Går han på någon idrott? Jag rekommenderar karate. Min son är snäll och könslig av naturen , men jag satte honom i karatetröning två gånger i veckan från tio år, det gav honom självförtroende och kroppskontroll. Han blev ingen slagskämpe men han visste att han kunde försvara sig.
Sen är det ju ett reellt problem idag om barnen får dåliga vänner i tonåren, då kan de råka väldigt illa ut. Om klimatet är så dåligt på högstadiet skulle jag försöka byta skola redan nu, innan ni får problem.
Jag har kollegor som varit tvungna att flytta till andra sidan Sverige för att deras barn hamnat i dåligt sällskap, med droger och kriminalitet. Flera familjer jag känner har pojkar som nu sitter i fängelse för medhjälp till mord och vapeninnehav. Och nu pratar jag om barn från skötsamma akademikerfamiljer, som fått fel vänner.
Jag tror det viktigaste man kan göra för sina barn är att hjälpa dem hitta bra vänner och hålla dem ifrån dem som ägnar sig åt droger och kriminalitet.
Min erfarenhet är de växer till sig en del under året sexan till sjuan. Tänker inte längdmässigt utan mognadsmässigt.
Det händer mycket i kroppen. De är störst på skolan nu men blir minst sedan, då är de inte så kaxiga första tiden ändå. Nya personer tar plats, saker ändras. Får de nya klasser händer ännu mer.
Det du kan göra är att prata med honom, se till att han vågar säga till/säga nej när det inte är okej redan nu. Sedan kan du testa och försöka byta kompisar om nu inte bästisen är bra. Mitt barn hade en sådan kompis runt åk 5/6. Jag såg till att fasa ut den kompisen lite pö om pö. Jättegoa föräldrar men extremt testande son. Facit var rätt, en av de värsta på högstadietiden. Hände det något på skolan visste man vilka som var ansvariga i 9 fall av 10, denna killen var en av dem.
Så gå lite på magkänslan, se till att han har trygga kompisar så brukar det lösa sig efter hand för de allra flesta.