Varför målas alltid par med stor åldersskillnad upp som något väldigt perverst eller att man skulle skilja sig så mycket åt och inte ha något att prata om för att man är tydligen på olika platser i livet och så vidare.
När är det okej annars att dra sånna här slutsatser?
Min första var 22 år äldre än mig. Jag gick i gymnasiet när vi började dejta. Han lämnade mig efter 5 år, och hans nästa var 27 år yngre än honom. Ni kan säkert tänka er hur stor åldersskillnad det var mellan honom och den efter henne. Ni kan säker också tänka er vad förhållandena går ut på och hur mycket vi egentligen hade gemensamt.
Min andra var 20 år äldre än mig. Höll bara i två år då vi inte hade så mycket gemensamt och ville olika saker av livet.
Den tredje är 17 år äldre än mig, men vi har massor gemensamt och vi uppskattar och drömmer om samma saker, är på väg åt samma håll och ser en gemensam framtid. Visst att folk dömer oss ibland, men det får man väl ta, då.
Well det handlar om folks fördomar och inskräknkthet när det skriks om åldersskillnad.
Det finns folk som på fullaste alllvar tycker att 2-5 års skillnad åt endera håll är på tok för mycket och usch så äckligt. ...
Jag har i alla år föredragit män med stor åldersskillnad vilket har rört sig om allt mellan 10-30 års skillnad. Och ja folk har känt sig sekundärkränkt av det av nån märklig anledning. Sen har jag förklarat lugnt och stilla hur det kommer sig att jag vill ha såna män och då blir folk oerhört förvirrade för det passar inte in med hur man "ska" tycka och när jag sen förklarat vad vi haft gemensamt etc blir dom ännu mer tyst och förvirrade ..
Det jag kan tycka är märkligt i sammanhanget är att JAG av nån outgrundlig anledning bara måste pricka i alla rätt på nån checklista på en mans egenskaper just för att han är så mycket äldre och jag MÅSTE hålla ihop med honom för alltid ... medans däremot ett jämnårigt par kan skita i vem dom träffar ,vara odrägliga skitstövlar , skaffa barn hit och dit och skilja sig bäst dom vill - dom är ju iallafall jämnåriga ? 
Därför att man inte vill uppmuntra främst äldre män att söka sig till mycket yngre tjejer. De flesta äldre kvinnor brukar ha tillräcklig moral för att inte söka sig till mycket yngre killar, även om undantagen förstås finns där med.
Vi kvinnor som blivit ofredade och antastade av mycket äldre män som unga vill inte på något sätt uppmuntra män att söka sig långt nedåt i åldrarna. Vi minns hur äckligt det var när vi var unga.
Well det handlar om folks fördomar och inskräknkthet när det skriks om åldersskillnad.
Det finns folk som på fullaste alllvar tycker att 2-5 års skillnad åt endera håll är på tok för mycket och usch så äckligt. ...
Jag har i alla år föredragit män med stor åldersskillnad vilket har rört sig om allt mellan 10-30 års skillnad. Och ja folk har känt sig sekundärkränkt av det av nån märklig anledning. Sen har jag förklarat lugnt och stilla hur det kommer sig att jag vill ha såna män och då blir folk oerhört förvirrade för det passar inte in med hur man "ska" tycka och när jag sen förklarat vad vi haft gemensamt etc blir dom ännu mer tyst och förvirrade ..
Det jag kan tycka är märkligt i sammanhanget är att JAG av nån outgrundlig anledning bara måste pricka i alla rätt på nån checklista på en mans egenskaper just för att han är så mycket äldre och jag MÅSTE hålla ihop med honom för alltid ... medans däremot ett jämnårigt par kan skita i vem dom träffar ,vara odrägliga skitstövlar , skaffa barn hit och dit och skilja sig bäst dom vill - dom är ju iallafall jämnåriga ?
Jag tycker ändå att det är väldigt mycket mer accepterat idag än för säg 20 år sedan. Det pratas mycket mer öppet tex om att kvinnor når sin sexuella peak i 40-50 årsåldern, medan män peakar redan i tidiga 20.
I de fall där exempelvis en kvinna på 45 och en man på 20-22 har ett seriöst förhållande handlar tvivlen och dömandet väl mest om att det är svårt att tro på att mannen ska välja bort en tid med småbarn och familjevardag för ett livslångt förhållande med den äldre kvinnan... Vilket jag ärligt talat inte tror är så osannolikt i dagens samhälle där alltfler män faktiskt inte vill ha egna barn.
Själv har jag alltid dragits till yngre män och kännt att jag haft mer lika värderingar med den än med jämnåriga.
Som yngre man kan man bli besviken när en vacker mogen kvinna väljer att vara kvar oss sin trötte tjocke gubbe. Vilket slöseri! Men dom tankarna ligger hos mig och hon kanske är lycklig med sin gubbe.
Vill försöka förtydliga mig en smula. De reaktioner som kommer fram här anspelar ofta på att unga kvinnor skulle vara svaga och osäkra medan den äldre mannen skulle vara stark och krävande.
Detta kan visst vara sant i nåra fall, men generellt söker man sig till partners som kompletterar sig själv, oavsett ålder.
Det är väldigt ovanligt att man söker någon att förändra eller göra om. Nej man dras till de personligheter som passar ens egen.
Sen kan det ju dyka upp hinder på vägen, det gör det i alla förhållanden.
Som yngre man kan man bli besviken när en vacker mogen kvinna väljer att vara kvar oss sin trötte tjocke gubbe. Vilket slöseri! Men dom tankarna ligger hos mig och hon kanske är lycklig med sin gubbe.