Ts: Hör av dig och be om ett möte med vården. Se till att få en ordentlig förklaring till varför det är för sent för abort. Du har rätt att förstå varför du nekas prövning!
Sedan verkar du vara i en hemsk situation just nu med sjuk mamma och hotbild. Men du ska veta att det finns hjälp att få.
Prata ordentligt med vården om alla dina farhågor. Kontakta soc om du inte redan gjort det. De kan faktiskt hjälpa en hel del, både ekonomiskt och socialt.
I vecka 22 så har ju magen oftast vuxit och man känner bebisen rörelser osv.
Många svar, en del hjälpsamma och omtänksamma, en del idiotiska.
Jag har inte fått igenom min vilja att ansöka om sen abort, men jag har däremot fått hjälp att istället få åka till Storbritannien och göra en abort nästa vecka. Jag har konsulterat med en klinik som kan hjälpa mig och inväntar svar på om jag kan få ekonomiskt stöd också för att betala själva vården. Det lät hoppfullt.
Jag förstår att många tycker att jag är en mordisk, vidrig, avskyvärd människa. Jag bryr mig inte nämnvärt, jag räddar hellre livet på mig och mitt stora barn med denna abort än att föda fram den här bebisen och hoppas att vi alla tre klarar oss.
Jag kan fortsätta uppdatera här i tråden dagarna och veckorna som följer kring hur allt går om någon är intresserad av att veta hur det slutar. Inget är ju klart ännu och jag vet att jag än kan ?snubbla på mållinjen? och missa min chans även i Storbritannien, gränsen där går vid 23+6. Men det finns en strimma hopp i alla fall. De påskyndar det som går för att jag ska ha en chans.
Tack till er som förstår.
Och till svar för er som av någon anledning undrar eller vill påtala detta: jag har inte gått upp i vikt eller fått någon mage och känner inte någon rörelse i magen nej.