Konstruktiv politik

Om det är något vi INTE vill, så är det att ha det som på 70-talet! Det kännetecknades av galopperande inflation, skyhöga marginalskatter som gjorde att svartarbete bredde ut sig och det var omöjligt för företagen att belöna duktiga medarbetare då praktiskt taget allt gick bort i skatt.

Nej, de enda som ser 70-talet i ett rosa skimmer är den vänster som saknar och helgonförklarar Palme

Jag vill gärna se på principer: Välfärd bygger på arbete, alltså måste vi uppmuntra till arbete. Samtidigt vill vi värna om dem som saknar förmåga att arbeta eller blir arbetslösa, de måste kunna leva ett drägligt liv och ändå måste det alltid löna sig rejält att återgå till arbete.

Vi behöver också uppmuntra till sparande, inte minst pensionssparande.

Exakt hur man uppnår detta kan alltid diskuteras, så länge man strävar mot samma mål går det att komma överens - så länge man för en dialog och inte ägnar sig åt pajkastning.

Man ska förstås inte driva något in absurdum och bara lägga pengar på hög men att ha en buffert i sparande ger en trygghet i sig, man vet att man klarar oväntade situationer. När jag läser reportage om nyblivna pensionärer som klagar på att pensionen är så låg undrar jag var de har varit de senaste 30 åren då vi återkommande blivit uppmanade att ta ett större eget ansvar för vår pension.

Men visst, trygghet kan vara mycket annat. Att slippa oroa sig för kriminalitet, att man har tillgång till sjukvård när man behöver etc, etc. Sådant är det offentligas ansvar.

Ett annat problem är hur man definierar "rättvist"