• Anonym (Orolig pappa)

    Exets nya partner tar inte ansvar

    Hej,


    Jag vill gärna höra andras erfarenheter och råd.
    Jag och mitt ex har två små barn. Vi separerade i början av året. Jag kan absolut se att vårt förhållande hade problem och att jag också har en del i varför det inte höll. Jag försöker ta ansvar för mitt, och jag fattar att separationer aldrig är enkla.
    Men det som gör situationen svår är att hon träffade sin nya partner redan innan det tog slut mellan oss, och ganska snabbt blandade de in barnen i det. För mig kändes det för tidigt.
    Jag fick dessutom höra saker om hennes nya partner som gjorde mig orolig för barnen. När jag tog upp det, i stället för att han försökte lugna mig eller visa vilja att bygga en respektfull kontakt med mig som är barnens pappa, så gick han till motattack, sa nedlåtande saker om mig och blockerade mig.
    Jag kan förstå att han inte gillar mig, jag är exet. Men jag tycker ändå att om man ska bli bonusperson för två små barn, särskilt så snabbt, så måste man ta ett vuxenansvar. Och det ansvaret inkluderar att hålla en respektfull relation till båda föräldrarna. Det här handlar inte om oss vuxna, utan om barnens trygghet.
    Jag upplever i dag att både mitt ex och hennes partner sätter sina egna känslor och sin relation först, i stället för att tänka långsiktigt på barnens bästa.
    Har ni varit i liknande situationer? Hur hanterade ni det? Tycker ni att det är rimligt att en ny partner kan undvika ansvar på det här sättet?
  • Svar på tråden Exets nya partner tar inte ansvar
  • Anonym (?)
    Anonym (Orolig pappa) skrev 2025-10-06 12:02:06 följande:
    Att tiga och blunda hade varit oansvarigt.
    Så vad gör du nu då? 
  • Anonym (Orolig pappa)
    Anonym (sköldmö) skrev 2025-10-06 12:14:32 följande:
    Vad menar du med avvikelser?

    Om du misstänker att dina barn far illa måste du agera. Hur ofta har du dina barn, varannan vecka?
    Till exempel att ignorerar att läsa och svara på meddelanden som rör barnens planering och hälsa när hon är med sin nya. Att barnen pratar om att de inte tycker om hennes nya och inte vill vara där när han är där. Det har jag däremot tagit upp med mitt ex, men då svarar hon bara att det är jag som påverkar barnen att tycka det. Jag kan tala om att jag inte ens nämner honom inför mina barn och pratar dem om honom så säger jag ingenting negativt för jag tycker inte att det är deras sak att bli inblandade i det hela. 
  • Anonym (Orolig pappa)
    Anonym (sköldmö) skrev 2025-10-06 12:12:53 följande:
    Man önskar ju att det där var sant. Att föräldrar bara släppte in en ny partner i sina barns liv om partnern var en snäll och bra person, eller i alla fall inte direkt olämplig.

    Tyvärr är det inte alltid så. Det finns många som har tvingats växa upp med elaka eller våldsamma styvföräldrar. Ibland för att bioföräldern själv har problem. Men ibland sker det även med tidigare vettiga bioföräldrar, som träffar en ny och plötsligt tappar det.

    TS bör vara vaksam. Han har ansvar för sina barns välbefinnande.
    Exakt så jag känner. Jag försöker inte styra deras liv, jag försöker bara skydda mina barn. Man vill ju tro att den andra föräldern alltid fattar bra beslut, men när man ser mönster eller får signaler som skaver är det ens skyldighet som förälder att vara vaksam. Det handlar inte om svartsjuka, utan om ansvar.
  • Anonym (.)

    Har du något konkret eller är det bara hörsägen och magkänsla du baserar detta på? Ibland kan bitterheten över att man blivit lämnad och sviken göra att man övertolkar situationer.

    OM du har något konkret som påvisar att det inte är en bra miljö för barnen eller att de på annat sätt far illa av att ha den här personen i sitt liv måste du ju framföra dem igen till ditt ex och ligga på socialtjänsten och presentera det du har. 


     

  • Anonym (.)
    Anonym (Orolig pappa) skrev 2025-10-06 12:19:53 följande:
    Till exempel att ignorerar att läsa och svara på meddelanden som rör barnens planering och hälsa när hon är med sin nya. Att barnen pratar om att de inte tycker om hennes nya och inte vill vara där när han är där. Det har jag däremot tagit upp med mitt ex, men då svarar hon bara att det är jag som påverkar barnen att tycka det. Jag kan tala om att jag inte ens nämner honom inför mina barn och pratar dem om honom så säger jag ingenting negativt för jag tycker inte att det är deras sak att bli inblandade i det hela. 

    Att barn inte tycker om dem nya är ju inte något som är särskilt ovanligt. Det brukar ta ett tag för barn att acceptera nya familjekonstellationer och som jag förstår det har det inte varit såhär så länge? 


    är det meddelanden från dig hon ignorerar eller är det meddelanden från ex skolan och vårdgivare? Onset är från dig gissar jag att det har blivit en sån konflikt mellan er i och med att du inte accepterar hennes nya. Då kan samarbetsamtal hjälpa. 

  • Anonym (?)
    Anonym (Orolig pappa) skrev 2025-10-06 12:23:29 följande:
    Exakt så jag känner. Jag försöker inte styra deras liv, jag försöker bara skydda mina barn. Man vill ju tro att den andra föräldern alltid fattar bra beslut, men när man ser mönster eller får signaler som skaver är det ens skyldighet som förälder att vara vaksam. Det handlar inte om svartsjuka, utan om ansvar.
    Hur tar du ditt föräldraansvar nu?

    Ett förslag.  Ta det till tingsrätten och yrka på boendet och begränsat/övervakat umgänge för mamman.
  • Anonym (Orolig pappa)
    Anonym (.) skrev 2025-10-06 12:24:12 följande:

    Har du något konkret eller är det bara hörsägen och magkänsla du baserar detta på? Ibland kan bitterheten över att man blivit lämnad och sviken göra att man övertolkar situationer.

    OM du har något konkret som påvisar att det inte är en bra miljö för barnen eller att de på annat sätt far illa av att ha den här personen i sitt liv måste du ju framföra dem igen till ditt ex och ligga på socialtjänsten och presentera det du har. 


     


    Jag gjorde ingen orosanmälan direkt. Jag pratade först med mitt ex om det jag fått höra, och när hon vägrade lyssna försökte jag lugnt fråga hennes nya om hans version. Det bemöttes med påhopp, och först då gjorde jag en orosanmälan. Jag har inga konkreta bevis, bara det jag hört och det bemötande jag fick, och just därför valde jag att låta socialtjänsten avgöra. Det är precis det orosanmälan är till för. Hellre en gång för mycket än att riskera att inte agera för sina barns skull.
  • Anonym (Orolig pappa)
    Anonym (.) skrev 2025-10-06 12:27:47 följande:

    Att barn inte tycker om dem nya är ju inte något som är särskilt ovanligt. Det brukar ta ett tag för barn att acceptera nya familjekonstellationer och som jag förstår det har det inte varit såhär så länge? 


    är det meddelanden från dig hon ignorerar eller är det meddelanden från ex skolan och vårdgivare? Onset är från dig gissar jag att det har blivit en sån konflikt mellan er i och med att du inte accepterar hennes nya. Då kan samarbetsamtal hjälpa. 


    Absolut så är det så. 

    Det är meddelanden från mig hon inte svarar på. Dock så tror jag inte vi behöver samarbetssamtal då vi faktiskt inte har några problem med samarbetet. Bara när hon är med honom. När hon är ensam till exempel på jobbet så fungerar det jättebra. Då kan hon till och med höra av sig till mig och vara väldigt varm och kontaktsökande. Till och med om saker som inte rör barnen. Men så fort hon är med sin nya så är det radiotystnad. Om det inte händer att hon svarar ibland, men då märker man att det är han som sitter och dikterar bredvid för det är ett tonläge och ord som man inte känner igen från henne. För att sen nästa dag så kan hon skriva som att inget har hänt och vara sitt vanliga glada trevliga jag. 
  • Anonym (?)
    Anonym (Orolig pappa) skrev 2025-10-06 12:33:37 följande:
    Jag gjorde ingen orosanmälan direkt. Jag pratade först med mitt ex om det jag fått höra, och när hon vägrade lyssna försökte jag lugnt fråga hennes nya om hans version. Det bemöttes med påhopp, och först då gjorde jag en orosanmälan. Jag har inga konkreta bevis, bara det jag hört och det bemötande jag fick, och just därför valde jag att låta socialtjänsten avgöra. Det är precis det orosanmälan är till för. Hellre en gång för mycket än att riskera att inte agera för sina barns skull.
    Och socialtjänsten anser att barnen inte far illa hos mamman? 
  • Anonym (Orolig pappa)
    Anonym (?) skrev 2025-10-06 12:40:11 följande:
    Och socialtjänsten anser att barnen inte far illa hos mamman? 
    Dem ringde ett samtal till henne där hon sa att jag var svartsjuk och hon inte var orolig och sen la de ner det. 
Svar på tråden Exets nya partner tar inte ansvar