Betala hur mycket i hyra till sambon?

TS bor där och bidrar till slitage. Dessutom förbrukning av el, vatten, behov av sophämtning. Räntan är en kapitalkostnad för att ha boendet. Amortering är väl rimligt att inte betala, liksom renoveringar (annat än en summa för slitage) . I en hyresrätt betalar ju en hyresgäst värdens kostnader, dvs sponsrar värdens hus. Varför ska ts bo gratis eller enbart betala förbrukning?

Med det sagt så tror jag inte på sammanboende om man inte gör det på lika villkor, dvs äger gemensamt eller hyr. Men ska man prompt bo i någons bostad blir det som inneboende, och då blir man ju hyresvärd och hyresgäst, åtminstone vad arrangemanget för boendet anbelangar. 

Har du något bättre uttryck för situationen där en är sambo-ägare-betalar amortering och renoveringar och en är sambo-inte ägare-betalar en summa för underhåll pga slitage och räntekostnad? Just den ekonomiska situationen med ägande och betalningar liknar förhållandet hyresvärd-hyresgäst. 

Räntekostnad kan potentiellt vinnas tillbaka vid försäljning ja, men man kan även gå back på en försäljning. Huvuddelen av insatsen vid en försäljning är handpenning och amorteringar man gjort.

Och eventuell vinst är inte öronmärkt som återvinning av räntekostnad, det är bara en summa pengar. Räntekostnad är en kostnad för att ha tillgång till lånet och därigenom huset, det är inte en investering. 

Du tycker alltså att en vuxen person ska få bo i ett hus med trädgård till en kostnad av endast hälften av el, värme, sopor och bredband? Det tyckte min ex-sambo, stod ut i tre år innan han blev utkastad. 

 

Varför inte? Ge gärna lite argument :) 

Till viss del är det så. Ena parten äger ett hus som den andre bor i. För den som äger det innebär det en del kapitalkostnad (oftast), denne är även ansvarig för underhåll. Den inneboende parten bor där och tar del av bekvämligheter, sliter på boendet och bidrar till underhållsbehov. Därför är det rimligt att den inneboende betalar en viss summa för detta, för det är inte gratis att ha en bostad. Fördelen för denne är att den slipper risken det innebär att äga en bostad, med alla ekonomiska och praktiska bajsmackor det kan innebära. Nackdelen att denne inte får ta del av de potentiellt fina vinstmackorna. Notera att jag inte sa atr det var identiskt med hyresvärd-hyresgäst. 

Utöver detta har man en kärleksrelation, med allt vad det innebär. Det gör ju såklart att det ovan ställs i annat ljus. Men principerna liknar varandra. Det går liksom ha flera tankar i huvudet samtidigt. Jag vill också framhålla att jag personligen inte tror på sådana arrangemang. Äga lika är bäst för jämvikten i förhållandet.

Man tjänar inte på det man amorterat. Det är pengarmam betalar av på kapitalbeloppet. Det man tjänar på är värdeökningen. Den finns ju oavsett amortering. Sedan kan beloppet man betalar tillbaka vid försäljning bli mindre om man amorterat. Men pengarna du amorterar ökar ju så att säga inte i värde. 

Det underlättar om du läser hela mitt inlägg, och i relation till det inlägget jag svarat på. 

Inlägget jag svarade på tyckte att alla kostnader för ett lån ska bekostas av ägaren, eftersom ägaren potentiellt kan få en vinst som täcker utläggen för dessa kostnader. 

Jag svarade att räntekostnaden (=det belopp man betalat för räntan) kan täckas av en vinst vid försäljningen men att man kan även gå back vid en försäljning. 

Vidare skrev jag att räntekostnaden är en kostnad för att ha tillgång till lånet och därigenom huset, och den är inte del av investeringen. 

Amortering är inte en kostnad utan en utgift, en återbetalningen av lånet. Man tjänar inte nödvändigtvis på amorteringar vid en försäljning.

Om man amorterar mycket, har lånet minskat mer och vinsten blir större vid en försäljning (eller förlusten blir mindre). Om man däremot amorterar lite och i stället skulle investera pengar till hög ränta, kanske man får mindre vinst vid en försäljning men har ökat sitt totala kapital och därigenom tjänat bättre på låg amortering. 

Haha, det kan de mycket väl ha.

Och kanske även typiskt svenska kvinnor, jag slängde till slut ut min sambo från mitt hus, för han bidrog endast minimalt till boendekostnaderna, endast hälften för el, värme, sopor och vatten, för ett stort hus med liten trädgård. Jag räknade kronor, det var många han inte betalade. 

Det hade inte höjt värdet på mitt hus om han betalat halva räntan (fick göra avdrag), plus halva hemförsäkringen och bredbandet.

Eller om han betalat halva kostnaderna för barnets kläder och prylar, saker till hemmet, bil, mat etc för den delen. 

Så du tycker det är en rimlig boendekostnad för ett stort hus med fina möbler och prylar, att betala för en vuxen person med bra lön, en summa mindre än hyran och driftskostnader för en liten lägenhet? Ok. 

Förstår förresten inte att när jag skriver exakt vad min ex-sambo betalade i boendekostnader (hälften för el, värme, vatten, sopor) så säger du först att det är exakt vad han skulle betala, och sen drar du upp en massa annat. 

Varför drar du upp lån och renovering? Har aldrig skrivit ett ord om det. Det har aldrig varit aktuellt. 

Försäkringen för ett hus som brukar vara tusentals kronor, ökar bara med hundralappar om en till person flyttar in så det tjänar husägaren på om man delar kostnaden lika. Ofta är de fasta kostnaderna högre än själva förbrukningen så det är också en fördel för husägaren om man splittar lika.

Ränta är en följd av att ha lån och då ska en sambo som inte äger del i huset betala mer om det finns lån och inget om huset är betalt?

Naturligtvis har jag bara mig själv att skylla att han inte blev utkastad tidigare, och naturligtvis tog jag upp alla olika kostnader då, det är ingen eftertanke. 

Bara underligt att du först säger att han betalade vad han skulle och sen drar upp en massa annat som du säger att det också skulle varit normalt att dela på. Alltså tycker inte ens du att det var rimligt som det var. 

 

Precis som att ts själv satt sig i inneboende-sitsen. Glädjen att någon vill vara tillsammans med en och åtrår en sexuellt borde väl vara ömsesidig, inte något som motiverar att bo billigare. Eller menar du att män generellt ska känna tacksamhet? Varför bara män i så fall? 

Smakar det så kostar det. Är man inneboende så äger man inget, men man nyttjar och har tillgång. Man slipper även risken det innebär att ägs ett hus. 

Till viss del blir det så, vad gäller boendearrangemanget,eftersom ts inte äger bostaden. Jag upplever att du ser saker lite svart på vitt här. Jag ser det inte som antingen det ena eller andra. Utöver det har de en kärleksrelation och delar kanske ekonomi i övrigt helt eller delvis (men där gör alla olika).

Ts bor i en bostad någon annan äger, och bör därmed betala drift, slitage och dylikt. Det arrangemanget är inte helt olikt att hyra av en hyresvärd eller vara inneboende. Men givetvis finns det också skillnader. Även i en kärleksrelation så bör man ju diskutera hur man vill ordna sin ekonomi. Inte så romantiskt kanske, men det är nog så nödvändigt. 

För övrigt just det som jag tror kan bli ett problem i de fall man inte äger tillsammans eller har olika förutsättningar. Det behöver inte bli så, men risken är nog rätt stor. 

Jag sa att det finns inslag av det, inte antingen eller, inte heller att det är samma sak. Vad kallar du det man betalar till en sambo i en bostad man inte äger? Kulbopengar? Det blir en ojämvikt i en sådan relation när den ene äger bostaden och den andre bor där utan att äga. 

Det är väl olika hur man gör, men som inneboende sambo tycker iaf jsg att slitage borde vägas in i den del man betalar i boendekostnad (det som i hyresrätt kallas hyra). Att räntekostnader ingår är för mig självklart, det är en kostnad för att ha lånet och därmed bostaden. Om mma enbart betalar drift är det ju en rätt bra deal för den somfår nyttja en bostad men har noll risk i övrigt. Samtidigt noll rätt till vinst. Jaja, jag tror inte på att vara sammanboende under de premisserna, utan snarare gemensamt ägande och ekonomi så långt det går. 

I det här fallet verkar det rätt soppigt men kanske mer åt särbohållet. 

Jag sa att det finns inslag av det, inte antingen eller, inte heller att det är samma sak. Vad kallar du det man betalar till en sambo i en bostad man inte äger? Kulbopengar? Det blir en ojämvikt i en sådan relation när den ene äger bostaden och den andre bor där utan att äga. 

Det är väl olika hur man gör, men som inneboende sambo tycker iaf jsg att slitage borde vägas in i den del man betalar i boendekostnad (det som i hyresrätt kallas hyra). Att räntekostnader ingår är för mig självklart, det är en kostnad för att ha lånet och därmed bostaden. Om mma enbart betalar drift är det ju en rätt bra deal för den somfår nyttja en bostad men har noll risk i övrigt. Samtidigt noll rätt till vinst. Jaja, jag tror inte på att vara sammanboende under de premisserna, utan snarare gemensamt ägande och ekonomi så långt det går. 

I det här fallet verkar det rätt soppigt men kanske mer åt särbohållet.