Bonusson som vägrar jobba

Nej det kan ni inte kräva. Ni kan peppa, men gör förmodligen mer skada än nytta om ni försöker tvinga något. Föräldrarna har ju också försörjningsansvar.

Det är mycket svårare med sommarjobb idag för det finns så mycket som man inte får göra innan man är 18.

Vårt företag har t.ex. verkstad och en "vanlig" sommarjobbare får inte ens vara där om de inte är 18. Bara de som går praktiska gymnasieprogram får vara där på praktik, och då får de knappt göra något alls längre utan mest titta på de som jobbar.

Jag var prao på tre ställen när jag gick i skolan och fick då göra typ halva jobbet för den person som handledde mig. Idag skulle jag inte ens bli insläppt i de lokalerna. Och att sitta ensam i en kiosk med en kassa med kontanter i är helt otänkbart idag, och med livsmedel måste man ha livsmedelsutbildning, osv osv.

Det är ett problem, för hur ska man veta om man vill jobba som labingenjör eller maskinare eller elingenjör eller kallskänka när man knappt får se hur de jobbar ens?

Ingen har någonsin krävt att jag ska jobba före det att jag gått ut skolan.

Jag valde det själv, främst för pengarna. Jag hade annars varken pengar eller prylar att tala om.

Jag köpte dator, stereoanläggning och moped för pengarna jag tjänade på sommarjobb och senare när jag helgjobbade så gick de pengarna till festande.
Jag förfogade annars över barn-/studiebidraget från 15 års ålder, men då fick jag också köpa mina kläder själv.

Låter som om bonussonen skulle kunna bli en "framtidsman" på FL, där han kommer i gott sällskap.

En av de få här tydligen som tycker mer som dig. Håller med om att din man får sköta uppfostran men samtidigt anser jag inte att försörjningsskyldig innebär märkeskläder och en kostsam fritid om man inte själv hjälper till.

Då får han väl leva på det bidrag han får, mat och husrum finns hemma, vill han ha dyrbara kläder och äta mat ute med kompisar så får han själv betala för det. Kan han inte det pga brist på pengar så kommer han nog skarpare överväga att skaffa sommarjobb.

Det funkade på mig ivf när jag var ung. Allt fanns hemma men inga extra tillskott av pengar. Dvs sommarlovet blev jäkligt tråkigt utan sommarjobb.  

Och om föräldrarna tycker att barnet får saker utan att sommarjobba så är det inget som du eller nån annan behöver lägga sig i. 

Ojdå, här var det känsligt, är det du som är pappan?

Noterade du att jag anser att pappan får sköta uppfostran men min generella åsikt är att försörjningsplikt inte innebär ett göttigt (dvs märkeskläder och nöjen) sommarlov utan motprestation.

Noterade du att jag svarade att din generella åsikt inte är relevant för hur någon annan väljer att hantera sina barn? 

Hans mamma lever på bidrag men får märkeskläder ändå. Hej och hå, du kanske skulle ha korrläst din trådstart så att den blir begriplig. 

Men jag gissar att du menar att hans mamma aldrig har jobbat och lever på bidrag? Vad exakt har det med 17-åringen att göra? Uppenbarligen har din man, som aldrig heller sommarjobbade ändå klarat av att bli en normal vuxen med jobb och dessutom möjlighet att köpa fina märkeskläder till sin son. Det låter som en jättebra förebild för denna 17-åring.

I övrigt är det ju inte ditt ansvar att uppfostra honom. Han kommer säkert få märkeskläder av pappa när han är 25 och 30 också, så släpp det bara. Du kommer driva dig själv till vansinne om du funderar för mycket på vad han får eller inte får och hur mycket han jobbar eller inte jobbar. 

Jag brukar tänka när det gäller min egen son att jag väljer mina strider. Dvs vad är verkligen viktigt för mig och vad kan jag släppa. Viktigt för mig är t ex att man är respektfull, kommer i tid och gör det man har lovat att göra. Mindre viktigt för mig är frisyr, klädstil, städa sitt rum och sådana saker. Är hans sommarjobbande på topp 3 av viktiga saker för dig i livet? 

Det kan vara sjukt svårt idag att ens få ett sommarjobb som tonåring och de flesta har inte sådana kontakter att de kan fixa det. En del föräldrar anser dessutom att skolan är barnets "jobb" och att det räcker bra så. Det är ju 17-åringens föräldrar som får fatta det beslutet. Där får du nog backa. 

Där är ju egentligen två punkter som kan diskuteras i denna trådstart
1. Ska TS ha en åsikt i hurvida hennes bonusson ska sommarjobba. Det verkar varken du eller jag hålla med om. Tonen på dina inlägg skapar dock inte mycket utrymme till diskussion.
2. Hurvida ungdomar ska sommarjobba. Där tycker jag att det är intressant att diskutera detta för ungdomar generellt, utan att det särskilt gäller för TS bonusson.

I mitt svar lyfte jag den generella frågan. Ingenstans har jag haft en åsikt om att TS ska bestämma detta för sin bonusson. men nu är detta väl trots allt ett diskussionforum? Diskussioner är ju just till för att väga åsikter för och emot. Ibland väljer man att ändra sin åsikt när man tar del av nya input, andra gånger inte. Det fina är ju att det står en fritt att göra som man vill. Vad du därför gör i ett diskussionsforum förstår jag inte. Om du inte har ett intresse för andras åsikter så borde du logga ut. Det är som sagt hela poängen med diskussion. 

1- Hon får gärna ha en åsikt och uppmuntra killen, men ska inte lägga sig i hur föräldrarna hanterar detta och borde inte bli så upprörd över detta. 

2- Generellt sätt är det bra att ungdomar sommarjobbar, men passar inte alltid alla, tror du inte de flesta tycker det?

3- TS borde strunta i hur mamman lever och vad för slags kläder killen har.  

Att du försöker få det till att något är känsligt för mig för att jag inte håller med dig tycker jag är en tråkig ton.

Och inte heller något som tillför nåt till den allmänna diskussionen. Det är snarare försök till härskarteknik. 

Av de barn i min närhet (under 25 år) så har samtliga arbetat fr.o.m. sommaren det år de fyllt 15. Ett par av dem redan från 14 års ålder. Det är inte så skitsvårt att få sommarjobb, men det är klart inte alla får. 

Hej,

Det bästa råd jag kan ge är att det lätt blir fel om du som bonusmamma tar denna diskussion med bonussonen.

Det är något som din man måste ta, då det så himla lätt blir fel om det kommer från dig. 

Generellt håller jag med om att sommarjobb är viktigt för att lära unga ta ansvar, och förstå värdet av pengar. När det plötsligt går att relatera till exempelvis en timlön. Och att det känns lite roligare att köpa nåt man vill ha för pengar man själv tjänat. 

Men, som sagt. Detta är något din man måste ta med honom, allra helst utan att du ens är närvarande.  

Och om ni är oense, du och din man, och han inte vill pressa denna fråga så måste du vara beredd att släppa detta, och den frustration som du verkar känna. 
Annars kommer det påverka din relation med både bonus-sonen och din man.  

Du får snart chansen att ta det där snacket med din egen dotter, när det är dags för henne att börja sommarjobba.