassa sej men inte ens unga som är uppväxta med skärmar tycker att det fungerar optimalt och problemfritt.
vad är det du vill diskutera?

"Ny forskning visar att det är skadligt för våra hjärnor..."
källa?

Nu handlar denna artikel om barn, men det finns forskning som visar att skärmberoenden på det stora är skadligt för oss.

www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-multitasking-farligt-for-barns-hjarnor

Jag vill diskutera för- och emot-argument, och vad ni har för uppfattningar.

Det är lite som när livsmedelsindustrin optimerade skitmaten för att maximalt komma åt belöningscentrum ser vi techjättarna göra samma sak i nutid med sociala medier..........

I USA är väl nästan varannan person fet och i sverige nästan varannan person överviktig........det kommer ju bli konsekvenser av skärmanvändandet , jag ser själv min tonåring som konstand måste stirra på mobilen.........hur det kommer visa sig vet vi inte men JA jag är övertygad om att det kommer bli problem för en viss grupp människor på samma sätt som skitmaten blivit ett problem för en viss grupp människor.

Jag själv 47år försöker medvetet att lägga mobilen och göra "nått annat" men en generation som är uppväxta med skärm sen barnsben....hur kommer de att agera när det är ett så inarbetat beteende. 

Ja jag tror det kommer bli problem men hur det kommer arta sig är jag inte riktigt klar över.

Vi har stora problem med överviktiga svenskar, och mindre rörlighet skapar också mer passivitet, något som mobilberoende bidrar till. Det blir en ond cirkel, och det behöver bli mer trendigt att träna, konditionsträna och hålla sig i form. Som det ser ut nu är det främst medelålders och äldre som inser detta behov. Det verkar som om vi som växte upp i digitaliseringens början har en större förståelse för och insikt i vad skärmberoenden gör med oss. Men yngre som är uppväxta med skärmen, kan ju inte relatera bakåt i tiden. De har inte en susning om hur det var innan vi blev ständigt uppkopplade.

Jag är gammal nog att ha växt upp utan skärm och utan mobiltelefoner ö h t.

Jag älskar en del av de tekniska lösningarna som kommer med mobiler. Betala med telefonen, swish, lyssna på poddar när jag springer, kunna ta mig in på gymet utan att hålla rätt på ett nyckelkort (eller ännu värre nyckel), plocka ut en ryde, lösa en bussbiljett o s v.

Men jag har aktivt stängt av notiser på i princip alla mina appar. SMS durrar, telefonen ringer (fast jag har den ofta på ljudlöst). Men det är typ det. Facebook, messenger, instagram - inga notiser. För jag kan inte låta bli att kolla. 

Det är samma på jobbet, jag kan inte se den där förbannade 1:an på teams utan att kolla vem som vill vad. Så behöver jag fokusera stänger jag av teams. Då får kollegorna komma förbi eller ringa på jobbmobilen. Det är inte ofta det händer. Men någon gång i månaden. 

Jag tycker man ska skilja på det praktiska fördelarna och det kanske mindre hälsosamma med konstant underhållning och behovet att roa sig med telefonen.

Jag lärde mina ungar att klara sig själva först innan de fick telefon. Gå hem från skolan och såna saker. De fick ringa när de kom hem (ja vi behöll hemtelefonen rätt länge därför). Det var sjukt läskigt för mig men jättebra för barnen att känna att de var trygga med att fara runt utan att behöva en telefon som trygghet. De löste problem (typ hoppade cykelkedjor) utan att ringa mig. Precis som vi fick göra som barn. Det ville jag komma åt. Att barnen skulle få problem och lösa dem utan att alltid bara ta upp telefonen och - Mamma, vad ska jag göra nuuuuuuu?

Exakt , skärmproblemet spär bara på överviktsproblemet .......jag minns själv hur tråkigt det var när jag var lite om man var hemma från skolan sjuk, det fanns inget på TVn , eller nått annat nytt som var kul.  Det roligaste var att kolla TV-shop  
Man längta ju till skolan, inte för att man sakna renskrivningen utan mer för att det var en roligare plats. 

Idag är det så mycket som lockar hemma med spel på datorn, kolla youtube , streama en serie........program på alla kanaler dagarna i ända, scrolla på mobilen

Nä det finns mycket negativt med digitaliseringen även om det finns mycket positivt.