Bilder från jobbiga stunder

Personligen hade jag sökt hjälp för att bearbeta händelserna så jag kan gå vidare i livet utan att få panik av att titta på bilder från den tiden.

Får inte panik just när jag kollar på dem. Men efteråt blir hjärnan som överbelastad, bilder poppar upp från händelserna då. Och så sitter man med panikångest sen.

Testa bara tex Mindler eller liknande. Dvs bekosta psykologen själv.

Och de erbjuder bara max 10 tillfällen med samtal. 

Har du sökt vård via din vårdcentral eller gick du direkt till psykistrin? Det kan vara lättare att först få en samtalskontakt via vårdentralen. Om den bedömer att behov finns skickar de en remiss till psykiatrin. 

Har du någon i ditt liv som du pratar om det här med? Kompisar, släktingar? Ibland är det lika bra som vården. 

Men hur gör ni andra? Jag tänkte att det kan vara ett bra sätt att komma vidare på, gömma bilderna? Iallafall just nu?

Men kanske är det bara ett sätt att fly på. Men jag vill bara glömma. hela min vardag har ju handlat om det här så länge , prata om det, bli påmind om saker.

Jag vill släppa och gå vidare  :( 

Frågade psykiatrin direkt. 

Könner att jag inte orkar prata om det här, jag vill bara gå vidare. sist jag satt hos en psykolog så sa han ?men haha, varför tänker du på det här så långt efter?? Kollade konstigt på mig. Har aldrig stltt på någon konstigaste psykolog. Och han var en som hade varit psykolog i sisådär 30 år, som lärde nya psykologer. 

Tappar bara hoppet om att någon skulle orka lyssna på mig 

Har vänner som lyssnar men de har så mkt egna problem så de knappt orkar med sin egen vardag. Vill inte tynga mina släkt och vänner, det är för tungt , skulle väl skrämma iväg dem då