Betala för tom lägenhet

Det spelar ingen roll vad jag ser eller inte ser. Du måste försöka se vad sin man har för skäl att vilja ge pengar till sin bror. Och hur ni ska se på olika uppfattningar om vad ens egna pengar ska och inte ska få användas till. 

Om han förklarar för dig att brodern och pengarna till honom är för evigt. Och tröttnar du så får du lämna?

Du skriver mycket om att du varit tydlig med det ena och det andra i er relation - men är du även öppen för att han har egna önskemål och människor och annat som är viktigt för honom?

Eller är det ditt liv, ditt hus, dina hästar, dina önskemål som är det viktiga? Och måste han berätta allt från början, eller komma fram till vissa saker under tidens gång? Det är ju först nu det ställs på sin spets, tidigare har han lagt pengar där han vill och även bott i lägenheten han betalar för. 

Att han ska betala för ert gemensamma är självklart, men övriga pengar som är hans, bör han ju få råda över, precis som du gör med dina pengar.

Där verkar du rätt oflexibel och självcentrerad, men kräver av honom att han ska vara flexibel och centrerad kring dig. 

Det är väl inte ovanligt. Fast oftast är det killen som äger lägenheten, tjejen flyttar in, hon betalar sin del av kostnaderna, och tar det slut så får hon flytta. Även om hon hade en egen hyreslägenhet innan de flyttade ihop, så betalar hon inte för en tom lägenhet i flera månader eller år. 

Du tycks mena att bara för att han inte är delägare i huset så ska han inte betala något alls.

Du tycker inte att det är rimligt, men han tycker det och det är han som betalar.
Det har du inte med att göra. Hur svårt ska det vara att fatta det?
Han får högst sannolikt ta över kontraktet också då han bott där länge.

Nej, men då har du ju bara en sak att göra.
Slut.Mysigt att du önskar livet ur hans bror.
Verkligen.

Vet du vad, jag hoppas att någon som känner din kille eller hans familj och visar tråden för dem.
Du är inte värd honom.
Inte för fem öre.

Här visade du dina rätta färger.

Nu saknar t o m jag ord. Det händer inte ofta.

Visst kan jag förstå att det finns en viss frustration, absolut. Men jag antar att du inte valt att leva med honom för att din ekonomi ska förbättras så varför inte bara låta honom göra vad han vill med sina pengar så länge han står för sin del?
Om han sen lägger de pengarna på ett boende eller en hobby är väl skit samma. 

Du tänker inte heller att risken är att din press på honom kan göra att han är ännu mer angelägen att hålla kvar lägenheten?
Det är trots allt inte så att du ensam bestämmer hur era pengar ska fördelas. 
Och även om det är så att du berättat om hästarna och att du vill ha kvar dem så är det fortfarande så att det är en stor kostnad. De är som DU väljer att lägga DINA extrapengar på. Ditt val för något du vill. 
Här väljer han just nu att lägga sina penga, varesig du gillar det eller inte, men fortfarande hans val med sina extrapengar?

Har ni kommit nån vart i diskussionen?

Under tiden denna tråd har varit aktiv fram till för en kort tag sedan har vi inte pratat något om det mer än att jag numera vill att vi delar på alla gemensam kostnader. Sen har jag tagit förslaget att bara låta det vara. Han får landa i det själv att betala halva kostnaderna här och halva i lägenheten om det är värt det. 

Men tydligen ska de säga upp den innan månadsskiftet. Lite tråkigt tycker jag allt att det är att dom har kastat upp mot 150.000 rakt ner i fickan till någon annan samt att jag känner mig lite utnyttjad. Ville vara snäll och inte kräva någon ekonomisk ersättning när vi skulle provbo ihop. Då sa jag att jag inte kräver något för boendet och att jag förstår att han har kvar lägenheten under dessa förutsättningar. Men när vi bott ihop 1 år och förösker med barn tyckte jag väl att vi har bestämmt oss för att satsa ihop. Ville väl att han på eget initiativ också visar att han vill vara med mig genom att på egen hand ta tag i att lämna lägenheten. Inte när jag sätter ner foten och säger att numera vill jag att vi delar på kostnaderna. Så ja, jag är lite besviken. Men men, är samtidigt lättad. Får väl ha som ursäkt att han inte är någon tankeläsare.

 Alla hans bra och fina sidor väger däremot upp. Han är inte snål och sa självklart när jag ville dela kostnaderna.  Det är lite andra mentala spärrar. Samma med jobbet, han har varit på samma arbetsplats sedan han var 16 och verkar inte alls ha planer på att plugga eller annat. Trotts att det är en dålig arbetsgivare men höga skaderisken. Men detta kommer jag aldrig att röra inom. Den dagen han själv vill byta jobb eller plugga vidare kommer jag hjälpa honom. Att läsa gymnasiet vid 40 kanske inte är så lockade. Själv gick jag naturvetenskap och har 2 färdigexaminerade utbildningar på totalt 7 år. Vi har väldigt olika bakgrunder och hur vi tänker. Jag har flyttat många gånger, speciellt under studierna. Har lättare att ta livsavgörande beslut och inte rädd för förändringar medan han har haft samma rullande liv med jobbet och lägenheten sedan han var 16. 

Men man det är väl som man brukar säga: Oppositionen attract

När autocorrect inte funkar: Opposites attract

Skillnaden är väl att det inte kom som en överraskning att jag har hästar. 

Helst ville jag inte gå in på detta men eftersom ni alla verkar tro att jag slänger flera tusen i månaden på mina hästar så gör jag ett förtydligande:

Jag betalar inte en enda krona för hästarnas upphälle, bara andra mindre saker runt. Mina föräldrar sköter det ekonomsika där inackoderingarnas hyra täcker våra hästars kostnader. 

Men oavsett om jag skulle betalar för mina hästar så var jag tydlig med att jag lägger tid och pengar på dom.  Självklart skulle nog de flesta med sunt förnuft inte vilja satsa på någon som säger att de kommer betalar en halv hyra på en hyreslägenhet som står tom år efter år. Men att betala samma summa på ett bolån där bostaden kan hyras ut skulle jag aldrig reagera på. Det är skilland vad man gör med pengarna. 

Jag vill inte leva med någon som bokstavligen bränner flera tusen i månaden på en hyra som inte används. Men en hobby eller rent av rökning skulle jag till och med förstå. Så jo, jag kan visst ha åsikter till den grad att jag inte vill ha en relation. Det får man nog räkna med att ens partner lämnar när man tar dåliga ekonomiska beslut. 

Hur är det med att hyra ut lägenheten? Man kan ju göra det i ett år iallafall medan man ?provbor? som sambo. Kanske längre hos en del hyresvärdar. Det är ju iförsej inte en långsiktig lösning men kanske medan de håller på och löser allt det andra med mormors hur och så.

Eller hyra ut den utan hyresvärdens godkännande går ju också men då blir de kanske av med den om hyresvärden kommer på det. 

Håller ju med andra om att det egentligen inte är ok att lägenhet ska stå tom när det är sån bostadsbrist. Och ja det är ju folkbokföringsbrott egentligen men förstår att du inte vill anmäla.

Samtidigt gör de ju som de vill med sina pengar , så länge han betalar hos dig också, det tycker jag absolut han ska göra. 

Hur ser reglerna ut om han skriver sig hos dig och sen gör ni slut? Har inte koll på hur sambolagen ser ut när det är ett hus som bara den ena äger. Ni kanske kan kolla upp det? För jag förstår att han gärna vill ha någon backup om det är så att du bara kan slänga ut honom och så har han ingenstans att ta vägen. För förhållanden kan ju ta slut även när man har barn, speciellt första tiden med sömnbrist och stress , det kan ta på förhållandet. Har själv fyra barn och förhållandet med pappan till äldsta tog slut innan hon fyllde 1 år, då var vi unga också och förhållandet klarade inte det helt enkelt.  Vill inte skrämma dig, förhoppningsvis blir det inte så för er och de flesta håller ihop ändå.  Men att man får barn betyder ju inte att man kommer vara tillsammans för alltid så man kanske måste fundera på vad man ska göra om det inte håller, så att det funkar för båda. 

Jag menar alltså att han kan planera för en framtid och barn med dig och ändå vilja ha en plan B om det tar slut , det ena behöver inte utesluta det andra. Men tycker såklart ändå han ska betala för sig hos dig om han bor där. 

Ni bör verkligen reda ut detta innan ett barn kommer in i bilden.  inget Sätter ett förhållande på prov som att ha en nyfödd bebis och noll sömn eller egentid  

gift er först innan ni skaffar barn så äger ni och har lika ansvar för boende. Varför vill han inte hyra ut i andrahand?

om han bor i ditt hus ska han självklart betala för sig! eller vad exakt bidrar han med i ditt liv och boende?