Jag är så himla ensam :/

 Känns verkligen konstigt när dom pratar om mig i en podd på ett skämtsamt sätt. 

Det som oroar mig är att dom kanske har rätt i att det till mestadels sitter i huvudet och jag har "gett upp" i tio år för jag har insett att det är kört.

Synd att jag inte vågat ladda upp en bild på mig själv på ett forum och fått ärliga svar om mitt utseende. Det var nätdejtingen som förstörde mitt självförtroende, tio år utan en enda dejt ledde till världens sämsta självförtroende.Det undrar jag också hur dom gör. Människor som så vitt jag vet bara sitter inne men ändå lyckas hitta någon. Kanske på nätet eller något. Invandrare brukar ju ha föräldrarna som hittar fru åt dom. 

Och alla trådar du startar som inte leder till någo? 

De har garanterat rätt. Och ja, sorgligt att du inte inser det.

Om du har en funktionsnedsättning som exemprlvis autism, är det nog lättare att hitta en partner som också har det. Finns föreningar och också grupper på FB.

Jag tror att ur en psykologiskt perspektiv så fungerar det här att du startar nya "ensamhetstrådar" som en ersättning för att göra något på riktigt åt din livssituation.

När du diskuterar din situation på nätet, så känner du dig lite mindre ensam ett tag. Men det hjälper dig inte i längden. 

Det är väldigt många män som inte får träffar på dejtingsajter.

Sedan tror jag att du också ska inrikta dig på att träffa andra människor i grupp, inte bara vara fixerad på att hitta en kvinna. 

Att ha en flickvän/partner/sambo/familj/barn KRÄVER att man är social. Att man är van att vara med andra människor, ta hänsyn, anpassa sig och lösa saker tillsammans. Du måste ha denna kompetens dels för det dagliga med familjen men också alla andra relationer du måste ha pga dem, fruns vänner, familj, barns kompisar och deras föräldrar, skola etc etc. 

Det låter som att du egentligen är nöjd med ditt enstöringsliv MEN du skulle gärna ha någon att ligga med när du har lust som alltid finns där - på dina villkor. Men så fungerar ju inte relationer, vilket du hade förstått om du ens testat på dem. Då hade du kanske till och med känt att det inte är något för dig och varit nöjd som det är. 

Det låter som om du har autism och det bästa vore kanske om du kunde träffa en tjej med samma läggning. Kanske via någon förening för personer med npf? 

Om du inte är så snygg själv fattar du säkert att du inte kommer dra hem något populärt bombshell som alla trånar efter, utan du får satsa på personlighet och gemensamma intressen som bas i en ev. relation.

Problemet för killar av din sort är dock att du troligen egentligen är helt ointresserad av kvinnor som människor och partners och därför bara ser till utseendet. Vilket är ett jäkligt dåligt sätt att lyckas träffa någon om man är en 40årig oskuld.

Du måste helt enkelt satsa på kvinnor i din egen nivå. Gällande både utseende och social (brist på) status.

Reality checka på riktigt och jobba utifrån det alltså. 

Med andra ord slösar du bara bort din tid med att starta trådar här, och lurar dig själv att känna dig mindre ensam en stund. 

Tyvärr så tror jag inte FL är riktigt rätt forum att posta sådana tankar i. Svaren här brukar inte bli så värst empatiska.

Du kan inte veta om de bara sitter inne.

Han har i många av sina tidigare trådar fått stöttande och empatiska råd och förslag om vad han skulle kunna göra för att bryta sin ensamhet.

Även i denna tråd.