44 årig man med 25 årig kvinna

Nej det är inte vanligt kvinnor gillar så stor ålderskillnad. ja det är vanligt att män gör det (neråt).

har svårt att se vad man har gemensamt utöver sex med en 25 åring när man har ett barn på 16år och lever ett helt annat liv. Skulle inte uppmuntra mina barn att söka en sådan relation då dom blir låsta och påverkade på ett annat sätt än med jämnåriga.

Om den äldre mannen är drivande i ett sånt förhållande och om det är han som raggat upp henne är det ett högst olämpligt förhållande, och män över 40 bör verkligen se sitt ansvar och avstå från att leta sig nedåt i åldrarna. De flesta pappor i medelåldern skulle aldrig acceptera att deras dotter blev ihop med någon i deras egen ålder.

Jag hade en sån man efter mig när jag var 25 år. Han hade en dotter på 17 år dessutom, och det var mestadels det som fick mig att backa.

Ja,jag hade daddy issues, min pappa var kärlekslös och psykiskt misshandlade mig. Men det hade känts fel och superkonstigt att vara med en som hade en dotter som inte var mycket yngre än mig.

Inser idag att jag mest ville ha honom för tryggheten,mognaden och ekonomin etc.

Att det finns en snart vuxen dotter behöver inte automatiskt betyda att 44-åringen är en ansvarsfull vuxen... ganska många män är kassa pappor och en hel del män är inte ens vuxen nog att ha skor med knytning....

En 25-åring kan mycket väl vara ansvarsfull med huvudet på skaft och veta exakt vad hon vill utan det minsta antydan till daddy-issues 

Allt är relativt.  

Jag undrar dock över tjatet om gemensamma nämnare och varför det anses så extremt viktigt vid åldersskillnad när det i jämnåriga förhållanden inte existerar överhuvudtaget...  

Sug på den liksom...

Inte alltför ovanligt om det finns pengar eller status på mannens sida.

Kan säkert funka nu och några år framöver. Dock är oddsen att det ska hålla livet ut låga. Studier visar att par med stor åldersskillnad separerar oftare än jämnåriga par. Hon kommer tröttna på honom när han börjar bli äldre och gubba till sig och när det står en annan hunk där i 30-35 årsåldern som vill ha henne så kommer det spricka. 

De är ju vuxna bägge 2 så ser inga problem med det.

Själv hade jag nog haft svårt att ha ihop det med en 25-åring. Man är på så olika platser i livet liksom. Men det är ju mina fördomar. Det finns nog 25-åringar som inte lever som jag själv gjorde i den åldern.

Tja, jag förstår inte i jämnåriga relationer heller hur man kan vara tillsammans utan några gemensamma nämnare. Det betyder inte att man behöver ha allt gemensamt, men lite iaf. 

Sen, bara för att jag inte förstår varför så är det inget jag skulle kommentera så länge båda parter verkar lyckliga med varandra. 

Vanligt är det inte med så stor åldersskillnad men det är ju inte unikt.
De flesta har inte så stor åldersskillnad men det finns ju par som har det.

Det som jag tror kan vara ett hinder är om 25 åringen vill ha barn om ett par år och då vill troligtvis inte mannen ha fler barn, om dom väntar några år och han då närmar sig 50 vill han då börja om med småbarn?
Alla hans vänner har stora barn och börjar leva och umgås  utan småbarn så det är en orsak till att det kanske inte håller.

25  åringen umgås med vänner som  kanske först nu börjat bli klara med utbildning och nu börjar sin jobb karriär och då  börjar sin vuxen resa med bostads köpande eller vill hyra större och sen då börja tänka på barn, då är mannen redan klar med allt det och har gjort den resan för 20 år sedan.

Så ja visst kan det fungera men dom är troligtvis på olika platser i vuxenlivet och vill förmodligen olika vad gäller framtiden men det är ju upp till varje par,
kanske vill inte kvinnan ha barn och då är inte det ett problem.
Men man är ju ofta på ungefär samma våglängd som sina vänner och då är man ofta på olika ställen i livet med så stor åldersskillnad.

Men alla väljer själva sin partner och en 25 åring är vuxen och har levt vuxenliv några år så det är en eget val.

Men när jag var i 25 års åldern hade varken jag eller någon av mina vänner kunnat tänka oss en man med så stor åldersskillnad, nu är jag själv över 40 år och känner folk som har haft upp till 15 års skillnad, det har hållit några år men inte mer.

Nu när jag själv är över 40 och vi har vänner som har skilt sig, alla både kvinnor och män som har barn har sagt att dom inte skulle vilja träffa en ny som vill ha barn för ingen vill börja om med småbarn men samtidigt är det ju en del kanske mest män över 40 som börjar om när dom träffar en yngre kvinna utan barn så man gör det som passar en själv.

Jag bryr mig inte om andras val men nu när jag då är över 40 och gjort en resa ihop med min man med pluggande, jobb karriärer, bytt upp oss 4 ggr i bostadsmarknaden, fått barn, gått igenom förskole ålder, skola och fritids, skjutsat och engagerat oss i barnens fritids aktiviteter och har vänner som lever liknande liv så skulle det kännas konstigt att leva i hop med någon som är i startgroparna för det och som sagt dom vi känner säger i alla fall att dom inte vill börja om igen,
allt har sin tid.

Så mer än 20 år yngre skulle inte passa mig men säkert för andra samtidigt känns mer än 20 år äldre också konstigt, då skulle det vara en person som skulle gå i pension och det känns ju också jättekonstigt.
Att leva med en pensionär som vill leva det livet medans man själv har 20 år kvar att jobba, då lever man också olika liv.

Som flera skrivit så handlar det om att man är på olika platser i livet, och en 25-åring har ofta inte alls all den livserfarenhet som en 45-åring har. En överhängande risk finns att hon ofta inte kommer förstå vad han pratar om eller kunna relatera till de preferenser och erfarenheter han har. Hon är omognare, även om hon vidareutbildar sig och/eller har fått in en fot i arbetslivet. Vanligast när en så mycket äldre man söker sig till yngre kvinnor så är det sexet han är ute efter, ytterst sällsynt att det uppstår genuina känslor mellan personer tillhörande så olika generationer.